Skatteintäktsutveckling

108 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Årsbokslutet 2013 visade ett ekonomiskt överskott på 934 miljoner kronor, vilket är 409 miljoner kronor högre än 2013 års budgeterade resultat. Störst påverkan på 2013 års resultat var ökade pensionskostnader på 1 564

miljoner kronor samt återbetalning av premier för AFA, kollektivavtalsförsäkringar, på 529 miljoner kronor.

Det prognostiserade resultatet för år 2014 uppgår till 200 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor högre än årsbudgeten. Verksamhetens kostnader för år 2014 beräknas uppgå till 77 492 miljoner kronor, vilket är 6,3 procent högre än 2013 och 776 miljoner kronor högre än årets budget.

Det är framför allt bemanningskostnaderna och köpt hälso- och sjukvård som orsakar de kraftigt ökade kostnaderna. De prognostiserade

kostnaderna år 2014 uppgår till 28 027 miljoner kronor respektive 16 978 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom vården beror dels på en ökning av vårdkonsumtionen, dels på tillgänglighets- och

kvalitetssatsningar. De prognostiserade kostnaderna för köpt trafik år 2014 uppgår till 12 473 miljoner kronor, vilket är en minskning på 127 miljoner kronor i jämförelse med budget.

De samlade skatteintäkterna för år 2013 ökade med 4,2 procent. Ökningen år 2014 prognostiseras till 3,7 procent. År 2015 är budgeten för

skatteintäktsutvecklingen 4,6 procent. För åren 2016 och 2017 förväntas ökningen uppgå till 4,6 procent respektive 4,9 procent.

Landstingets eget kapital uppgick per den sista december 2013 till 6 857 miljoner kronor, vilket är en ökning med 934 miljoner kronor i jämförelse med året innan. Soliditeten som anger den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen eget kapital i förhållande till balansräkningens omslutning, uppgick vid årsskiftet 2013 till 8,4 procent, en ökning med 0,8 procent i jämförelse med året innan. Vid utgången av år 2014 beräknas det egna kapitalet uppgå till 7 057 miljoner kronor, vilket innebär en soliditet på 7,7 procent.

Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick landstingets pensionsförpliktelse, som redovisas som en ansvarsförbindelse, till 26 376 miljoner kronor. Vid årsksiftet av 2014/2015 prognostiseras den till 25 437 miljoner kronor.

16.2 Skatteintäktsutveckling

16.2.1 Samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling Svensk ekonomi förväntas växa i en måttlig takt de närmaste åren, med en gradvis förbättring av arbetsmarknaden. Den förbättring som sker har en positiv inverkan på skatteunderlaget.

109 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Inför åren 2016 och 2017 förutsätts den svenska ekonomin fortsätta att utvecklas väl. En viktig förutsättning är att den internationella utvecklingen förblir positiv, samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter och

företagens investeringar växer i relativt snabb takt. Tillväxten i exporten och inhemsk efterfrågan möjliggör en fortsatt relativt stark tillväxt av BNP och en ökad sysselsättning. Återhämtningen på arbetsmarknaden bidrar till en fortsatt gynnsam tillväxt av skatteunderlaget. Åren 2015 och 2016 gynnas tillväxten även av kraftigt stigande pensioner.

Nedan jämförs Sveriges Kommuner och Landstings senaste

skatteunderlagsprognoser med Ekonomistyrningsverkets (ESV) och regeringens prognoser i september 2014.

Olika skatteunderlagsprognoser för riket,

procentuell förändring från föregående år 2013 2014 2015 2016 2017 2013–2017

SKL, oktober 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,3

Regeringen, september 2014 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 24,6

ESV, september 2014 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 22,0

Källa: SKL, regeringen och ESV

Under 2015–2017 ökar skatteunderlaget i Stockholms län 0,7–0,9

procentenheter snabbare per år än i riket, enligt Sveriges Kommuner och Landstings bedömning. Det beror främst på att befolkningen ökar snabbare i länet än i riket.

16.2.2 Landstingets samlade skatteintäkter Skatteintäkter

Skatteintäkterna ökar, främst till följd av ökad sysselsättning och stigande löner, samtidigt som befolkningen fortsätter att växa. Ökningen beräknas uppgå till 5,7 procent år 2015. Det generella statsbidraget till

läkemedelsförmånen reduceras något 2015, samtidigt som bidraget till utjämningssystemet mer än fördubblas. Totalt ökar de samlade

skatteintäkterna med 4,6 procent, motsvarande 2 976 miljoner kronor, i jämförelse med föregående år.

Till underlag för beräkningen av landstingets samlade skatteintäkter ligger Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos som publicerades i oktober 2014. Det slutliga utfallet för den

kommunalekonomiska utjämningen år 2014 har beräknats av Statistiska centralbyrån, medan prognosen för kostnaden för utjämningssystemet bygger på underlag från såväl Statistiska centralbyrån som Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen för det generella statsbidraget, det

110 (199) Diarienummer LS 1403-0399

vill säga bidraget för läkemedelsförmånen, har gjorts med underlag från Sveriges Kommuner och Landsting. Därutöver har hänsyn tagits till

regeringens aviserade förändringar av utjämningssystemet från och med år 2016.

Prognosen för de samlade skatteintäkternas tre delar (skatteintäkter, generellt statsbidrag samt kommunalekonomisk utjämning ) framgår av tabell nedan.

SLL:s samlade skatteintäkter, prognos 4, mkr Prognos

2014 Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017

Skatteintäkter 59 832 63 248 66 837 70 491

Generella statsbidrag 4 578 4 532 4 600 4 669

Kommunalekonomisk utjämning -319 -714 -1 301 -1 600

Samlade skatteintäkter 64 091 67 067 70 136 73 560

Förändring från föregående år, mkr 2 288 2 976 3 069 3 424

Förändring från föregående år, procent 3,7 4,6 4,6 4,9

Källa: SKL och SLL

Utvecklingstakten för Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter har historiskt sett legat kring 4–5 procent per år.

Generellt statsbidrag

Tabellen nedan redovisar prognosen för det generella statsbidraget för perioden 2014–2017. Här ingår endast bidraget för läkemedelsförmånen.

Generellt statsbidrag, prognos 4, mkr Prognos

2014 Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017

Bidrag för läkemedelsförmånen 4 578 4532 4 600 4 669

Summa generella statsbidrag 4 578 4532 4 600 4 669

Källa: SKL och SLL

Bidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen

förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde medborgaren. Bidraget för läkemedelsförmånen antas förändras i samma takt som kostnaderna för läkemedel inom förmånen.

Kommunalekonomisk utjämning

Nedan redovisas utfallet av den kommunalekonomiska utjämningen 2014 och prognos för åren 2015–2017. Kostnaden ökar med 395 miljoner kronor 2015 i jämförelse med 2014 och uppgår till 714 miljoner kronor.

111 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Kommunalekonomisk utjämning, prognos 4 mkr Prognos

2014 Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017

Kostnadsutjämningsbidrag 557 496 384 400

Inkomstutjämningsavgift -335 -444 -657 -677

Regleringsavgift -541 -766 -1 028 -1 322

Summa utjämning -319 -714 -1 301 -1 600

Källa: SKL och SLL

Den kommunalekonomiska utjämningens tre delar framgår av tabellen ovan. I kostnadsutjämningsbidraget sker en avräkning för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting.

Inkomstutjämningsavgiften beräknas utifrån skillnaden mellan länets beskattningsbara inkomster och 115 procent av medelskattekraften i riket.

Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader för systemet, dels hanteras förändringar i ansvars- eller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn. Regleringsposten beräknas som ett enhetligt belopp per invånare i riket.

Inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet har Stockholms läns landsting sedan införandet år 2005 bidragit till övriga kommuners och regioners verksamheter. Den genomsnittliga nettoavgiften mellan åren 2005 och 2013 uppgår till cirka 940 miljoner kronor. För året 2013 uppgick nettoavgiften till cirka 520 miljoner kronor.

Från och med den 1 januari 2014 gäller ett nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem. Införandet av det nya systemet medför att nettoavgiften till utjämningssystemet för år 2014 uppgår till 319 miljoner kronor, vilket är en förbättring med cirka 200 miljoner kronor i jämförelse med år 2013.

Dessa medel är välkomna med tanke på de stora, omfattande och kostsamma investeringar i regionen som Stockholms läns landsting genomför eller planerar att genomföra. Regeringen har dock aviserat ändringar av utjämningssystemet från år 2016 vilket påverkar intäkterna för Stockholms läns landsting negativt.

För åren 2015–2017 förväntas nettoavgiften i det nya systemet närma sig tidigare års genomsnittliga nettoavgift och mer därtill. För år 2015

prognostiseras en nettoavgift som uppgår till 714 miljoner kronor. För åren 2016 och 2017 är motsvarande belopp 1 301 respektive 1 600 miljoner kronor. Detta innebär en belastning för Stockholmsregionens fortsatta

112 (199) Diarienummer LS 1403-0399

utveckling eftersom dessa medel skulle kunna användas för att möta den växande folkmängdens behov av samhällsservice.