Förändringsförloppet

(Janssen 2005, s. 31)

Med hjälp av modellen arbetade deltagarna med att förstå och lära om föränd- ring, både i förändringsledarrollen, personligt och av att tolka skeenden i organi- sationerna. Rummen kan användas för att gestalta en organisations läge, vad det gäller genus till exempel. Hur censuren tar sig uttryck när det gäller genus i en organisation, ger viktiga ledtrådar till vad som behöver göras inför ett föränd- ringsarbete.

En utgångspunkt i modellen är att nöjdheten behöver samspela med inspira- tion och förnyelse. Det behövs både och – att utvecklas, tänka nytt och växa. Men det behöver också finnas vila, nöjdhet. Genom att ha realistiska mål som nås och kombinera med idéer, visioner och vilja till att tänka nytt kan en rörelse gå mellan nya nöjdhetslägen och inspiration och förnyelse.

Det finns också i modellen teorier om hur själva rörelsen mellan de olika till- stånden, eller psykologiska rummen, kan se ut. Det var en hjälp att till exempel förstå hur en rörelse mellan censuren och konflikt kan se ut – att ge återkopp- ling, kommunicera, lyssna var några metoder för att ge stöd åt en rörelse vidare i förändringsrummen. Modellen ger med andra ord inte bara ord för lägen i för- ändringsprocesser, utan även hur rörelser kan se ut och understödjas.

Normmodell

En normmodell, utvecklad vid Rättssociologiska avdelningen på Lunds Univer- sitet, har utgjort ett teoretiskt och metodologiskt stöd för denna avhandling. Mo-

dellen har utvecklats i förhållande till begreppet hållbar utveckling och behovet av nya handlingsmönster och normer för att skapa en hållbar utveckling.

Utgångspunkten vid en normanalys är handlingen (Amundsdotter & Gillberg, 2001). Exempelvis är det en handling att kvinnor får lägre lön och nästan bara män blir chefer. Normen är då att kvinnor har lägre lön och män är chefer. Då blir frågan varför normen bakom handlingen ser ut som den gör i organisatio- nen. För att analysera/förstå denna norm kan man utgå från de tre dimensioner som modellen består av:

Vilja - hur ser drivkrafterna ut bakom normer, exempelvis politik, värderingar och traditioner?

Kunskap - vilken ny kunskap behöver man söka för att förstå normen bakom handlingen?

Möjligheter - vilka är systemvillkoren, det vill säga vilka strukturer möjliggör handlingen?

Det är svaren som framkallar och synliggör de faktorer som ligger till grund för en norm och dess handling. Med hjälp av den nya kunskapen, om de tre dimen- sionerna, kan nya normer "snickras ihop" som bygger på de förändringar vi vill se beträffande handlingar i organisationen. Den nya normen - för hur vi skulle vilja att det såg ut - hjälper oss sedan att fundera på hur vi kan göra för att hand- la på ett sätt som är mer jämställt. Meningen är att skapa "könsdemokratiska" normer som ligger till grund för en organisations handlingar i relation till an- ställda och omvärlden (Amundsdotter & Gillberg, 2003).

Normmodellen

(Amundsdotter & Gillberg, 2003)

Håkan Hydén (2002) menar att en utgångspunkt är att tillmäta värderingar och känslor en betydelse för människors handlande. Men det är inte tillräckligt att undersöka vilka attityder människor har för att förstå deras handlingar. Det är också viktigt att identifiera ett begrepp som ligger ”närmare” själva handlingen, det vill säga begreppet norm. Följande stycke refererar till Hydén (2002): Ett sätt att förstå människors handlingar är att se dem med utgångspunkten att nor- mer styr handlandet. Normen kan vara individuell eller mer allmänt omfattad och den kan vara medveten eller omedveten. Och i det senare fallet kan normen vara så införlivad, internaliserad, i individens och/eller gruppens tankemönster och föreställningar av hur någonting är eller borde vara, att den tas för given och därför inte uppmärksammas eller problematiseras. Normen kan vidare vara en del av en tradition, till exempel en facklig tradition eller en tradition med stark förankring i bruksortens historia. Hydén skiljer på norm som en faktisk företeel- se och som instrument för en analys. Normen har med andra ord en dubbel roll av att vara både något som existerar och något som kan användas för att förstå handlingar. Och som något faktiskt existerande kan normer samtidigt vara de- skriptiva eller preskriptiva, de kan vara beskrivande eller föreskrivande, i det senare fallet norm som ett förbud eller ett påbud.

Oftast betraktas normer ur ett externt perspektiv och som handlar om existe- rande normer, varför människor följer dem och så vidare. Mindre vanligt är att

Kunskap SAMHÄLLE/ORGANISATION Möjligheter Motiv - Värd e - D rivkra fter systemvillkor/stödjande strukturer Ko gn_itio n NATUR/MILJÖ

Norm

anlägga ett internt perspektiv på normer. Det vill säga dess moraliska dimension, vad som är bra eller dåligt. Normmodellen anlägger ett kombinerat externt och internt perspektiv på normer.

Vilja har med de värden som individen omfattar att göra, vilka drivkrafter som påverkar handlandet, motiven för en individs handlingar. Hur påverkar ex- empelvis politiska uppfattningar, grundläggande värderingar och traditioner ett handlande?

I den andra komponenten, kunskap, är kognitionsbegreppet det centrala. Här gör sig skillnader mellan individer vad gäller genus, etnicitet, utbildning och maktposition gällande. Vilken position en människa har, påverkar med vilken blick hon uppfattar en företeelse. Vidare är kunskap inte enbart en fråga om formella och bokliga kunskaper, kunskaper är ett vidare begrepp och omfattar både kommunikativ och en social kompetens såväl som annan så kallad tyst kunskap.

Den tredje förutsättningen för en norm har ett samband med gällande system- villkor; vilka är de faktiskt existerande villkoren, det vill säga vilka strukturer som gör handlingar möjliga?

En ömsesidig påverkan mellan normens olika förutsättningar äger samtidigt rum. Viljan påverkar vad som kan uppfattas som relevant kunskap, samtidigt som kunskap relaterar till och är beroende av system och systemens villkor. Cir- keln enligt normmodellen sluts av att villkoren för systemen också har konse- kvenser för vilka värden och drivkrafter som dominerar och gör sig gällande i samhället i stort.

Det är svaren på frågor om drivkrafterna (Vilja) bakom normer, vilken kun- skap (Kunskap) som man behöver för att förstå normen bakom handlingen och vilka systemvillkor (Möjligheter) som möjliggör en handling som sammantagna

framkallar eller synliggör de olika faktorer som ligger till grund för normen bakom handlingen (Hydén 2002).

Och det är med hjälp av denna nyvunna kunskap och insikt om normens tre olika dimensioner, som en förändring blir möjlig och nya förändrade normer kan formuleras. Och den nya normen, hur vi vill att det ska vara och se ut, hjälper och är ett stöd för jämställda handlingar (Amundsdotter & Gillberg 2003).

Hydén (2002) menar vidare att normmodellen rör sig mellan både aktörsteori och systemteori. Vilja är knuten till aktörsnivån, individer och/eller grupper. Kunskap är också kopplad till ett handlande subjekt, medan systemvillkor berör strukturer och vad som ligger bakom normer – där systemteori är en del.

Modellerna har haft olika betydelser och använts i varierande grad.

Normmodellen användes aktivt i det första nätverket, dock inte alls i nätverk 2 och 3. Samtidigt återfick modellen en viss betydelse i nätverk 4 och 5, inte som ett konkret verktyg i nätverksgrupperna, men som medel för mig i mitt ana- lys- och tolkningsarbete.

I de tre första nätverken användes teorier och metoder som knöt an mer till jämställdhet och jämställdhetslagen, med metoder för kartläggningar. Genusmo- dellen användes främst i nätverk 4 och 5, som en utveckling av ett tydligare ge- nusteoretiskt perspektiv. Förändringens fyra rum växte i betydelse, från att an- vändas i liten omfattning i de tre första nätverken, till en allt aktivare använd- ning i nätverk 4 och 5. För nätverken i min ”huvudstudie” var det sammanfatt- ningsvis genusmodellen som var en grund och förändringsmodellen som använ- des var ett stöd i genus- och jämställdhetsarbetet. Normmodellen har använts till viss del i nätverken, men främst i mitt eget analysarbete.

I nästa kapitel, som handlar om metod i mitt forskningsprojekt, tar jag upp även andra modeller och metoder som jag har använt.

5. Forskningsprocess & metod

Detta kapitel handlar forskningsprocess och metod, vad jag har gjort och hur jag har bedrivit min forskning. Dessutom integreras teori i främst avsnittet om fors- karroll och validitet. Jag beskriver både vad jag har gjort och teorier som varit stöd i mina val och i mitt analyserande. Jag tar även upp olika sammanhang som har påverkat min process. Forskningsprocessen hämtar sin metodologi från ak- tionsforskning/interaktiv forskning, vilket bland annat inneburit att analyser har gjorts tillsammans med deltagare och att kunskap skapats gemensamt.

Texten inleds med bakgrund och urval, följt av en beskrivning av empirin och metoder som har använts. Jag beskriver forskningsfrågorna och hur de föränd- rats. Därefter följer ett avsnitt om forskarrollen där jag diskuterar position och roller som sedan kopplas till kriterier för validitet och mål i aktionsforskning. Slutligen beskrivs olika steg i en del av analysprocessen och kapitlet avslutas med etiska aspekter.