Hög effektivitet

50 (199) Diarienummer LS 1403-0399

7.2.3 Kunskapsstyrning och -stöd

Under 2015 utvecklas ett mer processorienterat arbetsätt för landstingets kunskapsstyrning. Syftet är att effektivisera stödet för den evidensbaserade vården genom att bland annat förbättra processerna för implementering av nationella riktlinjer och kunskapsstöd.

Utöver de befintliga elektroniska beslutsstöden för vårdgivare kommer Vårdgivarguiden att ge vårdgivarna ett samlat stöd för lättillgänglig kunskap.

Det är viktigt att i högre grad integrera kunskapsstyrning med

avtalsstyrning och att beakta forskning och utbildning i nya avtal med vårdgivare. En återkoppling från avtalsprocessen till kunskapsstyrning kan ge underlag för att utveckla vårdgivarstöd, läkemedelsstöd och medicinsk fortbildning.

Ett förslag om att inrätta ett kunskapscentrum för palliativ vård under 2015 har tagits fram, bland annat för att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos vårdgivare som vårdar patienter i livets slutskede.

7.3 Hög effektivitet

En ökad effektivitet i hälso- och sjukvården är ett högprioriterat område.

Det krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete för att höja

effektiviteten inom många områden för att möta de framtida vårdbehoven.

De ekonomiska ersättningarna till vårdgivarna ska utvecklas så att resultat, hälsoeffekter, utveckling, innovationsförmåga och patientupplevd kvalitet premieras. Den värdebaserade ersättningsmodellen/vårdepisodersättning utvecklas och införs successivt i länets sjukvård så långt det är möjligt.

Kvaliteten i sjukvården ska vara hög och jämn. Vård som inte uppfyller högt ställda krav ska avvecklas.

Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle av rätt vårdgivare och på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt.

Effektiviteten höjs genom att:

• hälso- och sjukvården utformas i väl sammanhållna vårdprocesser runt patienten med utgångspunkt från patientens samlade behov

• kontinuiteten för patienten stärks i hela hälso- och sjukvården, vilket ger bättre vårdresultat, bättre sjukvårdsekonomi och nöjdare patienter

• den framtida sjukvårdsstrukturen innebär att akutsjukhusen renodlas till att ta hand om just de patientgrupper som kräver deras resurser

51 (199) Diarienummer LS 1403-0399

• de mindre sjukhusen upprustas för att få moderna vårdplatser och bättre lokaler för mottagningsverksamhet, operation, röntgen och provtagning

• befintliga vårdplatser på akutsjukhusen hålls öppna och disponibla

• utnyttjandet av hälso- och sjukvårdens samlade resurser i form av lokaler, utrusning och personal ökas genom bättre samordning, planering och schemaläggning

• hälso- och sjukvårdens förmåga att snabbare införa och använda nya forskningsresultat, mer effektiva behandlingsmetoder och innovativ teknik i verksamheterna ökar

• satsningar görs på sjukdomsförebyggande åtgärder som stöd för minskad tobaks- och alkoholkonsumtion, vilket förbättrar hälsan i befolkningen och därmed minskar behovet av hälso- och sjukvård

• samtliga vårdgivare utvecklar arbetssätt för att bättre följa upp riskpatienter för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar

• utvecklingen av 1177 Vårdguiden, på både webb och telefon, gör det lättare för invånare och patienter att hitta rätt i vården och ha inflytande över sin egen vård

• utveckla e-tjänster som riktas till patienter och gör det möjligt för patienterna att utföra mer av sin egen vård.

7.3.1 Informerade och delaktiga patienter

I takt med att vården blir allt mer tillgänglig med digitala tjänster, fler använder smarta sensorer för att mäta sin egen hälsa och patienten blir alltmer påläst via nätet så blir det ännu viktigare att stärka patientens delaktighet. Vården ska alltid utgå från den enskilda människan som ska kunna hitta, förstå och känna sig trygg med vad sjukvården erbjuder.

Därför ska patientens ställning stärkas genom fler och innovativa

eHälsotjänster. Där ska patienten kunna följa sin väg genom vården, ta del av sin egen vårdplanering och journal samt själv kunna bidra med

kunskaper och hälsoinformation för att åstadkomma ett bättre vårdresultat.

Stockholms läns landsting fortsätter gå i bräschen för eHälsoutvecklingen i landet.

Den nya patientlagen träder i kraft 2015. Den syftar bland annat till att stärka patientens möjligheter att välja vård över landstingsgränserna och delaktighet i vården. Patienter ska ha god tillgänglighet till korrekt information om vårdutbudet så att de kan göra informerade val och ska i större utsträckning kunna ta del av relevant information om vårdprocessen.

Därför är det viktigt att skapa en säker informationsinfrastruktur.

Det är angeläget att satsa på en utveckling av ett elektroniskt

högkostnadsskydd och förenklade betalningsrutiner för patienterna. Ett arbete har startat under 2014 och fortsätter 2015.

52 (199) Diarienummer LS 1403-0399

7.3.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Handlingsplanen till landstingets folkhälsopolicy, Handling för hälsa 2012–2014, anger prioriterade insatser. Huvudstrategierna är

hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samverkan kring hälsa med andra aktörer i länet, samt kommunikation. Under 2015 sker både en uppföljning av handlingsplanen samt planering för att ta fram en ny plan för kommande period.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2014–2018 fokuserar både på förebyggande och behandlande insatser med prioritet av barn och unga. De förebyggande insatserna och samarbetet med andra aktörer förstärks för att uppnå målen i handlingsplanen.

Hela hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande. Detta ska tydligt framgå i alla avtal med vårdgivare. Alla vårdgivare ska identifiera och följa upp sina riskpatienter för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar.

Bra bemötande, goda vårdmiljöer och måltider och ett kulturutbud inom i synnerhet heldygnsvården tillhör också den hälsofrämjande vården.

Arbetet ska ske med evidensbaserade metoder och präglas av

kostnadseffektivitet. Med utgångspunkt från bland annat Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som införs 2014 och 2015 ska framförallt primärvården stödja en förändring av ohälsosamma

levnadsvanor. Det gäller till exempel rökning och alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor. Särskilt fokus läggs på kunskaper i samtalsmetodik och på att utveckla kvalitetsindikatorer, ersättningsmodeller,

dokumentationssystem och beslutsstöd.

Högt blodtryck (hypertoni) är en betydande orsak till stroke, för tidig död i hjärt-kärlsjukdom samt utveckling av demens. Ett nytt strukturerat

omhändertagande av patienter med hypertoni utvecklas.

Landstinget ansöker och tilldelas årligen statsbidrag från

Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet) för insatser mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Statsbidraget bör öka för att ytterligare insatser ska kunna genomföras i enlighet med den nationella strategin. En nationell finansiering är angelägen för den nationella hjälplinjen PrevenTell. Stockholms läns landsting är dock berett att

medverka till en övergångslösning där landstinget också bidrar med en del av finansieringen för att säkra en fortsatt och kontinuerlig drift av

PrevenTell.

Landstingets busshållplatser är i dag rökfria zoner. Nu tar landstinget nästa steg och gör även alla stationer inom tunnelbanan rökfria. För att inte

53 (199) Diarienummer LS 1403-0399

orsaka onödiga kostnader införs rökförbudet successivt med lämplig uppmärkning av plattformarna och borttagande av askkoppar.

Det är angeläget att ytterligare öka andelen influensavaccinerade i

riskgrupperna. Ambitionen är att upprätthålla och öka vaccinationsgraden i befolkningen generellt när det gäller att förebygga exempelvis rotavirus, HPV och mässling. Det behövs därför återkommande informationsinsatser.

Det är särskilt viktigt i områden där vaccinationstäckningen mot mässling är låg. En särskild strategi tas fram för att säkerställa att all vårdpersonal är skyddad mot mässling.

7.3.3 Utveckling av vårdformer och arbetssätt

Vårdformer och arbetssätt ska utvecklas kontinuerligt för att bättre möta patienternas behov och för att ta tillvara på de möjligheter som erbjuds genom ny teknik och forskning.

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher

Den nya vårdformen Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher har utvecklats successivt och verksamheten ska nu bli permanent. Inom de patientgrupper där vårdformen har provats har patienternas totala vårdutnyttjande

minskat. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher utvecklas fortfarande och fler patienter från flera målgrupper kommer successivt att erbjudas

vårdformen. Hittills har stödet riktats till bland annat personer med många besök på akutmottagning, vårdtunga hjärtsviktspatienter, barn med

astmatiska besvär, personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, och personer med psykisk ohälsa/sjukdom.

Stödjande vård- och avancerad eftervård

En ny vårdform, stödjande vård, planeras. Vårdformen riktar sig till patienter med komplexa vårdbehov som behöver medicinsk

institutionsvård med högspecialiserad omvårdnad. Det är patienter med kronisk sjukdom, patienter i en subakut fas och patienter som efter genomgången vård på akutsjukhus fortfarande behöver medicinsk institutionsvård. Vårdbehovet beräknas vara cirka 4 000 vårdtillfällen år 2016.

Mötet mellan vårdpersonal och patient är avgörande för hur väl vårdens insatser ska lyckas. Mångfalden i vår befolkning, i alla avseenden, är en inspirationskälla till nya sätt att bemöta patienterna men ställer också särskilda kompetenskrav på vårdens personal. Volontärverksamhet i sjukvården ska fortsätta utvecklas och vara ett stöd både för patient och för vårdpersonal.

54 (199) Diarienummer LS 1403-0399

Dagkirurgi

Dagkirurgi är resurseffektivt men Stockholms läns landsting har en lägre andel dagkirurgi än övriga riket. Tydliga incitament behöver utvecklas för att öka andelen dagkirurgi och dagvård på akutsjukhusen för de patienter som av olika skäl kräver akutsjukhusets resurser. Utvecklingen av

dagkirurgi kan ske i samverkan med till exempel primärvården.