Mitt projekt befinner sig i en skärningspunkt mellan genusforskning och ett praktiskt förändringsarbete för jämställda organisationer. Jag har kombinerat två forskningsperspektiv, genus och aktionsforskning. Efterhand har en ansats vuxit fram, som jag kallar aktionsorienterad genusforskning. Den användes även i forskningsprojektet Genusnätverket där jag var delaktig som processledare (Amundsdotter 2009, Andersson m fl 2008, Andersson 2009). Susanne Anders- son, forskningsledare i Genusnätverket menar att den aktionsorienterade genus- forskningen har en genusvetenskaplig ram och skiljer sig från mycket annan ge- nusforskning genom att forskare bedriver forskning tillsammans med dem som deltar och att det finns en tydlig handlingsorientering. Ambitionen är både att synliggöra de sätt som genus görs på och samtidigt arbeta med att förändra dem. Genom en rad olika metoder främjas reflektion, lärande och nya perspektiv. De oreflekterade och naturliggjorda sätten att agera i en organisation där genus görs, kan på så sätt synliggöras (Andersson 2009). Med hjälp av de reflekterande pro- cesserna kan nya handlingsmönster utvecklas. Projektet Genusnätverket, som var ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom Fiber Optic Valley, bedrevs även det i nätverksform i en skärningspunkt mellan genusforskning och ett prak- tiskt jämställdhetsarbete. Deltagarna, mellanchefer i en rad olika organisationer, kallades förändringsledare (Andersson m fl 2009).
Att använda en uttalad genusteoretisk förankring innebär ett avsteg från hur aktionsforskning brukar beskrivas och som utifrån demokratiska ideal brukar bygga på att identifiera problem och lösningar. Andersson (2009) menar att ak- tionsforskning och interaktiv forskning, som kritiserats för att vara manligt do- minerad och inte beakta genusforskning, skulle tjäna på att använda genusteorin främst vid maktanalyser. Utvecklingen inom arbetslivet i de nordiska länderna sedan 1970-talet med sina tydliga demokratiska ambitioner, har till viss del ut- manat den ojämna maktrelationen mellan forskare och deltagare (Gunnarsson 2007). Traditionellt finns en stark uppfattning av forskaren som expert. Gun- narsson menar att i aktions- och interaktiv forskning finns en tendens att dölja rådande maktrelationer som alltid finns där. För att inte återskapa hierarkiska relationer behöver frågan tas upp, forskare kontra deltagare eller praktiker, och som lätt blir en uppdelning mellan huvudet och handen eller praktisk och teore- tisk kunskap.
I den gemensamma kunskapsprocessen, där deltagarna som kan sin egen or- ganisation möter forskare med en teoretisk kunskap om genus, skapas möjlighe- ter för ett erfarenhetsbaserat lärande som lägger en stabil grund att stå på och med påföljd att forskningen får en väl grundad kunskap (Gunnarsson m fl 2007, Andersson 2009). Olika aktiverande metoder används och gemensamma analy- ser och diskussioner är en del av processen. I dessa kan det som tas för givet om genus, ofta på oreflekterade sätt, bli synliga. En kunskapsprocess skapas där gruppens deltagare genom ett kritiskt, stödjande förhållningssätt till varandra, kan skapa en jordmån för att få syn på sig själv och sin organisation med nya
ögon. Det är första steget; att framkalla en bild av läget för att kunna utveckla nya handlingsmönster, nya normer (Amundsdotter & Gillberg 2003, Andersson m fl 2009).
I det gemensamma kunskapandet med erfarenhetsutbyte, lärande och gemen- sam ny kunskap förutsätts en interaktion på lika villkor mellan forskare och del- tagare (Gunnarsson m fl 2007). Den aktionsorienterade genusforskningen har en uttalad genusteoretisk förankring som kombineras med gemensamt kunskapande i form av lärande om genus, kritisk reflektion, gemensam analys, egna organisa- tionsstudier och handlingar som bearbetas i gemensamma processer. I de ge- mensamma processerna har begrepp vuxit fram och framförallt en rad olika per- spektiv och en fördjupad analys utvecklats. Min position i aktionsforskningen vilar främst på teorier och metoder som handlar om kritik av dominerande struk- turer, om frigörelse och förändring. Delar av detta finns inom alla de beskrivna inriktningarna och som jag både använder för att förstå mitt material och som jag också successivt burit med mig i min forskarroll. Sammanfattningsvis har följande grenar inom aktionsforskningen spelat en roll för mitt forskningspro- jekt:
• Den feministiskt inspirerade aktionsforskningens medvetenhet om makt och maktrelationer.
• Freires emancipatoriska perspektiv och teorier om förtryck, medveten- het och internalisering.
• Kritisk utopisk aktionsforskning i dess kritik av auktoritära system och drivkraft att gå bortom det invanda, skapa fri-rum och att arbeta expe- rimentellt.
• Interaktiv forskning för dess betoning på ett gemensamt kunskapande. • Iscensättande forskning i dess betoning av kreativitets- och gränsöver-
skridande processer.
• Teorier och metoder om reflektionens roll i det gemensamma kunska- pandet, med inspiration främst från Argyris och Schön.
4. Modeller som metod och teori
I nätverksgrupperna pågick en process med lärande, reflektion, analys och hand- lingar. En rad teorier och metoder eller modeller användes i dessa processer. I detta kapitel beskriver jag tre modeller. Jag kallar kapitlet modeller som metod och teori eftersom modellerna använts både i mitt tolkningsarbete, men även i varierad omfattning i nätverksgruppernas arbete.
Den första modellen, Genusmodellen, är både teoretisk och metodologisk. Den tematiserar kunskap om hur genus görs i organisationer och är ett stöd för att bedriva systematiska studier.
Den andra modellen, Förändringens fyra rum, bygger på en teori om föränd- ring – vad som sker med människor och organisationer i förändring. Modellen var tänkt att ge stöd för att förstå och även kunna leda förändring. Den byggs upp interaktivt med hjälp av frågeformulär och gemensamma samtal, vilket ger möjligheter till en djupare insikt av modellen eftersom deltagarna själva bygger upp modellen.
Den tredje modellen, Normmodellen, handlar om normer och användes främst i det första nätverket och i mitt eget analysarbete. Modellen ger stöd åt att ut- forska hur en norm kan både leva vidare och förändras genom nya handlings- mönster.
Genusmodellen
Modellen utgår från den amerikanska sociologen Joan Ackers (1992, 1999) ar- beten. Den har använts av flera nordiska genusforskare, som anpassat och modi- fierat den efter sammanhanget (Gunnarsson m fl 2003, Gunnarsson m fl 2007, Andersson m fl 2009).
(Gunnarsson m fl 2007, Andersson m fl 2009)
I skärningspunkten mellan de fyra processerna uppkommer en genusordning (Andersson 2009). Modellen är både teoretisk och metodologisk. Den tematise- rar den kunskap som finns om hur genus görs i organisationer och den användes för att bedriva systematiska studier av genus i organisationen.
Att få syn på det oreflekterande görandet har varit ett av syftena med att an- vända genusmodellen, men även att använda en rad metoder som syftar till att framkalla genus och normer om genus, till exempel genusobservationer. Genus- ordningen i organisationen behöver framkallas (Amundsdotter & Gillberg 2003).