Säker vård

47 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Därför har en modell för uppföljning av återbesök inom den specialiserade vården införts vid Karolinska Universitetssjukhuset under 2014. Hösten 2014 genomförs ett breddinförande vid länets akutsjukhus. Under våren 2015 är modellen planerad att införas vid de övriga sjukhusen i länet.

7.1.3 Valfrihet och vårdval

Ett trettiotal vårdval har hittills införts inom sjukvården. Detta har inneburit större valfrihet, nya mottagningar, kortare köer och fler nöjda patienter. Vårdvalet ska fortsätta utvecklas och bli ännu mer

kvalitetsinriktat och anpassat efter den enskilda patientens vårdbehov, i samspel med utbildning och forskning. Landstinget ska säkerställa att det finns funktionella och effektiva vårdnätverk som tillgodoser patientens behov i öppenvård. Vårdval utreds och införs inom av Hälso-och

sjukvårdsnämnden redan beslutade och planerade vårdområden samt inom ytterligare områden. Möjligheten till vårdval för IVF-behandlingar är ett av nya vårdval som bör utredas. Existerande vårdval ses kontinuerligt över och förändras utifrån vunna erfarenheter. Avtalen och uppföljningen av dessa ska stärkas i syfte att involvera aktörerna i utbildnings- och

forskningsarbetet. Det fordras sammantaget en mycket god totalkostandskontroll över samtliga vårdvalsområden.

7.2 Säker vård

Det andra av de fyra nedbrutna målen är säker vård, vilket är ett brett begrepp som bland annat innebär att:

• vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet

• resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat

• vårdrelaterade infektioner och andra säkerhetsrisker för patienterna ska förebyggas

• en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas, för att säkerställa säkra övergångar för patienterna.

7.2.1 Hälso- och sjukvård i samverkan för patienten

Basen för en säker och patientcentrerad vård är att vårdgivarnas insatser samordnas på ett bra sätt.

Väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser ska prägla

nätverkssjukvården och det ska vara en god organisation kring patienten.

Patienten ska uppleva hälso-och sjukvårdens insatser som en helhet.

Vårdgivarna ska ha en god förmåga att kommunicera sinsemellan och med patienten. Möjligheten att dela information och kommunikation mellan patient och vårdgivare, samt mellan vårdgivarna, ska stärkas ytterligare.

48 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Det är viktigt att patienter och anhöriga med hjälp av e-tjänster får förbättrade möjligheter att öppet jämföra och välja vårdgivare.

En del i detta arbete är de e-tjänster som har skapats för att möjliggöra kommunikation och i förlängningen en nätverkssjukvård. Under 2015 fortsätter arbetet genom att bland annat en vårdgivaringång för e-tjänster byggs, med en gemensam arkitektur och ett gemensamt gränssnitt.

Utvecklingen av den regionala tjänsteplattformen fortsätter.

En sammanhållen vårdprocess för patienten

Cancerplanen (2013–2015) har som mål att skapa patientfokuserade

vårdprocesser inom cancervården. Planens mål ska förverkligas i sin helhet.

Dessutom ska alla patienter som får en cancerdiagnos samtidigt få en patientansvarig läkare. Prioriterat i det korta perspektivet är att få en fungerande verksamhet med kontaktsjuksköterskor och individuella vårdplaner. Inom området vårdprocesser finns även andra pågående initiativ, exempelvis arbetet kring de fyra folksjukdomarna (artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt), 4D, som syftar till att öka koordinationen mellan vårdgivare samt mellan forskning och vård när det gäller dessa sjukdomar.

Samverkan med kommunerna

Samarbetet med länets kommuner fortsätter för att stärka vårdprocesserna och uppfylla målen i de olika överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Genom att fortsätta förbättra de gemensamma strukturerna och ha tydliga överenskommelser ökar nyttan för patienterna. Dessutom kan den ekonomiska effektiviteten ökas hos både landstinget och länets kommuner.

Inom demensvården sker ett utvecklingsarbete för att skapa mer

sammanhållna vårdprocesser, där landstinget och kommunerna tar fram gemensamma, lokala samverkansprogram.

Samarbetet kring beroendevården mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län fortsätter med den gemensamma Missbrukspolicyn som grund.

Samverkan kring barn med särskilt behov av stöd, BUS, fortsätter. Bland annat undersöks i vilken omfattning verksamheterna använder sig av sammanhållna och individuella vårdplaner.

Landstinget och Kommunförbundet Stockholms län tar under 2015 fram en övergripande överenskommelse, där bland annat flera befintliga

överenskommelser inom äldreområdet revideras.

49 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting sker en finansiell samordning av insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser. Inom Stockholms län finns för närvarande sex samordningsförbund. Stockholms stad, Sigtuna kommun, Sundbybergs kommun, Solna stad och Sollentuna kommun har visat intresse av att bilda nya samordningsförbund. Det kan även tillkomma ytterligare kommuner från den norra delen av länet. Ytterligare

samordningsförbund innebär att fler personer får tillgång till en samordnad rehabilitering, vilket kan möjliggöra att den enskilde individen upplever de olika myndigheternas insatser som en helhet.

En översyn av hur behovet av vård och omsorg ser ut och kan säkerställas i olika delar av skärgården bör göras tillsammans med berörda kommuner för att undersöka behov av exempelvis förbättrad filialverksamhet/

uppsökande verksamhet.

Hälsokommunikatörer är nu en etablerad verksamhet i Stockholms län.

Landstinget ansvarar för verksamheten och hälsokommunikatörerna är anställda av Transkulturellt Centrum. Ett antal kommuner i länet erbjuder arenor för verksamheten, utbildning och information riktad till nyanlända flyktingar som i migrationsprocessen drabbas av särskilda hälsorisker. Det är angeläget att verksamheten ska kunna växa genom att fler kommuner fattar beslut om att samarbeta och bidra till finansieringen.

7.2.2 Patientsäkerhet

Handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner gäller fram till år 2017. Arbetet med att mäta och rapportera överbeläggningar, samt att ta fram ett system för att följa antalet fastställda och disponibla vårdplatser i länet fortsätter.

Avtalen med akutsjukhusen ska innehålla incitament för att minska överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Satsningarna för att ytterligare minska överförskrivningen av antibiotika fortsätter.

Alla ska kunna kommunicera med vårdpersonalen i vårdmötet för att garantera patientsäkerheten. Det innebär bland annat god tillgänglighet till kompetenta språktolkar och tolkar för döva/dövblinda.

Kvinnor ska vid barnafödande inte behöva drabbas av bestående skador som påverkar samliv, kontinens och andra vardagliga aktiviteter.

Förlossningsskadorna måste minska. För att kunna följa upp de kvinnor som får svåra bristningar är det viktigt att alla förlossningskliniker

rapporterar till det nationella registret för kirurgi efter förlossningsskador.

50 (199) Diarienummer LS 1403-0399

7.2.3 Kunskapsstyrning och -stöd

Under 2015 utvecklas ett mer processorienterat arbetsätt för landstingets kunskapsstyrning. Syftet är att effektivisera stödet för den evidensbaserade vården genom att bland annat förbättra processerna för implementering av nationella riktlinjer och kunskapsstöd.

Utöver de befintliga elektroniska beslutsstöden för vårdgivare kommer Vårdgivarguiden att ge vårdgivarna ett samlat stöd för lättillgänglig kunskap.

Det är viktigt att i högre grad integrera kunskapsstyrning med

avtalsstyrning och att beakta forskning och utbildning i nya avtal med vårdgivare. En återkoppling från avtalsprocessen till kunskapsstyrning kan ge underlag för att utveckla vårdgivarstöd, läkemedelsstöd och medicinsk fortbildning.

Ett förslag om att inrätta ett kunskapscentrum för palliativ vård under 2015 har tagits fram, bland annat för att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos vårdgivare som vårdar patienter i livets slutskede.