Ja, det blir inte mycket tid över för en vanlig dödlig förälder. Baka bullar, göra matsäck, gå på föräldrasamtal, vara med på lektion, skolrådet, lösa problem, lä- sa läxor och så gärna ordna skolans dag, samtidigt som man jobbar.1
Föräldrarna är en grupp i samhället som har förväntningar på sig att klara av kombinationen yrkesliv och föräldraskap. Yrkeslivets krav och förvänt- ningar, familjens välmående och barnets möjlighet till en bra skolgång är faktorer som påverkar föräldrars vardag. Att studera föräldrarnas roll som just skolförälder väcker mitt intresse. Vad kräver skolan egentligen av föräld- rar?
Föräldrarnas roll i skolan beskrivs i skollagen och i läroplanerna. Skol- lagen reglerar barnets skolplikt2
vilket innebär att föräldern ansvarar för att barnet fullgör sin skolplikt.3 Läroplanen för grundskolan fokuserar främst på föräldrarnas roll som samarbetspartner med skolan. Ett samarbete mellan hemmen och skolan innebär någon form av aktivitet från förälderns sida och denna aktivitet eller deltagande innebär arbete – vilken omfattning av deltagande och arbete är rimligt att förvänta sig av föräldern?
Mitt syfte med denna text är att analysera föräldrarnas roll i skolan med fokus på den tid och det engagemang föräldrar investerar i sina barns skol- gång. Olika perspektiv såsom klass, genus och skolkultur4 är centrala för mitt resonemang för att kunna förstå och diskutera skolföräldrars situation.
Hemmets läroplan
Uttrycket hemmets läroplan är ett begrepp som syns allt oftare i pedagogiska sammanhang där diskussionen om föräldrars inflytande på barnen i skolan förs. Begreppet har dock funnits med länge i forskningssammanhang där föräldrars roll i skolan diskuteras. Det är framför allt i USA som forskning om hemmens roll i skolan utvecklats. Herbert J. Wahlberg, en amerikansk forskare, menar att barnets socioekonomiska bakgrund inte är den viktigaste indikatorn på barnets möjlighet till skolframgång. Föräldrarnas attityder till skolan, tid som barnet och föräldrarna tillbringar tillsammans, samtal kring skolan och möjliga utbildningsvägar och uppmuntran av barnets studier är faktorer som betyder mer för barnets skolframgång än den socio- ekonomiska bakgrunden (Wahlberg, 1984). Finns det då inget samband mellan den socioekonomiska bakgrunden och de senare faktorerna? Rim- ligtvis påverkar föräldrars socioekonomiska bakgrund just deras möjlighet att tillbringa tid med barnen, hur de förhåller sig till skolan och hur de pratar med barnen om skolan. Inom den anglosaxiska forskningen används uttrycket ”Parental Involvement” vilket möjligtvis kan översättas med för- äldradeltagande eller föräldrainflytande. Kjell Lund och Nils-Erik Nilsson (1989) refererar till Joyce L. Epstein i sin bok Mer än en kvart om året som menar att graden av föräldradeltagande kan indelas i tre olika nivåer. Den första nivån innebär att föräldern tillgodoser barnets basala behov till exem- pel mat, sömn och trygghet. Nästa nivå handlar om att skapa en hemmiljö som främjar barnets skolgång och därigenom skapa en hemmets läroplan. Den sista nivån innefattar etablerandet av kontakt mellan skolan och hemmet där det främst är föräldern som söker kontakt med skolan för att samarbeta. Efter en intervjustudie med nästan 4000 lärare utarbetade Epstein en lista med 16 punkter vilka är olika förslag på hur ett samarbete mellan skolan och föräldrarna kan se ut. Exempel på några av punkterna:5 Slut någon typ av avtal med föräldrarna varigenom de förbinder sig
att hjälpa sina barn med läxor.
Slut ett liknande avtal som reglerar att föräldrarna så noga ska följa sitt barns skolgång att de både kan belöna framsteg och slå ner på försämringar, exempelvis dåligt uppförande.
Uppmana föräldrarna att komma till skolan och observera klassen i klassrumssituationen.
Visa föräldrar särskilda tekniker med vars hjälp de kan undervisa sina barn, framställa undervisningsmaterial och planera lektioner. Uppmana föräldrarna att varje dag samtala med sina barn om deras
upplevelser i skolan.
Lennart Grosin, docent i pedagogik, forskar kring hemmets roll i barnets skolgång och hur hemmet påverkar barnets skolframgång. Skriften Alla
föräldrar kan! Hemmets läroplan – vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klarar sig bra i skolan har under våren 2002 skickats ut till föräldrar i
Stockholms stad. Det är en skrift som handlar om vad föräldrar kan göra för att stötta sina barn genom skoltiden. Grosin (2001) ställer där upp tio punkter som han menar är av betydelse för barnets möjlighet till skol- framgång.
1. Prata med barnen om skolan
2. Hjälp barnen organisera sitt skolarbetet 3. Hjälp till med läxorna
4. Berätta om dina kunskaper och erfarenheter 5. Läs, skriv, räkna och prata med barnen 6. Intressera dig för barnens fritidsintressen 7. Gör saker tillsammans på fritiden 8. Visa ditt intresse för barnets framtid
9. Håll kontakten med skolan om hur det går för ditt barn 10.Besök skolan
Dessa punkter förutsätter deltagande eller arbete, tid, intresse och kompe- tens från förälderns sida och bygger dels på någon form av samarbete mellan skolan och hemmen, dels på tanken att föräldrar behöver utbildas. Läroplanstexter har utvecklats mot ett synsätt där samarbetet med föräldern poängteras för att barnet ska lyckas i skolan. Föräldern ska delta i barnets skolgång. I sökmotorn Libris fick jag 279 träffar på orden ”föräldrar and skolan” varav de flesta träffar behandlar skolans syn på föräldrarna och hur
läraren hanterar och arbetar med föräldrar. I Sverige finns ett par avhand- lingar som tar upp föräldraperspektivet bland annat Leif Ribom som har skrivit Föräldraperspektiv på skolan (1993) där han gör en studie av föräldrar med olika sociala bakgrunder och olika utbildnings- och kulturellt kapital6 – hur de deltar och aktiverar sig i skolan. Följande står under mål och rikt- linjer i läroplanen för grundskolan:
Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.7
Omfattningen av samarbetet mellan skolan och hemmen är därmed egent- ligen obegränsad eftersom innehåll och verksamhet berör i stort sett alla områden i skolan. Vad innebär ett samarbete för föräldern i tid, engagemang och kunskap? I vilken mån ska föräldrar utföra pedagogiskt oavlönat arbete? Först får man fundera på vad samarbete betyder för de olika aktörerna i skolan. Kjell Lund och Nils-Erik Nilsson (1989) refererar till David William och den forskning han bedrivit inom detta område. Han menar att lärarna ser föräldradeltagande som en extra hjälp vid till exempel föräldramöten, organisation av insamlingar och som publik vid barnens framträdanden. Föräldrarna däremot kan tänka sig att delta på många olika sätt inom de olika områdena i skolan från individuellt engagemang för det egna barnet till skolan som helhet.8
Leif Ribom (1993) diskuterar också hur föräldrar med olikheter både i utbildning och kulturellt kapital förhåller sig till sam- arbetet med skolan. Föräldrar med ett stort utbildnings- och kulturellt kapital9
ser det som möjligt att delta i stora delar av skolans verksamhet medan föräldrar med ringa kapital har svag uppfattning om sin egen roll i samarbetet med skolan. Läroplanen uttrycker vad skolan och hemmen ska samarbeta om nämligen utvecklingen av innehåll och verksamhet. Hur detta samarbete ska utformas är inte uttryckt, bara att det ska finnas ett samarbete men det är just hur eller på vilket sätt och vem som samarbetar och givetvis omfattningen på samarbetet som är intressant att diskutera. Grosins uppställning ovan visar på ett möjligt sätt att samarbeta där hemmen stöttar och är positiva till skolans arbete och kunskapssyn. Föräldrarnas roll blir att förmedla ett engagemang och tro på skolan och den kunskaps- förmedling som där existerar. Grosin menar att ”Ju fler familjer som skapar en bra Hemmets läroplan desto lättare blir det för rektor och lärarna att
förverkliga sina föresatser att skapa en bra skola.”10
Frågan jag ställer mig är om punkterna i Grosins uppställning innebär ett slags samarbete eller mer ett verkställande av skolans krav på föräldrarna att ta rollen som hjälplärare och som faller under läroplanens ord om samarbete. Utvecklingssamtal, föräldramöte och öppet hus/kontaktdagar innebär framförallt möjlighet till kommunikation och kontakt mellan skolan och hemmen. Det förutsätter däremot inte att ett samarbete existerar i realiteten. I vilken utsträckning och på vilket sätt ska föräldern samarbeta med skolan och utföra oavlönat pedagogiskt arbete?
Harris Cooper en amerikansk forskare diskuterar bland annat föräldrars engagemang i barnens skolgång och hur föräldrars attityd till skolarbete till exempel läxor avspeglas i barnet. Han fokuserar i boken The Battle
Over Homework (2001) på läxor. Cooper diskuterar fördelar och nackdelar
med att ge barnet läxor och menar att en av de positiva aspekterna med läxor är att de ger föräldern möjlighet att engagera sig i barnets skolarbete och förmedlar då till barnet en insikt att läxor och skolarbete är viktigt. Vidare menar han att barnet speglar den attityd som råder i hemmet angåen- de skolarbete och råder därför föräldrar att hålla inne med sina negativa åsikter om skolan och läxor om de har sådana såvida de inte vill att barnet ska ta till sig liknande negativa attityder. Vidare ställer Cooper (2001) upp fem punkter som handlar om hur föräldrar kan stötta sina barn med läxor och skolarbete.
1. Be a stage manager – Se till att ditt barn har en lugn, upplyst plats att
göra läxor på. Se till att nödvändigt material finns tillgängligt.
2. Be a motivator – Läxor utgör ett utmärkt tillfälle för dig att berätta för ditt barn hur viktig skolan är. Var positiv till läxor. Attityden du har till läxor kommer att bli den attityd ditt barn får till läxor.
3. Be a role model – När ditt barn gör sina läxor, sitt inte och titta på tv. Om ditt barn läser bör du också läsa. Om ditt barn räknar matte kan du kolla din ekonomi. Hjälp ditt barn att förstå att det hon/han övar är saker du gör som vuxen.
4. Be a monitor – Ha koll på ditt barn och var uppmärksam på tecken till misslyckanden och frustration. Om ditt barn behöver hjälp ge inga svar utan handledning.
5. Be a mentor – När läraren vill att du hjälper barnet med läxor så gör
det. Om barnet får i uppgift att själv göra läxan så håll dig undan. Läxor är ett utmärkt sätt för barnen att utveckla självständighet, livslångt läran- de. Föräldrars överdrivna hjälp kan vara negativt för barnet.11
Familjelivet blir i högsta grad påverkat av dessa typer av program som Cooper och Grosin förmedlar. När får familjen titta på TV? Är det rimligt att skolan styr upp familjelivets aktiviteter utanför skoltid och att föräldrars och barns fritid ägnas åt skolstyrda aktiviteter?
Forskning visar att föräldrars engagemang är betydelsefull för barnets möjlighet att lyckas i skolan.12
Föräldraengagemang existerar på olika nivåer i skolan dels där föräldern har möjlighet att påverka demokratin och skolans övergripande verksamhet dels det engagemang som utspelas på individnivå. Grosin och Cooper diskuterar ett föräldraengagemang som utspelas på individnivå och där föräldrarna agerar som oavlönade ”hjälplärare”. Distansen mellan denna typ av ”mjukt” samarbete av social karaktär och det samarbete som står uttryckt i läroplanen och som fokuserar på innehåll och verksamhet ur ett demokratiperspektiv är intressant att diskutera. Jag kommer nedan att fokusera på föräldrars tid och genusperspektivet. Samarbetet mellan skolan och hemmen förutsätter att föräldern har tid att engagera sig i barnets skolarbete.