Stockholms läns landstings investeringsutrymme

125 (199) Diarienummer LS 1403-0399

I underlag till inriktnings- och genomförandebeslut för investeringar ska driftskostnadskalkyler alltid ingå som beskriver ekonomiska konsekvenser för berörda verksamheter i form av tillkommande hyres- och

kapitalkostnader, reducerade kostnader i samband med effektivare flöden och förändrade arbetsprocesser samt investeringens påverkan på löpande driftkostnader.

Driftkostnadskalkyler som beskriver de ekonomiska konsekvenserna för respektive verksamhet på kort och lång sikt i enlighet med

investeringsstrategin och aktuella anvisningar och mallar är en

förutsättning för att ställningstagande till en investering ska kunna ske.

17.2 Stockholms läns landstings investeringsutrymme

Landstingets investeringsstrategi (LS 1101-0096) beslutades i juni 2011, i samband med landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för år 2012.

Samtidigt gav landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att återkomma med en översyn av det framtida investeringsutrymmet (LS 1109-1261).

Beräkningen av ett framtida investeringsutrymme utgör ett komplext samband mellan utvecklingen av nettodriftskostnaderna, det vill säga landstingets totala kostnader minus verksamhetens intäkter, beräknade skatteintäkter, investeringsvolymens sammansättning, samt ränteläge.

Därutöver har Stockholms läns landsting att ta hänsyn till de beslutade finansiella målen, vilket innebär ytterligare begränsningar av

investeringsutrymmet.

Investeringarna finansieras primärt på tre olika sätt:

• Ersättningsinvesteringar får inte finansieras av upptagna lån, i enlighet med det fastställda finansiella målet, utan finansiering ska ske via kassaflödet från verksamheten.

• Strategiska nyinvesteringar finansieras i huvudsak genom upptagna lån, men även med kassaflödet i den utsträckning det finns medel tillgängliga efter finansiering av ersättningsinvesteringar.

• Medfinansiering från stat och kommuner inom främst

trafikverksamheten är en viktig post för att ha möjlighet att genomföra investeringar.

Det tillgängliga investeringsutrymmet sammanställs utifrån en ekonomi i balans och beräknas uppgå till 75 miljarder kronor under en tioårsperiod.

Sedan dessa bedömningar gjordes senast har ett flertal omvärldsfaktorer påverkat beräkningarna såväl negativt som positivt. Den viktigaste faktorn

126 (199) Diarienummer LS 1403-0399

är skatteintäkterna som har minskat med i genomsnitt 0,6 procentenheter årligen med anledning av konjunkturläget. Konjunkturuppgången har varit svagare än vad som tidigare har beräknats, vilket har påverkat den

allmänna kostnadsutvecklingen positivt. Under de kommande åren förutsätts dock den svenska ekonomin utvecklas mot ett högre

kapacitetsutnyttjande och en mer normal kostnadsökningstakt, i nivå med Riskbankens inflationsmål på 2 procent.

Beräkningarna av det tillgängliga investeringsutrymmet under kommande tioårsperiod 2015–2024 inför budget 2015, uppgår fortsatt till 75 miljarder kronor. Därutöver tillkommer investeringar för att Nya Karolinska Solna ska fungera optimalt vid öppnandet och investeringar i den utbyggda tunnelbanan som i huvudsak finansieras via medfinansiering. Totalt innebär detta investeringar på 106 miljarder kronor under de kommande 10 åren. För att detta ska bli möjligt krävs att kostnadsutvecklingen begränsas, samt att de genomförda investeringarna leder till en högre effektivitet i verksamheterna.

Det budgeterade investeringsutrymmet är 73,7 miljarder kronor 2015–

2019, vilket lämnar ett tillgängligt utrymme på 2,9 miljarder kronor för åren 2020–2024. Detta kan jämföras med den nuvarande nivån på ersättningsinvesteringarna, cirka 4,5 miljarder kronor årligen.

Investeringsplanen har sin tyngdpunkt de kommande fem åren och många objekt är planerade och ska driftsättas under åren 2017–2019, vilket direkt påverkar landstingets ekonomi. För att målet om en ekonomi i balans ska uppnås krävs fortsatta kostnadseffektiviseringar, ökad medfinansiering och andra finansieringskällor, såsom framtida fastighetsexploateringar, samt en omprioritering av objekt över tid.

Målet för kapitalkostnadens (avskrivningskostnader samt räntekostnader) andel av de samlade skatteintäkterna är maximalt 11 procent. Till följd av de stora investeringsvolymerna de närmaste åren utgör kapitalkostnaderna, det vill säga avskrivningar samt räntekostnader, en ökande andel av de samlade skatteintäkterna. Kapitalkostnaderna utgör 7 procent av de samlade skatteintäkterna 2014 och beräknas öka till 9 procentår 2017.

127 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Diagram: Kapitalkostnadens andel av de samlade skatteintäkterna över tid

För att minska belastningen på landstingets ekonomi bör en jämnare fördelning av investeringsutgifter under den kommande tioårsperioden eftersträvas, liksom ett strukturerat arbete med effektiviseringar och kostnadsreducering.

Omställningskostnaderna i samband med förändringarna till stöd för framtidens hälso- och sjukvård, innebär ytterligare en påfrestning på landstingets ekonomi under den närmaste femårsperioden.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Mål utrymme Utfall enligt beräkning budget 2015

128 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Diagram: Resultatscenarier med högre och lägre kostnadsutveckling (före omställningskostnader)

De kritiska åren är främst 2017–2018 då färdigställandet av Nya Karolinska Solna och Citybanan innebär en belastning på landstingets ekonomi. För att uppnå en ekonomi i balans krävs åtgärder för att säkerställa en årlig

kostnadsutveckling på högst 3,7 procent över tioårsperioden, exklusive omställningskostnader och kapitalkostnader. Med nuvarande utveckling beräknas kostnadsökningen till 4,4 procent årligen.

Kostnadsnivån för samtliga investeringsprojekt bör granskas kritiskt och möjligheter till omprioriteringar och senareläggning till perioden bortom 2024 bör ses över.

17.2.1 Kapitalkostnadsutveckling över tid

Den betydande investeringsvolymen under planeringsperioden medför en långsiktig ökning av kapitalkostnaderna. Diagrammet illustrerar en möjlig utveckling av dessa, givet investeringsvolymen för perioden 2015–2019 på 73,7 miljarder kronor samt beräkningar för åren 2019–2024.

-4 000 -2 000 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Resultat med lägre kostnadsutv Resultat med nuvarande utveckling Mkr

129 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Diagram: Kapitalkostnadernas utveckling 2014–2024

En betydande del av landstingets investeringsobjekt i investeringsplanen blir färdigställda och kommer att aktiveras under åren 2016–2019, vilket kommer att avspeglas i nivån på kapitalkostnaderna. De större objekt som påverkar kostnadsutvecklingen under dessa år är bland andra

färdigställandet av Nya Karolinska Solna, inklusive utrustning och inventarier, Citybanan med tillhörande fordonsinvesteringar,

Roslagsbanans utbyggnad, Tvärbanan norr, samt ny- och ombyggnationer vid akutsjukhusen Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus med tillhörande utrustningsinvesteringar.

Under perioden uppgår kapitalkostnaderna till som mest cirka 9,8 miljarder kronor år 2022. Detta medför en kostnadsökning med 5,0 miljarder kronor i jämförelse med kostnaden 2014.

När medfinansieringen räknas med blir nettot av kapitalkostnaderna som mest 9,2 miljarder kronor. Medfinansiering från stat och kommuner återfinns inom AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, och förvaltningen för utbyggd tunnelbana. För den utbyggda tunnelbanan innebär detta att investeringen till största delen inte påverkar landstingets resultat, bortsett från de investeringar i fordon och depåer som landstinget ansvarar för.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 NKS OPS kapitalkostnad Ränta Avskrivningskostnad Medfinansiering Mkr

130 (199) Diarienummer LS 1403-0399