39 (199) Diarienummer LS 1403-0399
6. Omvärld och utmaningar
Den snabba ekonomiska utvecklingen och befolkningsökningen inom Stockholmsregionen är på många sätt en mycket positiv utveckling som ger skattetillväxt och stärkta förutsättningar för det lokala näringslivet. Den innebär också en rad utmaningar, för att kunna möta den växande
befolkningens behov av bostäder, kommunikationer, vård och omsorg och annan samhällsservice. För landstingets del ställer den demografiska utvecklingen och de behov som uppkommer krav på att
kostnadsökningarna begränsas så att en ekonomi i balans kan behållas.
Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos från augusti 2014 är konjunkturen fortfarande svag i Sverige, främst på grund av en svag efterfrågan i omvärlden. Konjunkturinstitutet bedömer att konjunkturen stärks från och med 2015 och tillväxten förväntas uppgå till cirka 3 procent per år 2015–2017. Den inhemska efterfrågan bedöms vara stark, delvis tack vare en mycket expansiv penningpolitik. Konjunkturinstitutet betonar de stora osäkerheter som råder om konjunkturutvecklingen i vår omvärld.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, målar upp ett liknande scenario, vilket skulle kunna innebära tillväxt i skatteunderlaget. Enligt Stockholms handelskammare fortsatte konjunkturen som helhet att stärkas i
Stockholms län under tredje kvartalet 2014 och i en snabbare takt än tidigare. Även handelskammaren betonar den stora osäkerhet som råder om den fortsatta konjunkturutvecklingen.
6.1 Fortsatt stark befolkningsökning
Stockholms län växer. Idag bor det fler än två miljoner personer i länet.
Fram till 2030 väntas befolkningen ha ökat med närmare en fjärdedel, 440 000 invånare. Ökningen beror bland annat på födelseöverskott, invandring från utlandet och omflyttningar inom landet. Det så kallade flyttningsnettot, skillnaden mellan utflyttade och inflyttade, är absolut högst i åldrarna 20 till 35 år och denna åldersgrupp ökar markant.
6.2 Längre livslängd
Vi lever allt längre. Det är en utveckling som Stockholms läns invånare delar med övriga landet och stora delar av jordens befolkning. För landstingets del innebär det bland annat att utbudet av vård och
kollektivtrafik måste anpassas och förändras. Behovet av geriatrisk vård väntas till exempel vara dubbelt så stort om tio år, i jämförelse med idag.
6.3 Ekonomi
Det stora exportberoendet gör att den svenska ekonomin drabbas hårt om efterfrågan från utlandet minskar. Trots den svaga ekonomiska
utvecklingen i omvärlden har dock sysselsättningen i Sverige utvecklats
40 (199) Diarienummer LS 1403-0399
förhållandevis väl. Utvecklingen i euroområdet, dit en stor del av den svenska exporten går, är viktig för den svenska ekonomins utveckling.
Utvecklingen i Ryssland och Ukraina skapar osäkerhet, men har hittills haft begränsad spridning till de finansiella marknaderna.
Den internationella lågkonjunktur som följde på den finans- och skuldkris som inleddes 2008 har varit en utdragen process. Återhämtningen har inletts, men har kommit olika långt i olika länder. Den amerikanska ekonomin växer nu i god takt, vilket tillsammans med tillväxten i Asien stödjer återhämtningen i världsekonomin. Utvecklingen i euroområdet är ännu relativt svag och den fortsatta konjunkturutvecklingen osäker. En mycket låg inflation i euroområdet i kombination med en svag
återhämtning har lett till en expansiv penningpolitik. Detta tillsammans med en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik bör innebära en ekonomisk återhämtning i euroområdet närmaste året.
Stockholms län har klarat sig relativt väl under åren efter finanskrisen, mycket tack vare att länet trendmässigt växer betydligt snabbare än övriga riket. Det märks också på den gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen i regionen. Marknadsräntorna har länge legat på en låg nivå, vilket har varit gynnsamt för Stockholms läns landsting som befinner sig i en period med stora långsiktiga satsningar och investeringar i både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.
Svensk ekonomi återhämtade sig mot slutet av 2013. Innevarande år startade bra men har på grund av en sämre utveckling på våra stora exportmarknader visat en svagare utveckling under andra halvan av 2014.
Utsikterna inför framtiden är osäkra med nedrevideringar av länders tillväxttal vilket har lett till en expansiv penningpolitik. Arbetsmarknaden i Stockholmsregionen växer betydligt snabbare än i andra delar av landet, vilket är gynnsamt för utvecklingen av skatteintäkterna som också påverkas positivt av att pensionsinkomsterna ökar mer än tidigare år. Samtidigt dämpas ökningen av de samlade skatteintäkterna något till följd av att landstingets bidrag till det kommunalekonomiska utjämningssystemet ökar. Sammantaget innebär detta att de samlade skatteintäkterna ökar vid en konjunkturåterhämtning.
6.4 Hälso- och sjukvård
6.4.1 Behovsanalys
Prognoser för de framtida vårdbehoven har tidigare visat att behovet av slutenvård kommer att öka relativt mer än befolkningstillväxten de kommande åren, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka.
41 (199) Diarienummer LS 1403-0399
Under 2013 och till och med augusti 2014 har dock konsumtionen av slutenvård vid akutsjukhusen minskat. En analys av orsakerna pågår. Tills vidare ligger bedömningarna fast om att slutenvårdsbehovet ökar relativt mer än befolkningstillväxten.
Utöver den demografiska utvecklingen är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsktekniska utvecklingen, utvecklingen inom läkemedelsområdet och förändrade behov för hälsa och sjukvård i befolkningen faktorer som påverkar vårdbehovens utveckling. Dessa faktorer kan verka både för och emot sjukvårdsbehoven och nettoeffekten är svår att uppskatta.
Antalet personer i åldersgruppen 20–35 förväntas öka kraftigt i Stockholms län till följd av en ökad inflyttning i regionen. De flesta i den åldern har antingen barn med sig vid inflyttningen eller bildar familj relativt snart efter inflyttning. Detta ökar trycket på bland annat samhällstjänster för barnfamiljer, såsom barnavårdcentraler.
De stora flyktingströmmar som prognostiseras kommer också att påverka vårdbehoven i Stockholm de närmaste åren. Bland annat ska
hälsoundersökningar genomföras för nyanlända flyktingar och många av dem kan behöva vård till följd av fysiska och psykiska umbäranden i hemlandet.
6.4.2 Centrala utredningar och beslut
Inom staten pågår ett omfattande arbete som omfattar såväl utredningar som uppdrag till berörda myndigheter och som kan komma att ändra förutsättningarna för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Bland dessa kan nämnas:
• Utveckling av den högspecialiserade vården (dir 2014:56)
• En myndighet för alarmering (SOU 2013:33)
• Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17)
• En samlad tolktjänst (SOU 2011:83).
Beredning av dessa frågor liksom de nya frågor som aktualiserats inom ramen för regeringsförklaringen pågår. De förslag som följer av dessa utredningar kan leda till att kostnaderna inom landstinget påverkas och ökar de närmaste åren.
42 (199) Diarienummer LS 1403-0399
6.5 Kollektivtrafik
6.5.1 Behovsanalys
Befolkningstillväxten innebär generellt en ökad belastning på
trafiksystemet. Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris,
trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel såsom parkeringsavgifter samt tillgång till parkeringsplatser. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, till exempel en ökad hälso- och miljömedvetenhet som har inneburit att cyklingen har ökat kraftigt de senaste åren.
Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. SL:s trafikandel (resor som startar i länet) av de motoriserade resorna uppgår till 37 procent, vilket kan jämföras med 15 procent för riket totalt.
Resandeutvecklingen i SL-trafiken har ökat över åren och enligt trafiknämndens prognos spås detta fortsätta.
6.5.2 Centrala utredningar och beslut
Den 1 januari 2012 öppnades marknaden så att kollektivtrafikföretag, fritt och inom alla geografiska delar av marknaden, får etablera kommersiell trafik. I regionen har dock antalet etableringar av konkurrerande kommersiell kollektivtrafik varit lågt, som för övriga landet.
43 (199) Diarienummer LS 1403-0399
VERKSAMHET
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Den största delen av landstingets budget avser hälso- och sjukvården.
Landstingets mål är bättre hälsa för Stockholms läns invånare. Patienten ska mötas av en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård som ges på lika villkor för alla. Det ska gå snabbt och vara enkelt att komma i kontakt med sjukvården, oavsett bostadsort och personliga förutsättningar. Patientens ställning ska stärkas och valfriheten garanteras också fortsättningsvis. Fler områden ska omfattas av vårdval. Alla ska ha möjlighet att förbättra sin hälsa utifrån de egna förutsättningarna och behoven. En viktig uppgift för hela landstinget är att bekämpa den fortfarande stora ojämlikheten i hälsa.
Satsningar sker inom respektive nämnds/styrelses ram om inte annat anges under avsnittet Ekonomiska förutsättningar för nämnder och styrelser. Hälso-och sjukvårdens utveckling enligt Framtidsplanen kräver stora investeringar och ett ökat vårdutbud. Det innebär stora krav på att vården ständigt utvecklas och blir alltmer effektiv för att möta
befolkningens behov, och för att säkerställa att de ekonomiska och personella resurserna används på bästa möjliga sätt.