Förutsättningar för etablering

Generellt har vägen från utbildning mot arbete blivit alltmer krokig och utdragen både i Sverige och i andra länder. Tydliga etablerings- och karriärspår har ersatts av allt fler olika övergångsmönster. Etabler-ingsåldern, då minst 75 procent av en årskull förvärvsarbetar, har ökat från 20-årsåldern under 1980-talet till att stabilisera sig runt 29-års-åldern de senaste tio åren (figur 5.1).¹ En del unga går in och ur studier och arbete och mellan stödjande verksamheter i perioder.

Det har blivit vanligare med tidsbegränsade anställningar och deltids-arbete.² Detta är resultatet av flera strukturomvandlingar i samhället.

1 Etableringsålder mäts antingen genom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) eller genom Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Etableringsåldern är vanligtvis högre om RAMS används. De som arbetar åtminstone en timme under referensveckan räknas som sysselsatta enligt AKU. Kraven för att klassas som förvärvsarbetande är högre inom RAMS som mäter sysselsättning i november månad. Eftersom AKU innehåller en större osäkerhet för beräkningar utifrån ett-årsklasser och nedbrutet på kön används RAMS här. Som jäm-förelse kan nämnas att etableringsåldern låg omkring 26–27-årsåldern under 00-talet enligt AKU (se Ungdomsstyrelsen 2013, Ung i dag 2013).

2 Jämför Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Vägar och omvägar till arbetsmarknaden.

Långsiktiga perspektiv på ungas etablering och försörjning.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

Källa: SCB, RAMS.

Tillgången till arbeten med lägre krav på utbildning och erfarenhet lyfts ofta som särskilt viktiga delar av arbetsmarknadsstrukturen och påverkar ungas etableringsmöjligheter. Jämfört med andra EU-länder har Sverige en mindre andel yrken utan eller med låga for-mella utbildningskrav. Teknisk utveckling och ökad arbetsproduk-tivitet kopplas ofta samman med ett minskat antal lågkvalificerade arbeten. Den nationalekonomiska forskningen visar att det alltmer har gått mot att det främst är i mitten av lönefördelningen som yrken automatiseras och arbetstillfällen försvinner. Detta innebär att det är högbetalda respektive lågbetalda yrken som ökar i om-fattning, även om utvecklingen av det sistnämnda har avstannat de senaste åren i Sverige. Tillgången till jobb med låga krav på utbild-ning är generellt lägre i länder med en social modell som inkluderar höga minimilöner.³ Även om antalet lågkvalificerade arbeten fak-tiskt har ökat i Sverige under 2000-talet, har konkurrensen om dem hårdnat. Detta har påverkats av invandring, men också av att fler

3 Eriksson, S., Hensvik, L. & Nordström Skans, O. (2017). Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar.

16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Totalt Unga kvinnor Unga män

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

högutbildade söker lågkvalificerade arbeten om de inte får de jobb de är utbildade för.⁴

Konjunktursvängningar påverkar etableringsmönstren på flera sätt. Vi har i dag den lägsta ungdomsarbetslösheten på över tio år i spåren av den pågående högkonjunkturen (figur 5.2).

Källa: SCB, AKU.

Av drygt 81 000 unga arbetslösa 15–24 år var 58 procent heltids-studerande enligt arbetskraftsundersökningarna i november 2017.

I åldersgruppen 15–19 år var hela 82 procent heltidsstuderande.⁵ För att exkludera heltidsstuderande som söker ett arbete används begreppet unga som varken arbetar eller studerar.

Trots konjunktursvängningar har andelen unga som varken arbetar eller studerar varit betydande de senaste 10 till 15 åren.

OECD har konstaterat att den ekonomiska tillbakagången i slutet av 00-talet i Sverige hade begränsad påverkan på andelen unga som varken arbetar eller studerar.⁶ En möjlig förklaring är att det i hög-konjunktur är vanligare att arbeta i stället för att studera medan

4 Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Utbildning – nyckeln till arbete. En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete.

5 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

6 OECD (2016). Investing in Youth – Sweden.

0 5 10 15 20 25 30

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt Unga kvinnor Unga män

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

förhållandet är det omvända i lågkonjunktur.⁷ Samtidigt finns det studier som visar att de som saknar en gymnasieutbildning påver-kas särskilt negativt vid konjunkturnedgångar.⁸ Arbetsgivare vittnar om att de i rådande högkonjunktur blivit mer benägna att försöka uppmärksamma kompetenser bland grupper som skulle ha svårare att komma i arbete i lågkonjunktur då arbetskraftsutbudet är större. Bristen på arbetskraft har lett till att arbetsgivare, särskilt i den offentliga sektorn, har börjat sänka kraven på utbildning och yrkeserfarenhet vid rekrytering, vilket gynnat arbetssökande som ska etablera sig på arbetsmarknaden för första gången.⁹ Frågor om validering och matchning kan därmed få ökad aktualitet i högkon-junktur samtidigt som det finns kontinuerliga utmaningar för att stärka ungas etablering.

Befolkningssammansättningen påverkar etableringen för unga.

Stora ungdomskullar kan innebära en ökad konkurrens om befint-liga jobb och även en ökad arbetsbörda för de aktörer som ska er-bjuda unga insatser då de står utanför arbete och studier.¹⁰

Hur befolkningspyramiden ser ut som helhet, och inte enbart bland unga, påverkar också förutsättningarna för etablering. Ett av de tydligaste uttrycken var när de stora barnkullarna från 1940-talet närmade sig pensionsåldern med följande diskussion om kompe-tensförsörjning och generationsväxling inom olika branscher och ökade behov av vård och omsorg för äldre.¹¹

Etableringen på arbetsmarknaden är beroende av i vilken grad arbetskraftsutbudet motsvarar arbetsgivarnas efterfrågan. Match-ning handlar om arbetstagare har utbildMatch-ning eller kompetens som svarar mot arbetets krav och i vilken utsträckning möte sker mellan vakanser och arbetssökande. I en översikt från 2012 beskrivs forsk-ningen om matchning på svensk arbetsmarknad som begränsad.

Dock noterades tecken på försämrad matchning och mer fokus efterlystes därför på utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och

7 Jämför Temagruppen Unga i arbetslivet (2014). Bakom siffrorna – unga som varken arbetade eller studerade 2000–2010.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Utbildning – nyckeln till arbete. En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete.

9 Arbetsförmedlingen (2017). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017. Prognos för arbetsmark-naden 2017–2018.

10 Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna.

11 Jämför SOU 2006:102 Hur påverkar demografin arbetsmarknaden för unga? och SOU 2006:102 Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden.

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

relevans men även kring ingångslöner, anställningsskydd och löne-bildningen.¹² Senare analyser har konstaterat att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande fungerar sämre för de som saknar yrkeserfarenhet och de som kommer från arbetslöshet. Troligen beror det på större svårigheter att bedöma deras kompetenser.¹³ Matchningen fungerar dessutom sämre för utrikes födda jämfört med inrikes födda, även om problemets omfattning varierar mellan branscher.¹⁴

Det finns regionala och lokala skillnader som har stor betydelse.

Det finns regioner och bostadsområden med en hög andel som står utanför studier och arbete.¹⁵ Tillgången på arbete och studier, match-ning och befolkmatch-ningssammansättmatch-ning varierar. Det kräver möjlig-heter att anpassa insatser och stöd utifrån lokala behov och utma-ningar. Samtidigt finns behov av att säkra ett likvärdigt arbete över landet.

Skilda socioekonomiska villkor mellan grupper och olika geogra-fiska områden har givetvis också stor betydelse. Andelen som var-ken arbetar eller studerar är särskilt hög i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Där kan det bli extra påtagligt att unga ”ärver”

föräldrarnas situation. Detta gäller särskilt för kommuner med få arbetstillfällen och där många flyttar från orten. Faktorer som ut-bildningstraditioner har också betydelse vilket bland annat märks i en del bruksorter där det saknas en tradition av att studera vidare.

En annan dimension är att såväl den svenska utbildningsmarknaden som arbetsmarknaden är starkt könssegregerade. Detta gör att unga kvinnor och unga män är överrepresenterade i olika branscher – vilket också kan ha betydelse för inkomster, inte minst ur ett livslångt perspektiv och även för pensionen. En del av det handlar om att det fortfarande finns en ojämn fördelning av det oavlönade hemarbetet, och för unga särskilt bland de som är föräldrar.

12 Karlsson, N. Skånberg, O. (2012). Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlags-rapport 9 till framtidskommissionen.

13 Fredriksson, P., Hensvik, L. & Nordström Skans, O. (2015). Rätt man på rätt plats?

14 Statistiska centralbyrån (2017). Integration – utrikes föddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige.

15 Jämför Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Unga utanför i åtta regioner. En beskrivning av unga som varken arbetar eller studerar.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

nande segregation utifrån kön går att se inom fritidsområdet där unga kvinnor och unga män ägnar sig åt olika aktiviteter.¹⁶

Förekomst av diskriminering är också något som påverkar eta-bleringen och levnadsvillkoren för unga generellt. I en underlags-rapport till Långtidsutredningen 2011 konstaterades att det finns stark evidens för att det förekommer etnisk diskriminering på arbets-marknaden. Detta konstateras utifrån kunskapskällor som register-studier, enkäter, intervjuer och experimentella studier (som fiktiva jobbansökningar). De två mest betydande formerna av diskriminer-ing är preferensbaserad som innebär att arbetsgivare väljer bort utrikes födda för att de själva, anställda eller kunder har negativa attityder eller fördomar om dem, samt statistisk diskriminering där arbetsgivare väljer bort sökande från grupper de vet, eller tror sig veta, har sämre egenskaper än genomsnittet.¹⁷ MUCF har lyft både hur unga med funktionsnedsättning och unga hbtq-personer upplever diskriminer-ing inom utbildndiskriminer-ing och i arbetslivet. Det är särskilt vanligt att unga kvinnor med funktionsnedsättning upplever diskriminering.¹⁸ Bland unga hbtq-personer finns större erfarenhet av långtidsarbetslöshet än bland andra unga vilket kan ha sin förklaring i trakasserier och diskriminering.¹⁹