Kompetensförsörjning i vården

104 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Alla verksamheter ska ha kvalitetssäkrade rekryteringsprocesser utifrån ett mångfaldsperspektiv.

15.2 Kompetensförsörjning i vården

Inom hälso- och sjukvårdsområdet är idag kompetensförsörjningen en av de mest prioriterade frågorna för landstinget. En växande befolkning gör att fler anställda behövs samtidigt som nya behandlingsmetoder ställer krav på ny kompetens. För att utveckla framtidens hälso- och sjukvård och

genomföra visionen om nya arbetssätt där vården utgår från patientens behov, är personalen den viktigaste resursen.

För att skapa en vårdmiljö där medarbetares kompetens används på bästa sätt, där ledarskapet är gott och där utbildningar ger framtida personal den kompetens som behövs, arbetar landstinget på många fronter. Medarbetare inom landstingets verksamheter som önskar arbeta heltid ska erbjudas den möjligheten. Alla vårdgivare arbetar aktivt för att skapa en bra arbetsmiljö och inom ramen för utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård intensifieras arbetet med att utveckla nya arbetssätt de närmaste åren.

Dessa lokala insatser stöds av det gemensamma landstingsövergripande arbetet, vilket beskrivs i detta kapitel. För att öka kollektivtrafikresandet bland landstingsanställda ska möjligheten till erbjuda grupper av

medarbetare SL-kort under en kortare period utredas.

Landstinget har ett decentraliserat arbetsgivaransvar. Det betyder att den egenägda vården har ett stort delegerat ansvar även om det finns ett gemensamt stöd och en gemensam personalpolitik. Även vård i privat regi kan delta i gemensamma satsningar och stöds liksom alla vårdgivare av insatser för utbildning. De fristående entreprenörerna inom trafiken ansvarar för sina medarbetare, men måste följa landstingets styrande dokument.

15.2.1 Kompetenskartläggning, arbetssätt och utbildning Visionen i Framtidsplanen om nya arbetssätt ställer krav på ett nytt sätt att planera för och använda kompetens. KOLL-modellen (se avsnitt 15.1.3) är tillsammans med IT-stödet ProCompetence ett stöd och en värdefull faktabas för både det lokala utvecklingsarbetet av arbetssätt och för arbetsledares dialoger med sina medarbetare, samt för gemensamma, landstingsövergripande åtgärder. Kompetenskartläggningen i kombination med prognosmodellen (modellen för behovsbedömning och styrning av framtida kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården) möjliggör en systematisk analys av vilka kompetenser som saknas så att landstinget i dialog med lärosäten och skolor kan rikta utbildningsinsatser mot just dessa områden.

105 (199) Diarienummer LS 1403-0399

En implementering av detta IT-stöd har påbörjats hos vårdgivarna och under 2015 är planen att användningen successivt ska bli heltäckande.

Under 2015 kommer även dialogen med lärosäten och högskolor att fördjupas genom att den kan baseras på ett faktaunderlag som visar på behoven av utbildning.

De omfattande investeringar som görs i nya och renoverade sjukhus skapar möjligheter att göra vården till en ännu modernare arbetsplats. Nya

arbetsformer i kombination med mer välintegrerade och användarvänliga IT-stöd bidrar till att förenkla arbetet och öka patientsäkerheten. Utökat administrativt stöd, t.ex. i form av medicinska sekreterare, frigör mer tid till patientarbete.

Personalbemanningen inom sjukvården ska utgå från patienternas behov.

Sjukvården har ett allt större behov av teamarbete där flera professioner samverkar. Detta kräver en bra samordnad planering av alla

professionernas arbetstider. Det finns stora möjligheter att styra

bemanningen inom befintliga regler och avtal men landstingen utnyttjar inte alltid dessa möjligheter. Landstingsstyrelsen får därför i uppdrag att kartlägga de lokala avtal och regler som idag ligger till grund för

verksamheternas schemaläggning och införa enhetliga regler inom landstinget.

Landsting har upphandlat ett IT-stöd, Gat-personalplanering, för resursplanering - och schemaläggning av läkare. Detta IT-stöd används bland annat av cirka 80 procent av den offentliga sjukvården i Norge.

Landstingsstyrelsen ska ta fram en plan för ett succesivt införande av verktyget i första hand inom akutsjukvården med målet att det ska vara heltäckande fram till 2018.

Hälso- och sjukvården i Stockholms län består av en rad aktörer, såväl offentligt som enskilt drivna. Genom att lära av varandra och inspireras av dem som lyckas bäst kan mångfaldens positiva potential tas tillvara.

Därmed kan invånarna i Stockholms län vara trygga i att hälso- och sjukvården håller internationell toppklass.

Vårdutbildningarna måste dimensioneras för att möta framtidens

kompetensbehov. Alliansregeringen initierade en kraftig och välkommen utbyggnad av såväl läkar- som sjuksköterske- och

barnmorskeutbildningarna.

För sjukvården i Stockholmsregionen är det mycket angeläget att

nuvarande regering fullföljer de satsningarna. Från landstingets sida ska vi säkerställa att alla aktörer medverkar för att möta behovet av praktikplatser

106 (199) Diarienummer LS 1403-0399

och utbildningstjänster samt att proaktiva rekryteringsinsatser görs, inte minst inom de områden där det föreligger brist på specialiserade läkare och sjuksköterskor.

Den satsning som landstinget genomför på uppdragsutbildningar, där sjuksköterskor erbjuds en attraktiv möjlighet att specialiseringsutbilda sig med studielön, bidrar till att säkerställa kompetensen inom vissa

bristområden. Det är därför angeläget att satsningen fortsätter och utvecklas i linje med verksamheternas behov.

En viktig del av sjuksköterskornas utbildning är de verksamhetsförlagda studierna. För att säkerställa ett gynnsamt inlärningsklimat och en god studiemiljö får landstingsdirektören i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder för förbättrad samverkan mellan lärosätena och

vårdverksamheterna.

Mot bakgrund av det stora behov som finns av stöd och behandling vid psykisk ohälsa kommer utvecklingen av husläkarverksamheten under 2015 bland annat att fokusera på första linjens psykiatri. I samband med detta behöver behovet av psykologer kartläggas. En sådan kartläggning ska göras inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning inom framtidens hälso- och sjukvård.

15.2.2 Verksamhetsintegrerat lärande som en del i kompetensförsörjningen.

En del av den högre utbildningen sker i vården. Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integration av högre utbildning och vårdgivare.

VIL kan till exempel ske i form av verksamhetsförlagd utbildning, VFU, studiebesök, eller auskultation på plats hos vårdgivare.

För att möjliggöra detta är all landstingsfinansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet, oavsett driftsform, skyldig att medverka i

utbildningarna. Verksamheterna ska medverka till utvecklingen av VIL för samtliga studerandekategorier i samverkan med länets lärosäten och högskolor. Det ska finnas hög pedagogisk kompetens och tid för utbildningsuppdraget och en kontinuerlig kvalitetsuppföljning ska genomföras. För att öka utbildningskapaciteten behöver satsningar göras på att utveckla goda lärandemiljöer för studerande, såsom kliniska tränings- och utbildningsmiljöer, fysiskt utrymme och tillgång till internetbaserat lärande.

107 (199) Diarienummer LS 1403-0399

EKONOMI

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och på lång sikt. En förutsättning för detta är god ekonomisk

hushållning, vilken i sig är en förutsättning för en effektiv användning av skattemedel. Det finns många faktorer som påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Stockholms läns landsting under budgetår 2015 samt planåren 2016 och 2017.

Den ökande befolkningen innebär att det finns ett behov av investeringar i hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik för att invånarna ska fortsätta få en god service. Skatteintäkternas utveckling är avgörande för möjligheten att genomföra dessa stora investeringar, samtidigt som en

kostnadskontroll är av stor vikt.