7. En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare
7.5 Aktuell utveckling per vårdområde
54 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Dagkirurgi
Dagkirurgi är resurseffektivt men Stockholms läns landsting har en lägre andel dagkirurgi än övriga riket. Tydliga incitament behöver utvecklas för att öka andelen dagkirurgi och dagvård på akutsjukhusen för de patienter som av olika skäl kräver akutsjukhusets resurser. Utvecklingen av
dagkirurgi kan ske i samverkan med till exempel primärvården.
7.4 Högt förtroende för vården
Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Det kan påverka hur individer söker vård och ge direkta effekter på hälsotillståndet. Arbetet med att förbättra tillgänglighet och kvalitet i sjukvården bidrar till att stärka förtroendet för vården.
7.4.1 Jämlik och jämställd sjukvård
Alla ska erbjudas en likvärdig och god vård. Det är en viktig del av vårdens värdegrund. Vården ska variera endast utifrån varje persons förutsättningar och behov. Inte minst är det viktigt att fortsätta arbetet med att säkerställa att vård och behandling som erbjuds män och kvinnor är likvärdig, och att i de fall som män och kvinnor erbjuds olika vård ska det ha tydligt stöd i vetenskaplig evidens. Det innebär exempelvis att obefogade
könsskillnader i läkemedelsanvändningen ska minska.
Implementeringen av landstingets HBT-policy fortsätter. Lagen om
papperslösas rätt till sjukvård ska alltid följas av vårdgivarna. Det är viktigt att fler asylsökande, tillståndslösa och papperslösa, samt nyanlända
anhöriginvandrare erbjuds och också genomgår en hälsoundersökning.
7.5 Aktuell utveckling per vårdområde
7.5.1 Primärvård
Under 2015 kommer utvecklingen av husläkarverksamheten framför allt att fokusera på:
• det akuta omhändertagandet (inklusive utvecklingen av en enhetlig struktur för länets närakuter)
• omhändertagandet av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter (en värdebaserad ersättningsmodell som stimulerar till ett ökat helhetsansvar och bättre kvalitet i omhändertagandet testas)
• första linjens psykiatri med huvudinriktningen att psykologiska behandlingsinsatser i ökad utsträckning ska utföras vid
husläkarmottagningar
• att husläkarmottagningarna ska kunna specialisera sig för bland annat vård och behandling av multisjuka äldre.
55 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Ansvaret för hälso- och sjukvård i bostaden med särskild service och daglig verksamhet (exklusive läkarinsatser) övergår i oktober 2015 till
kommunerna, under förutsättning att samtliga kommuner godkänner detta.
Det medför en skatteväxling motsvarande 2 öre. Förändringen innebär att § 11 i principöverenskommelsen upphör, vilket medför att berörda
förfrågningsunderlag och motsvarande revideras.
Under 2015 börjar arbetet med att implementera det nya nationella basprogrammet för barnhälsovården som innebär ett mer riktat stöd till barn med större behov.
Utflyttningen av den öppna barnsjukvården från akutsjukhusen till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar fortsätter och kommuniceras till befolkningen. En försöksverksamhet med allergikonsulenter, till att börja med två tjänster, utreds och påbörjas.
För att avlasta förlossningsenheterna från akuta besök utvecklas uppdraget för mödravårdscentraler, MVC. Mödrahälsovårdens barnmorskor ska utifrån behov av stöd kunna göra hembesök hos nyblivna mammor efter tidig hemgång.
7.5.2 Somatisk specialistvård
Utbyggnaden av den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen sker fortlöpande, genom bland annat en utveckling av vårdvalet inom de
somatiska specialiteterna inom såväl öppen- som slutenvård. Detta ställer krav på att vårdgivare som är verksamma utanför akutsjukhusen deltar i forskning, utveckling och utbildning.
Akutsjukhusens utveckling framgår av de gemensamma avsiktsförklaringar som beskriver målbilden för akutsjukhusens vårdinnehåll och volymer 2015–2018 och hur de ska anpassas till Framtidsplanens målbild för 2018.
Eventuellt krävs att målbilderna anpassas med hänsyn till de finansiella förutsättningarna. Akutsjukhusens uppdrag, ersättningar och avtal behandlas i den ordinarie avtalsprocessen.
Det föds många barn i Stockholms län vilket är mycket glädjande. Samtidigt innebär detta att en utmaning för förlossningsvården som måste byggas ut.
En utbyggd förlossningsvård planeras på bland annat på S:t Görans sjukhus och Karolinska Huddinge. Nya arbetssätt och organisationsformer ska uppmuntras, exempelvis barnmorskeledda enheter.
Förlossningsmetoderna ska ha stöd i vetenskapen.
56 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Nya Karolinska Solna fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings- och
investeringstung. Sjukhuset ska samverka och vara starkt integrerat med sjukvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning. Planeringsarbetet kring flytten av verksamheter och en patientsäker driftsättning av det nya sjukhuset fortsätter. Stockholms läns landsting ska också fortsättningsvis eftersträva fler uppdrag inom rikssjukvården.
Fler barn än någonsin tidigare tillfrisknar från sin cancersjukdom, men de eventuella långsiktiga komplikationerna är fortfarande inte tillräckligt kända. Antalet barn som insjuknar ökar med ett ökat antal unga invånare i länet. Behandlingstiderna är längre vilket också ställer särskilda krav på omvårdnad och organisation. Barncancervården ska vara trygg och säker och plats för behandling ska garanteras. Barnet och föräldrarna ska vara delaktiga i vården och väl informerade om verksamhetsplanering som påverkar vården.
Arbetet med ett specialistcentrum för diabetes fortsätter.
7.5.3 Psykiatri
Människor med psykisk sjukdom och ohälsa har rätt till ett gott bemötande, evidensbaserad vård, valfrihet och god tillgänglighet på samma sätt som patienterna inom den somatiska sjukvården.
Utvecklingen av den psykiatriska vården fortsätter inom ramen för Framtidsplanen. Bland annat ska den psykiatriska vårdens innehåll samt forskning, utveckling och utbildning på Nya Karolinska Solna läggas fast.
Arbetet med en handlingsplan för att förbättra slutenvårdslokalerna när det gäller vårdmiljö och ändamålsenlighet fortsätter. Ett systematiskt arbete mot bättre somatisk hälsa för människor med långvarig psykisk sjukdom bör inledas. Utvecklingen av den moderna konsultationsverksamheten på akutsjukhusen ska planläggas.
Förutsättningarna att öka tillgängligheten när det gäller behandling via internet, en tidig och snabb psykiatrisk bedömning, samt utvecklingen av mobila team och andra öppna vårdformer fortsätter.
För att möta behovet av psykiatrisk behandling hos unga människor, och underlätta övergången mellan barn och vuxenpsykiatrin, behöver vården för gruppen unga vuxna organiseras med särskilda mottagningar. Det behövs också särskilda satsningar för att utveckla vårdutbudet för personer, ofta unga kvinnor, med självskadebeteende.
57 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Under 2015 förstärks och differentieras också vårdutbudet inom barn- och ungdomspsykiatrin för ungdomar som behöver en specifik kompetens kring psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och sociala svårigheter.
Ett antal upphandlingar av psykiatrisk vård har skett under senare år.
Förutsättningarna för förnyelse av dessa och ytterligare upphandlingar ses över. Ett vårdval för vuxenpsykaitrisk öppenvård utreds.
7.5.4 Beroendevård
Beroendevårdens framtida struktur och innehåll utreds liksom dess plats i Framtidsplanen. En modern, effektiv första linjens beroendevård ska skapas i goda vårdmiljöer. Så kallat riskbruk och lättare missbruk ska i första hand behandlas i primärvården. Den med kommunerna
gemensamma Missbrukspolicyn ses därmed också över. Det krävs åtgärder för att minska den höga överdödligheten bland injektionsmissbrukare.
Det krävs fortfarande ett bättre samarbete kring personer med både beroende och psykiatriska behov. Förutsättningar för fler integrerade mottagningar mellan beroendevård och psykiatri utreds.
Forskningsprojektet med sprututbyte för intravenösa missbrukare avslutas 2016 och efter utvärdering tas beslut om en eventuell fortsättning av verksamheten.
7.5.5 Äldresjukvård
Stockholm är ett av få landsting i Sverige som har kvar geriatriken som specialitet. Det är en bra förutsättning för att kunna fortsätta med god samverkan mellan primärvård, akutvård och hemtjänst samt anhöriga. En samverkan som är nyckeln för välbefinnande hos de multisjuka äldre patienterna. Utbyggnaden av vården för den äldre befolkningen fortsätter i enlighet med Framtidsplanen, med ombyggnationer av de sjukhus som ska bedriva vårdspecifik geriatrisk vård. Kvaliteten i läkemedelgenomgångarna för äldre i primärvården ska säkerställas. Samtidigt förtydligas den roll som de geriatriska klinikerna förväntas ha i nätverkssjukvården för att kunna minska återinläggningar, arbeta riskförebyggande, underlätta
direktinläggningar på geriatriken samt ge vård med god tillgänglighet och kontinuitet.
I syfte att trygga patientsäkerheten förmultisjuka äldre ska reglerna för samåkning utredas. Äldrepsykiatri inom första linjens psykiatri ska beaktas.
En särskild översyn görs av uppdraget specialiserad palliativ slutenvård.
Översynen syftar till att belysa om patienter som vårdas inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet), men som inte är i livets slutskede kan inkluderas bättre. Detta arbete sker i nära samverkan med kommunerna.
58 (199) Diarienummer LS 1403-0399
7.5.6 Habilitering och rehabilitering
Inför 2015 finns ett fortsatt stort behov att förstärka tillgången till behandling, råd, stöd och kunskapsöverföring för barn och vuxna med autismspektrumtillstånd och ADHD, samt stöd till deras närstående.
Under 2015 tydliggörs och utvecklas rehabiliteringsuppdragen i Framtidsplanen genom att en evidensbaserad rehabilitering för
sjukskrivningsintensiva grupper med långvarig smärta och psykisk ohälsa säkerställs. Landstingsstyrelsen ska tillsammans med Sollentuna kommun utreda förutsättningarna för en träningsbassäng i anslutning till Sollentuna sjukhus eller på annan plats i kommunen.
Hjälpmedelspolicyn från 2003 revideras under 2015. Förändringar av hörselhjälpmedelshanteringen görs också under året.
7.5.7 Tandvård
Inom tandvården planeras en översyn av den nuvarande förebyggande vården och behandlingen samt ersättningssystemen för barn och
ungdomar. Dessutom ska den nuvarande modellen för områdesansvaret utvärderas. Tandhälsan hos barn i Stockholms län har förbättrats och de största förbättringarna har skett i särskilt utsatta områden. Skillnaderna i tandhälsa har minskat, men det är fortfarande stora skillnader mellan olika områden och grupper. I syfte att ytterligare förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar i områden med sämre tandhälsa kommer
preventionsprogram med bland annat fluorsköljningar att fortsätta.
Stockholms läns landsting har sedan länge valfrihet inom barntandvården.
För att kunna välja den tandvård som passar bäst för det egna behovet är det viktigt att fortsätta utveckla öppna jämförelser. Uppföljningar av vårdvalssystemen är angelägna för kvaliteten och är något som bidrar till att förbättra tandvården ytterligare. Uppsökande verksamhet bland vissa äldre och människor med funktionsnedsättning är en viktig verksamhet för att de som har ett särskilt stort omsorgsbehov får den tandvård de behöver.
7.5.8 Läkemedel
Det målmedvetna arbetet med att utveckla Kloka Listan fortsätter.
Underbehandling med läkemedel förekommer när det gäller stora
folksjukdomar som exempelvis benskörhet (osteoporos). Det är viktigt att komma till rätta med denna underbehandling. Noggranna utvärderingar görs innan ytterligare kostnadsansvar för läkemedel läggs ut på vårdgivare.
Arbetet med att stödja en klok användning av antibiotika inom vården bedrivs vidare. Sjukvården i Stockholm ska aktivt medverka till att utveckla ett nytt antibiotikaläkemedel. Vårdens organisation utformas så att kliniska prövningar av läkemedel underlättas.
59 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Genom att kartlägga läkemedelsanvändning hos barn och äldre och genom att införa ett långsiktigt program med målet att förbättra, sprida kunskap och följa upp läkemedelsanvändningen, blir dokumentationen och
användningen säkrare.
7.5.9 Prehospital vård
Den prehospitala vården har byggts ut och utvecklats mycket under de senaste åren. Inte minst genom Ambulanslyftet som innebar 10 nya ambulanser till Stockholms län och genom en utökning av uppdraget för ambulanshelikopterverksamheten. Den prehospitala vården ska fortsätta utvecklas 2015. Det nya systemet för bland annat EKG-utrustning och journalföring i prehospitala enheter ska införas under året. Det är viktigt att i detta sammanhang uppmärksamma behovet av lätt tillgänglig och korrekt information för akut kommunikation med socialtjänsten i länets
kommuner.
7.5.10 Patientnämnden
De ärenden som rör bemötande utgör tolv procent av samtliga ärenden till patientnämnden, PaN. En stor majoritet handlar om bristande
empati. Patientnämnden ska arbeta med att ytterligare belysa hur bemötandet har betydelse för patientsäkerheten och hela
sjukdomsförloppet. Genom att undvika missförstånd och bemöta patienter med respekt blir människor fortare friska. Dessutom får vi en mer jämlik vård.