Jag deltog i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som inleddes i december 1999 och som är starten på mitt empiriska material. Initiativet togs av Minna Gillberg, fil dr vid Lunds universitet. Olika partners (länsstyrelse, LO, TCO, Lunds universitet) stod bakom projektet. Jag var anställd på LO/TCO, Minna var anställd vid Lunds universitet och vi delade på projektledarskapet. Forsk- ningen bedrevs av Minna. Jag skrev en c-uppsats i genusvetenskap och även en rapport till projektets parter, som gjorde att jag redan från början systematisera- de anteckningar med observationer och reflektioner. Vi skrev en metodbok ut- ifrån projektet, där bland annat ett ledningssystem för ett jämställdhetsarbete och ett målarbete presenterades (Amundsdotter & Gillberg 2001).
Som inledning till kapitel 6, om nätverk 1-3, beskrivs tankarna bakom forsk- nings- och utvecklingsprojektet som det första nätverket präglades av. Syftet var att utforska och skapa hållbar utveckling med fokus på jämställdhet. Nätverket var tänkt som en del av en stödjande struktur som utvecklades i projektet.
I samband med detta projekt som spreds via skriftlig dokumentation och spridningskonferenser bland annat, blev olika aktörer intresserade att delta i lik- nande projekt. Jag var själv intresserad av att fördjupa och utforska ett arbete med aktörer för jämställdhet i nätverksform. Designen med att arbeta med stöd i en grupp, men utanför den egna arbetsplatsen tillsammans med människor från andra arbetsplatser, var intressant att gå vidare med. Jag arbetade då i egen regi, skrev min c-uppsats och började intressera mig för att gå vidare med forskning. Därför sökte jag mig till möjliga projektägare eller finansiärer som kunde tänkas
vara intresserade av ett jämställdhetsarbete i nätverksform. Jag hade suttit i pa- rallella samtal med flera möjliga parter, vilket bland annat bidrog till att tre nya nätverksgrupper startade nästan samtidigt, 1,5 år efter att det första nätverket avslutats. I slutet av 2002 startade ett nätverk med en länsstyrelse, en facklig or- ganisation och en organisation för småföretagare i projektets styrgrupp. Detta var finansierat via EU-medel på samma sätt som tidigare. Ett kvartal senare, i början av 2003, startades ytterligare en grupp, som en del av ett stort regionalt jämställdhetsprojekt drivet av en länsstyrelse och med EU-medel som stöd. Jag engagerades som konsult i dessa nätverk. Det fanns ett gemensamt intresse hos de olika projektägarna av att utveckla metoder för jämställda organisationer.
Avhandlingens empiri omfattar processer i fem nätverk, aktiva under perioden 1999-2007. Jag har valt att kalla de tre första nätverken för studie 1 och jag be- nämner även nätverken med siffror, i den ordning de startade. Jag skriver nät- verksgrupper istället för nätverk, för att betona att det inte var en löst samman- satt samling av människor, utan en bestämd grupp av deltagare. Den kunskap och erfarenhet som växte fram hade stor betydelse för hur arbetet såg ut i ytterli- gare två nätverk, nätverk 4 – 5, som jag kallar studie 2 och som är i fokus i min avhandling. Jag hade blivit antagen som forskarstuderande när det tredje nätver- ket startade och parallellt med nätverkens processer gick jag igenom min forsk- ningsutbildning.
De fem olika nätverken bestod av kvinnor och män, se tabell nedan. Kvinnor- na utgjorde drygt 2/3 av deltagarna, totalt 80 deltagare av vilka 55 var kvinnor och 25 män.
Deltagarna arbetade inom 25 olika organisationer, fördelade på de olika nät- verken. Alla projekten hade en uttalad ambition att rekrytera fler än en person från samma arbetsplats för att kunna arbeta aktionsorienterat som grupp även mellan nätverkets gemensamma träffar och på så sätt vara mer effektiv. Därför fanns i de flesta fall 2 – 4 deltagare per arbetsplats med i ett nätverk. Nätverken presenteras närmare inledningsvis i de empirikapitel som berör respektive nät- verk. Sammanlagt har de fem nätverkens grupper träffats under 77 dagar, av vil- ka 38 dagar hör till Nätverk 4 och 5. Nedan redovisas en kort summering:
Studie 1 Nätverk 1 – 3
grupp antal heldagar & årtal antal kvinnor/ män
Nätverk 1 12 dagar 1999 - 2000 13 kvinnor / 1 man Nätverk 2 12 dagar 2002 – 2004 8 kvinnor / 4 män Nätverk 3 15 dagar 2003 - 2004 11 kvinnor / 4 män
Nätverk 1
Nätverk 1 bestod av 14 deltagare, varav 13 kvinnor och 1 man. Gruppen träffa- des 12 dagar under ett år med start i december 1999.
Nätverket bestod av 5 företag/organisationer, med 2-4 deltagare från varje ar- betsplats. Alla arbetade på kvinnodominerade arbetsplatser i ett omsorgsarbete av olika slag (förskola, sjukhem, gruppboende). Deltagarna var barnskötare, för- skolelärare, sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdare. Projektet var ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektet finansierades främst med EU- medel. Som partners fanns länsstyrelse, universitet och fackliga organisationer. Projektet vände sig till mindre företag och organisationer, med max 50 anställda. I regionen gick en inbjudan från det lokala EU-kontoret ut till dessa som bjöds in till informationsmöte. De fick sedan anmäla eventuellt intresse. Alla som an- mälde sig kom med i gruppen. Företagen och organisationerna fick själva bekos- ta de anställdas tid som lades ner i projektet. Syftet var att utforska hållbar ut- veckling ur ett jämställdhetsperspektiv.
Nätverk 2
Nätverk 2 bestod av 12 deltagare, 8 kvinnor och 4 män. Gruppen träffades 21 dagar under 1 ½ år, med start oktober 2002.
De deltagande organisationerna var en kyrklig församling, en grundskola, ett medieföretag och ett it-företag. Dessa var alla relativt könsblandade. Efter en kort period lämnade medieföretaget nätverket. Nätverket utgjordes därefter av 4 arbetsplatsgrupper med 2 – 4 deltagare i varje grupp.
Deltagarna arbetade bland annat som vaktmästare, kyrkoherde, journalist, in- genjör, lärare, formgivare och administrativ personal.
Nätverket var finansierat med EU-medel, under liknande villkor som nätverk 1. Projektägare var länsstyrelse, facklig organisation och småföretagarorganisa- tion. EU-kontoret genomförde ett informationsmöte, på liknande sätt som före- gående, och de som anmälde sitt intresse kom med i nätverket. Syftet var att ut- veckla ett jämställdhetsarbete.
Nätverk 3
Nätverk 3 bestod av 15 deltagare, 11 kvinnor och 4 män. Gruppen träffades 17 dagar under 1 ½ år, med start januari 2003.
Deltagarna representerade 9 olika företag/organisationer, några som enskilda representanter för sin organisation, medan andra företräddes av 2-4 deltagare. De kom från vitt skilda organisationer såsom kommunal verksamhet, politisk förening, industriföretag, sameby och bageri. Flera av organisationerna var rela- tivt könsblandade, medan några av dem var mansdominerade.
De arbetade som, bland annat, handläggare, svetsare, renskötare och ingenjör. Projektet drevs av en länsstyrelse, via EU-medel, och på liknande sätt bidrog företagen med de anställdas tid. Ett antal jämställdhetskonferenser genomfördes i regionen, där intresserade företag/organisationer bjöds in. Alla som visade in- tresse fick vara med. Detta var det enda nätverket som hade flera deltagare som
kom ensamma från sin organisation. Syftet var att utveckla jämställdhet i arbets- livet.
Studie 2 Nätverk 4 & 5
grupp antal dagar och årtal antal kvinnor/ män
Nätverk 4 18 dagar 2003 - 2006 13 kvinnor / 8 män Nätverk 5 20 dagar 2006 - 2007 9 kvinnor / 8 män
Totalt 77 1999 - 2007 55 kvinnor / 25 män
Nätverk 4
Nätverk 4 bestod av 21 deltagare, 13 kvinnor och 8 män. Av dessa slutade några på grund av sjukskrivning och annan anställning. Gruppen träffades 18 dagar under drygt 3 år med start februari 2003.
Deltagarna kom från 6 olika företag/organisationer, med 2-4 deltagare från varje. De kom från såväl privat som offentlig sektor. Flera av organisationerna befann sig i gamla brukssamhällen. Deltagarnas organisationer var städföretag, energibolag, handelsföretag, statlig myndighet, offentlig gymnasieskola samt ett industriföretag. Inom dessa organisationer hade några av deltagarna en chefspo- sition, i ett fall som vd och i andra fall som arbetsledare eller som fabrikschef. Det var totalt en arbetsledare (kvinna), en vd (kvinna), en produktionsledare (man) och två som blev chefer under tiden (kvinnor) för en butik och på en myndighet. De övriga 16 deltagarna hade inte en chefsposition. De arbetade bland annat som städare, butiksbiträde, administratör, lärare, ingenjörer samt handläggare.
Projektägare var en facklig organisation och projektet finansierades till en början av EU-medel. Inbjudan gick ut via det lokala EU-kontoret och de som anmälde sitt intresse fick vara med. Syftet var att arbeta med ett jämställdhetsar- bete på genusvetenskaplig grund. Nätverket bestämde sig att fortsätta på eget initiativ efter att projekttiden gått ut efter 1 ½ år. Nätverket var då självstyrande och självorganiserande där organisationerna fortsatte att bekostad den tid som de anställda la ner. Nätverkets deltagare turades under den tiden om att leda träf- farna i gruppen.
Nätverk 5
Nätverk 5 bestod av 17 deltagare, 9 kvinnor och 8 män. Gruppen träffades 20 dagar under 1 ½ år.
Nätverket bestod av en facklig organisation, men deltagarna kom från olika delar i landet, med 2-3 deltagare per arbetsplats, totalt åtta arbetsplatser.
Deltagarna var ombudsmän. Projektet finansierades av organisationen själv. Ledningen bestämde gjorde urvalet. Syftet var att arbeta med jämställdhetsut- veckling på genusvetenskaplig grund i organisationen.