Att komma nära och kunna ha distans har varit en problematik i alla forskarrol- lerna. Jag har haft närhet som en målsättning i forskningsprocessen. Fokus på relationer behövs för att förstå hur en erfarenhet blir till (Widerberg 1995). De interaktiva metoderna och den tid som har lagts ner på att utveckla ömsesidiga subjektsrelationer, gav närhet och tillgång till berättelser som jag tror endast kommer fram i situationer av förtroende. Strävan efter subjekt-subjekt relation,
att söka samtal på lika villkor, finns sedan 1980-talets början i genusforskning (Davies 1999, Gunnarsson 2006, Maguire 2001). Efter hand växte berättelser fram som handlade om relationer på arbetsplatserna som gav en fördjupad kun- skap om hur genus görs i organisationer, både relationellt, symboliskt och struk- turellt. Men det fanns dilemman, som att dras in i gruppens samspel på ett sätt som hindrar den egna förmågan att uppfatta skeenden. Med inspiration av Ri- chardsson (1997) har jag arbetat med att skriva anteckningar som delas upp i teorietiska, metodologiska, observerande och personliga anteckningar. Detta återspeglas i mina reflektioner som görs löpande i de empiriska kapitlen.
Ewa Gunnarsson och Christina Hee Pedersen (2004) diskuterar forskarsubjek- tets ställning i kunskapsproduktionen och att forskningen inom fältet genus och organisation påverkas av detta. En rad dilemman är här aktuella, till exempel för en forskare som vill föra en dialog om genus med medlemmarna i en organisa- tion. Forskarens position, egna intressen och föreställningar om förändring på- verkar, till exempel syn på jämställdhet. En medvetenhet om detta kan ge en be- tydligt bättre grund för att producera demokratisk, inkluderande kunskap i mot- sats till mer traditionella vetenskapstraditioner, menar författarna. Det bidrar till att deltagare i forskningen kan få inblick i dessa dilemman och det kan ge per- spektiv på vad forskning är och kan vara. Forskarens villkor inom fältet genus och organisation präglas av en diskursiv kontext som utesluter vissa teman. Forskaren behöver - om idealet är förändring och demokratiska relationer – ska- pa en dialog om teman som exkluderas från samtalet (Hee Pedersen & Gunnars- son 2004).
Validitet
Hur valid eller giltig forskningen är, kan betraktas på flera sätt. Jag ansluter mig till Helga Nowotny, Peter Scott och Michael Gibbons (2001) om att ju starkare kontextbundet forskningsfältet är, desto mer socialt robust kunskap (Gunnarsson 2006). Dessutom har socialt robust kunskap en stark empirisk dimension, den kan prövas och utvecklas och handskas med okända och oförutsägbara kontexter (Nowotny, Scott och Gibbons, 2001). Att integrera genusvetenskap kan i detta sammanhang också ses som ett sätt att skapa en mer socialt robust kunskap (Gunnarsson 2007). Ann-Christine Larsson (2007) framhåller flera viktiga för- delar med att involvera deltagare i forskningsprocessen. De bidrar till:
• en fördjupad analys,
• hjälp med begreppsutveckling,
• att nya frågeställningar och perspektiv på forskningsfrågan väcks, • och till en ökad öppenhet i forskningsprocessen som ger en ökad validi-
tet samt ett högre deltagande och därmed till en större uppslutning bak- om forskningen.
Det gemensamma kunskapandet ger en ökad validitet, vilket jag ser som utmär- kande i de olika nätverksgrupperna, omfattningen av en gemensam kunskaps- produktion. De validitetskriterier som Herr och Anderson (2005) har kopplat till sin översikt av forskarrollens position, har varit användbara för mig. I förhållan- de till min position, som outsider within och med syfte att skapa ny kunskap, förbättra och kritiskt reflektera över sin praktik samt organisationsutveckling och transformation, ingår fem kriterier som kopplas till mål för aktionsforskning och som jag här redovisar (Herr & Andersson 2005, s.55-57):
Outcome validity
. Detta kriterium tar upp i vilken omfattning handling upp- står som leder till någon form av lösning av ett problem som studien ursprungli- gen hade formulerat.Många av nätverkens lärprocesser var direkt kopplade till handlingar som del- tagarna gjorde i sina organisationer, till exempel olika perspektiv på motstånd. Dessa processer ledde i flera fall till nya perspektiv och även nya handlingar.
Det är relevant för mitt projekt att använda detta validitetskriterium, då pro- jektet skulle gynna jämställdhet på genusvetenskaplig grund. Det skulle ske en jämställdhetsutveckling.
Process validity
är det andra kriteriet och handlar om i vilken omfattning problem arbetas med på ett sätt som tillåter en löpande läroprocess för individer eller hela system. Hur processvaliditeten ser ut påverkar det första kriteriet, i vilken omfattning resultat och användbarhet kommit fram på ett reflekterande sätt. I nätverken arbetade vi bland annat med normmodellen (Amundsdotter & Gillberg 2003) och med metoden Action Learning (McGill & Brockbank, 2004). I båda dessa modeller ingår processer som ska framkalla vilka antaganden som ligger bakom vår förståelse, våra handlingar eller en organisations kultur och struktur till exempel. I processvaliditeten ingår även kvalitén på relationerna som utvecklas mellan forskare och deltagare (jfr Reason & Bradbury 2001). Det senare betonas än mer av en riktning benämnd Cooperative inquiry, som enligt författarna hävdar att för att en studie ska ha validitet, behöver verkliga relatio- ner utvecklas mellan såväl gruppmedlemmar som forskare. Graden av tillit och erfarenhetsutbyte har påverkat läroprocesserna i hög grad. Det är centralt för mig att inte se process som begränsat till en metod, utan snarare ett perspektiv som löper genom de andra validitetskriterierna.Democratic validity
är det tredje kriteriet, som handlar om i vilken omfatt- ning forskningen är gjord i samarbete med alla parter som har en del i det pro- blem som utforskas. Om processkriteriet beror på inkluderandet av många rös- ter, handlar demokratikriteriet om etisk och social rättvisa. I vilken omfattning sker forskningen kopplad till den verklighet som omger deltagarna, är ett annat sätt att mäta validiteten. I forskningsprojektet användes genusteorier och olika metoder samt modeller som en stödjande struktur, medan utforskandet av orga- nisationerna, och därefter val av handlingar och mål i en handlingsplan, var an- passat till den lokala variationen i organisationerna. Projektet tog sin utgångs- punkt från den verklighet som deltagarna befann sig i.Catalytic validity hämtas från Patti Lather (1991) och handlar om hur forsk- ningsprocessen ger fokus, energi och perspektiv som ger stöd för deltagarna att känna verkligheten för att kunna transformera den. Hon tar ett steg till genom att tala om en transformation och som kopplar samman en feministisk utgångspunkt med delar av aktionsforskningen. Genom att de inblandade fördjupar sin förstå- else av den sociala verkligheten under processen, kan det ske olika former av handlingar för att förändra den (Herr & Anderson 2005). Flera av de metoder som vi använde gav stöd åt en katalytisk validitet – genusteorier om makt, det arbete vi gjorde för att såväl framkalla som förändra normer samt arbetet med att skapa ett fri-um, en arena för att bryta med det invanda (Aagaard Nielsen & Ste- en Nielsen 2006). Genom den katalysiska validiteten, genom att underminera det vi redan vet, som Lather (1991) betonar, kan genus leda till något som går ut- över gränserna, genusforskning kan leda till en potential för ett paradigmskifte (Gunnarsson 2007).
Dialogic validity
. Den sista av Herr och Andersons (2005) kriterier tar upp vikten av att vara i en dialogisk reflektions- och granskningsprocess. Det kan vara mellan aktionsforskare, det kan vara en överenskommelse med en eller fle- ra personer att reflektera över alternativa perspektiv på slutsatser till exempel. Den formen av dialogisk validitet sker i den akademiska världen, när jag lägger fram texter på konferenser eller skriver artiklar och antologibidrag. Den har ock- så skett inom nätverken, där såväl deltagare som forskare och projektleda- re/konsulter medvetet tagit på sig en kritiskt reflekterande roll. Jag har diskuterat tolkningar med deltagare, som har getts möjlighet till att förtydliga och fördjupa tolkningar. Med ett uttalat mål om att det ska finnas tillit i gruppen, har också dilemman i organisationerna kommit upp, liksom resultat från deltagarnas egna organisationsstudier som visar på en stor brist på jämställdhet. Detta stärker ana- lysens tillförlitlighet, eftersom det är verkliga problem, verkliga organisationer, relationer och människor som kunskapsproduktionen utgår från.Det relationella bidrog till att jag var mycket involverad i de olika processerna som skedde. Johannisson (2008) påpekar att den iscensättande forskningen – som har flera beröringspunkter med mitt projekt - inte kan använda gängse sätt att garantera kvaliteten i forskningen. Forskaren är en mycket aktiv del av både formande och tolkande av verkligheten och hans slutsats är att forskaren istället måste vinna trovärdighet genom att vara tydlig i den slutliga rapporteringen av skeenden och visa på konsekvenser i både berättelse och tolkningar. Genom det omfattande empiriska materialet som redovisas med mina anteckningar på flera nivåer, tänker jag mig en transparens, som ger läsaren möjlighet att förhålla sig till materialet på ett kritiskt sätt.
Steg för steg
Genom olika processer i såväl omfattning som tid, har jag kunnat göra upptäck- ter, uppfatta teman, ta till mig insikter, se avvikelser och annat i de processer
som jag har sorterat och reflekterat över. Dessa processer har ägt rum, i grup- perna, med mig som medverkande, och i forskarsamhället främst genom papers och antologibidrag.
Som nämnts tidigare, har jag lett analysprocesser i grupperna. Vi har reflekte- rat gemensamt såväl utifrån skeenden i olika organisationer som i själva grup- pen. Dessutom har jag utifrån mina anteckningar uppfattat sådant som har ”flutit upp” och tematiserat detta på olika sätt. Det har varit en analysprocess i sig, att tematisera mina egna anteckningar. Ett beslut som jag fattade längs vägen, var att koncentrera mig på gruppens möten och de processer vi har haft. Följande steg får illustrera den del av analysarbetet som jag gjorde i min skrivprocess:
Steg 1
Jag tog fram olika processer på tre nivåer: gruppens, individens samt organisa- tionens (deltagarnas berättelser om organisationen i de flesta fallen). Jag märkte att det var en svår uppdelning och sökte ett annat sätt att se.
Steg 2
Jag prövade istället att sortera efter teman; ett tema om genusgörande på olika nivåer, ett om läroprocesser och motstånd och ett om villkor i ett förändringsar- bete. Detta togs tillbaka till grupperna och prövades, främst teman kring mot- stånd som fördjupades.
Steg 3
Jag sorterade efter perspektiv på motstånd, en fortsättning på det arbete vi hade påbörjat i nätverk 4 främst.
Steg 4
Jag sorterade tematiskt efter forskningsfrågorna, om normer, gemensamt kun- skapande, genus och reflekterade. Att göra dessa olika former av sortering har hjälpt mig att få syn på nya saker, att fördjupa mina bearbetningar av anteck- ningar och tolkningar. Jag arbetade i det här skedet tematiskt, inte med varje nätverk för sig, då jag sett många liknande mönster.
Steg 5
Jag separerade till sist det empiriska material i tre delar: de första nätverken som en första studie i ett kapitel, som utgjorde en viktig grund för det kommande ar- betet. Nätverk 4 och 5 kallade jag studie 2, men delade upp dem i två separata kapitel på grund av en avgörande skillnad dem emellan; det ena bestod av sex organisationer och det andra nätverket av en organisation. Jag gjorde det för forskningsfrågornas utmejsling, för att kunna se mönster och variationer med tanke på nätverkgruppernas olika sammansättning och sammanhang.
Steg 6
De händelser som jag uppmärksammat i empirin, delade jag in i tre processer i studie 2: framkallande processer, mobiliserande processer och förändringspro- cesser. Det blev ett cykliskt förlopp som också tydliggjorde själva det totala för-
loppet i projektet. Studie 1 var tematiskt indelad utan de processerna, eftersom jag inte hade identifierat dessa på samma sätt då.
Steg 7
Eftersom jag forskat både om vad och hur, bestämde jag mig att skriva två delar av ett analyskapitel: ett om motstånd och förändring bland annat, där jag temati- serar kunskap som skapats, besvarar forskningsfrågan och gör vidare analyser. Medan det andra kapitlet skulle handla om hur ett praktiskt arbete kan bedrivas utifrån kunskaper och metodutveckling.