• No results found

6 Kommunernas aktivitetsansvar

6.3 Ett komplext uppdrag med en heterogen

6.3.1 Unga som omfattas av ansvaret

En av ambitionerna med förändringarna i regelverket 2015 var att skapa nationella register över de som omfattas av aktivitetsansvaret.

Det har visat sig svårt att med exakthet beskriva storleken på den grupp unga som omfattas av ansvaret samtidigt som det finns indi-kationer på att de är fler än förväntat.

Skolmyndigheterna gjorde uppskattningen att ungefär 60 000 indi-vider omfattades av ansvaret under 2015.6 Av dem var hälften stude-rande inom gymnasieskolans introduktionsprogram och övriga fanns utanför gymnasieskolan, många gånger i okänd sysselsättning. Denna uppskattning bör vara en underskattning då drygt 115 200 unga regi-strerades som aktuella för aktivitetsansvaret av kommunerna 2016 enligt inrapporterade siffror till Skolverket. Den största gruppen, drygt 45 500, var i för kommunerna okänd sysselsättning. Knappt 8 500 unga var kända för kommunen, men inte i någon sysselsätt-ning. Utöver det var knappt 43 000 i studier på introduktionspro-grammen, drygt 8 000 i andra studier (exempelvis inom vuxenutbild-ningen) och knappt 10 000 i arbete eller annan sysselsättning.7

Samordnaren har gjort en beställning till SCB för att fördjupa kunskapen om de 115 200 individer som kommunerna rapporterat in 2016. En uppdelning har gjorts mellan elever inskrivna på intro-duktionsprogram och de som inte är det. De som benämns som utanför studier finns inte inom studier på gymnasieskolan.8

Resultaten visar att unga män är överrepresenterade bland dem som omfattas av aktivitetsansvaret, särskilt bland inskrivna på intro-duktionsprogrammen (tabell 6.1). Detsamma gäller i gruppen unga i åldern 19–20 år (figur 6.1).

6 Skolinspektionen (2016). Kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret.

7 Skolverket (2017). Redovisning av kommunernas aktivitetsansvar 2016. Hur många ungdomar rapporterades och vilka åtgärder erbjuds de av kommunerna?

8 Dock kan några av dem finnas inom folkbildningen eller den kommunala vuxenutbildningen.

Jämför Skolverket (2017). Redovisning av kommunernas aktivitetsansvar 2016. Hur många ungdomar rapporterades och vilka åtgärder erbjuds de av kommunerna? Särredovisningen är bland annat gjord utifrån gymnasieutredningens förslag om att studerande på introduktions-programmen inte längre ska omfattas av aktivitetsansvaret, vilket Samordnaren ställer sig bakom då aktivitetsansvaret bör koncentreras mot de som inte finns i studier. SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie-utbildning och Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar (2017). Remissvar SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och full-följa en gymnasieutbildning (Diarienummer U2016/04660/GV).

SOU 2018:11 Kommunernas aktivitetsansvar

* Samtliga födda 1996–2000, folkbokförda i Sverige.

Källa: SCB.

Källa: SCB.

Unga som omfattas av aktivitetsansvaret har betydligt svagare studiebakgrund än övriga unga. Studieresultat från grundskolan har betydelse för både behörighet till gymnasiestudier och för senare etablering. Bland unga inom aktivitetsansvaret var 52 procent be-höriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram 2016, jämfört med 95 procent bland övriga unga.9 Unga som omfattas av aktivi-tetsansvaret kommer oftare från familjer med kortare

9 Meritvärdet från grundskolan bland dem som avslutat årskurs 9 var också betydligt lägre.

Bland de som omfattades av aktivitetsansvaret och var inskrivna på introduktionsprogram var meritvärdet 82,65 (88,19 för unga kvinnor och 78,68 för unga män), för de utanför studier 175,75 (186,30 för unga kvinnor och 166,98 för unga män), jämfört med 228,85 (239,98 för unga kvinnor och 217,92 för unga män bland övriga unga i samma ålder.

0 10 20 30 40

I kommunernas aktivitetsansvar

Varav utanför studier Varav i introduktionsprogram 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år

Kommunernas aktivitetsansvar SOU 2018:11

bakgrund. Endast 30 procent har minst en förälder med en efter-gymnasial utbildning jämfört med 54 procent bland övriga unga.10

Nyanlända inom aktivitetsansvaret

Samordnaren har i uppdrag att särskilt beakta unga nyanlända i rela-tion till det kommunala aktivitetsansvaret. Både utrikesfödda och nyanlända11 är överrepresenterade inom aktivitetsansvaret (figur 6.2).

Detta gäller särskilt de som varit inskrivna på gymnasieskolans intro-duktionsprogram, där språkintroduktion har blivit ett av de större gymnasieprogrammen som en konsekvens av det stora antalet unga som flydde till Sverige 2015. Bland nyanlända inom aktivitetsansva-ret var 62 procent män och 38 procent kvinnor 2016, jämfört med 56 respektive 44 bland nyanlända som inte omfattas av aktivitets-ansvaret. Könsskillnaden är större inom introduktionsprogrammen än i gruppen unga utanför studier.

Källa: SCB.

10 Värt att notera är att det saknas uppgift om utbildning bland många av dem som omfattas av aktivitetsansvaret vilket troligen beror på en hög andel nyanlända och utrikes födda där uppgift saknas om föräldrarnas utbildning.

11 Nyanländ definieras som född utomlands med första invandringsdatum till Sverige inom de senaste fyra åren. Det är svårt att med exakthet beräkna antalet nyanlända ungdomar utanför gymnasieskolan som omfattas av aktivitetsansvaret då det inte är möjligt att exkludera dem som har en avslutad gymnasieutbildning när de flyttade till Sverige genom befintliga register.

0 20 40 60 80 100

I kommunernas aktivitetsansvar

Varav utanför studier Varav i introduktionsprogram

Övriga unga i åldersgruppen

Inrikes födda Utrikes födda Nyanlända Okänd bakgrund

SOU 2018:11 Kommunernas aktivitetsansvar

Arbetet med nyanlända inom aktivitetsansvaret har lyfts i både Samordnarens kommunenkät, i en fördjupad telefonundersökning och i Samordnarens dialogmöten med kommunala företrädare.

I kommunenkäten uppgav få kommuner att de hade förändrat sitt arbete med aktivitetsansvaret utifrån att många anlände till Sverige 2015, även om de sett behovet av det. Ett skäl var att många av de unga nyanlända befann sig i asylprocessen och då inte omfattades av aktivitetsansvaret eller att de studerade på språkintroduktion och då, även om de omfattades av aktivitetsansvaret, formellt varit i pågående studier. Samma argument har lyfts av kommuner under dialogmöten 2017. Flera kommuner har lyft fram ett kommande be-hov av utökad samverkan inom kommunen och av nya utbildnings-former för att kunna påbörja och slutföra gymnasiestudier, samt ökad bemanning i arbetet med unga nyanlända.

Under Samordnarens dialogmöten har allt fler tagit upp proble-matik med att kartlägga målgruppen och svårigheter att komma i kontakt med nyanlända ungdomar då de ofta inte bor på uppgivna adresser eller de placeras i annan kommun med kort varsel. Det kan vara svårt att hinna garantera studieplatser då kommunen inte vet från månad till månad hur många ungdomar som är skrivna i kom-munen. I några fall har unga antagits till en utbildning i en kommun, men därefter flyttats från Migrationsverkets boende till en annan kommun innan terminen har påbörjats. Den mottagande kommu-nen kan då få svårt att snabbt erbjuda en motsvarande utbildnings-plats på ett nationellt program. Det kan även finnas en problematik i att skapa kontakt med unga på grund av språksvårigheter och där-för är det av vikt att kommuner tillgängliggör information om akti-vitetsansvaret på flera olika språk.

Av de elever som avslutade sina studier på språkintroduktion läsåret 2013/14 och som inte återgått till studier inom gymnasie-skolan sedan dess, var nära var tredje utanför arbete eller studier hösten 2014.12

12 Skolverket (2017). Uppföljning av språkintroduktion. Beskrivande statistik på nationell nivå och exempel på hur nyanlända elever kan ges möjlighet att använda sitt modersmål i undervisningen.

Kommunernas aktivitetsansvar SOU 2018:11