4 Samordnarens strategier
4.4 Systemsynsätt
Samordnarens fjärde strategi är systemsynsätt, vilket är en förutsätt-ning för att åstadkomma en strategisk styrförutsätt-ning. Styrförutsätt-ningen måste beakta hela samhällets stöd, såväl offentliga, privata som det civila samhällets organisationer och utgå från individen. Ett systemsyn-sätt kan både synliggöra aktörer i systemet runt en individ, över-gångar mellan olika aktörer och hinder som kan uppstå för indivi-den. Om ett sådant perspektiv saknas i styrningen ökar risken att insatser och stöd bli ofullständigt, osammanhängande och kortsik-tigt. Systemsynsätt kan sägas vara motsatsen till att endast fokusera på egna prestationer, den egna organisationens uppdrag eller den egna budgeten.14
Med ett systemsynsätt tydliggörs hur olika delar av offentlig verksamhet hänger ihop och skapar en helhet eller ett system. För-enklat kan de system som beskrivs på detta sätt avse antingen hur offentliga aktörer organiserar sig i en sakfråga eller processer som omfattar flera parter. Samordnaren menar att ett systemsynsätt be-höver omfatta hela samhällets stöd, det vill säga inte enbart stödet från det offentliga utan även stödet från det civila samhällets orga-nisationer och privata aktörer inklusive näringslivet. De offentliga aktörerna har det formella ansvaret och mandatet, men många ideella och privata aktörer gör omfattande och avgörande insatser som stär-ker ungas etablering. Det är därför nödvändigt att synliggöra och förstå hur olika aktörer förhåller sig till varandra för att identifiera hur de länkar i, kompletterar eller konkurrerar med varandra, var unga faller mellan stolarna, var flera aktörer agerar samtidigt eller inte alls. Ett systemsynsätt är även viktigt för att verksamheterna ska kunna styras och utvecklas effektivt och med kvalitet.
Ett systemsynsätt bör användas för att synliggöra systemet med individen i fokus både vid en viss tidpunkt och över tid. Med en viss tidpunkt menas exempelvis övergången från skola till arbete.
14 SOU 2013:40 Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet.
Samordnarens strategier SOU 2018:11
Över tid handlar om att utifrån ett sådant perspektiv synliggöra samhällets stöd från tidig ålder till ung vuxen.
Genom ett systemsynsätt sätts individens behov i centrum och fokus ligger på helheten. Med ett sådant synsätt förflyttas fokus från den egna verksamheten, de egna strukturerna och regelverken till vad som är bäst utifrån individens behov. Samordnaren anser att ett perspektivskifte är nödvändigt för att öka det offentligas för-måga att möta och stödja unga som varken arbetar eller studerar.
Samverkan och systemsynsätt är tätt sammankopplade. Genom ett systemsynsätt kan behovet av samverkan mellan aktörer och nivåer synliggöras liksom systemets förmåga att säkerställa att indi-viden får insatser och stöd utifrån sina behov. Genom att betrakta offentlig verksamhet som system, i stället för att ensidigt se och hantera enskilda områden, flyttas uppmärksamheten till helheten och relationen mellan systemets olika delar samt till möjliga orsaks-samband.15
Utredningen Innovationsrådet har sammanfattat hur ett system-synsätt skiljer sig från traditionell organisering (se tabell 4.1).16 I kort-het innebär ett systemsynsätt ett skifte av perspektiv från organisa-tionen i centrum till dem verksamheterna ytterst är till för.
15 Statskontoret (2014). Systemrelaterade effektiviseringspotentialer i statlig kärnverksamhet.
16 SOU 2013:40 Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet.
SOU 2018:11 Samordnarens strategier
Källa: SOU 2013:40.
Behovet av ett förändrat perspektiv för att öka det offentligas för-måga att möta individer med mer sammansatta behov, eller mer komplexa samhällsfrågor har lyfts fram av en rad utredningar de senaste åren. Exempelvis har Utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården kon-staterat att det är uppenbart att samverkan och samarbete mellan huvudmännen och integrationen av tjänster behöver styras och stärkas utifrån en systemförståelse när det gäller personer med en sammansatt problematik.17
17 SOU 2016:2 Effektiv vård.
Samordnarens strategier SOU 2018:11
Ett sätt att beskriva samverkan ur ett systemsynsätt har gjorts av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) i deras beskrivning av olika samordningsmedel. Figur 4.8 visar hur syste-men hänger ihop från individen till systesyste-men och tydliggör att sam-verkan krävs inom respektive nivå.
Figur 4.8 Ramverk över olika typer av samordningsmedel
Källa: Vårdanalys 2017.
När samordning, och samverkan, diskuteras är det väsentligt att inte enbart vara överens om hur och på vilka nivåer samverkan och sam-ordning ska ske. Det är centralt att samsam-ordning sker ur individens perspektiv på de olika nivåerna. Med det menas att samordning ska ske med individens behov som utgångspunkt.
Samordning kan ske utifrån olika dimensioner. Tjänstesamord-ning handlar om att patienten eller brukaren ska uppleva insatserna som en sammanhållen tjänst medan professionell samordning tar fasta på i vilken utsträckning olika professioner samordnar insatserna.
Med administrativ samordning avses hur administrativa system och andra stödfunktioner är samordnade. Organisationssamordning
hand-SOU 2018:11 Samordnarens strategier
lar om hur formaliserat förhållandet är mellan de verksamheter som samverkar. Finansiell samordning tar fasta på hur ersättningen påver-kar förutsättningar för samordning och systemsamordning handlar om hur övergripande policys och regler skapar förutsättningar för samordning. I vissa fall är det tillräckligt med professionell samord-ning medan det i andra fall även krävs system- eller finansiell sam-ordning för att på ett effektivt sätt kunna hantera en situation.