Tyvärr är det så att vi föräldrar i dags läge har inte så mycket tid för våra barn än vad mina föräldrar hade. Man jobbar 8,5 timmar per dag, det blir som en bomb när man kommer hem då ska man ta hand om barn, aktivitet, hemmet. Och till slut om sig själv (föräldrauttalande, våren 2003).
Statistiska centralbyrån har sammanställt två tidsanvändningsundersök- ningar13
ning fördelat på dygnet och där det avlönade och oavlönade arbetet finns med som variabler. Det är människor i yrkesverksam ålder 20-64 år som undersökningen är baserad på. Den tid som räknas som förvärvsarbete och därmed som avlönat arbete är all tid som används för att ge inkomster av arbete oavsett om det är huvudyrke, extraknäck eller bisyssla. Oavlönat ar- bete innefattar större delen av alla de sysslor som har att göra med skötsel och omsorg om hem och familj. Hushållsarbete, underhållsarbete, omsorg om barn och andra och inköp av varor och tjänster. Undersökningen visar att hemarbete, det oavlönade arbetet, utförs till största delen av kvinnor och att det är sammanboende kvinnor med småbarn som utför mest oavlönat hemarbete. Det är alltså kvinnor med barn som arbetar mest totalt sett det vill säga om man likställer avlönat och oavlönat arbete. Lisbeth Bekkengen skriver i Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i
arbetsliv och familjeliv (2002) att det traditionella mönstret där kvinnan
har huvudansvaret och skyldigheten att se till att kombinationen av arbete och familj fungerar fortfarande är det som råder. ”Kvinnor utför fortfarande merparten av hushållsarbetet och lägger ner dubbelt så mycket tid som män”14
Samtidigt har kvinnor i Sverige en förvärvsfrekvens som kan jämföras med den som gäller för män. Christine Roman skriver i Yrkesliv och familje-
liv. En studie av kvinnor i arbetslivet (1992) att statistiken visar att kvinnor
ägnar dubbelt så mycket tid till vård av barn jämfört med män. Och att den dubbla arbetsbördan gäller främst för kvinnor. I resonemanget kring tid är genusperspektivet centralt. Kvinnor har huvudansvaret för barn och hem medan mannen kan välja nivå på sitt engagemang. Familjen är en källa till stress för kvinnan medan för mannen blir familjen en buffert mot stress.15
När skolan har ett arbetssätt som förutsätter att barnen har föräldrar som utför pedagogiskt arbete är det kvinnors situation som påverkas, det är kvinnorna som får en ökad arbetsbörda.
Idag säger folk att vi är stressade. Det är helt upp till oss själva om vi skall hinna med våra barn. Det är väl därför vi har skaffat dom. Inte för att samhället skall uppfostra dom. Dom är vår framtid (föräldrauttalande, våren 2003).
Samarbetet mellan skolan och hemmen förutsätter tid och engagemang av föräldern och just detta samarbete utmynnar i ett utförande av oavlönat arbete vilket underlättar för skolan att fullfölja målen i läroplanen. Är det
möjligen så att föräldrars oavlönade pedagogiskt arbete inom ramen för skolans verksamhet bidrar till att skolan håller sig någorlunda flytande trots stora nedskärningar och minskade resurser i form av neddragningar av bland annat specialpedagoger under 90-talet?
Metod
Med syftet att ta reda på föräldrars skattning av hur mycket tid de lägger ner på sitt barns skolarbete, kontakt med skolan och aktiviteter samman- ställde jag en enkät som våren 2003 skickades ut till 159 föräldrar med ett barn i de högre årskurserna på grundskolan. Enkäten är en pilotstudie inom ramen för ett större forskningsprojekt kallat Avlönat och oavlönat
pedagogiskt arbete, initierat vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Jag har i denna
studie valt att fokusera på föräldrarnas upplevelse av tid och engagemang. Föräldrarna är dock bara en aktör av flera möjliga, som på något sätt kommer i kontakt med dessa aspekter av skola och skolarbete. För att få en bättre bild av föräldrars situation vore det intressant att utvidga undersökningen till att gälla även skolans övriga aktörers upplevelser av föräldrar. Elevens, lärarens och rektorns uppfattning och upplevelse av föräldrars situation kan ytterligare belysa den situation föräldrar befinner sig i. I detta skede av undersökningen har jag valt att börja med föräldrarnas perspektiv. Föräldrar till barn i tre klasser på två olika skolor ombads besvara frågor om bland annat engagemang och den tid som de investerar i sitt barns skola/skolarbe- tet och fritidsaktiviteter. En av skolorna är en en-parallellig fristående skola år F-9 medan den andra skolan är en kommunal skola med cirka tusen ele- ver år F-9. Den kommunala skolan har en sammansättning av elever som stämmer väl överens med Sverige i övrigt ur ett klass- och etnicitets- perspektiv. Den fristående skolan är en mindre skola med en estetisk profil. För att få reda på tendenser gällande föräldrars engagemang och den tid de lägger ner på sina barns skolarbete ombads föräldrarna att uppge svar gällande det barn som för närvarande går i den årskurs som undersöks. Undersökningen vänder sig till föräldrar med barn i årskurs 7-9. Svaren i enkäten gäller alltså bara ett barn vilket är intressant ur den aspekten att många familjer har flera skolbarn att engagera sig i. När jag använder mig av begreppet föräldrar i dessa två skolor refererar jag endast till de föräldrar
som besvarat enkäten. När jag skriver om den andre föräldern innefattas även andra vuxna till exempel styvföräldrar, släktingar och äldre syskon.
Bortfallsanalys
Av 159 utskickade enkäter kom 77 svar in. Det gör en svarsfrekvens på knappt 50 procent. Enkäten skickades ut maj 2003, några veckor innan skol- avslutningen vilket gjorde att jag valde att inte skicka ut någon påminnelse eftersom sommarlovet och semestrar vid den tidpunkten var i full gång. Bortfallet i studien är relativt stort och möjliga orsaker kan vara att enkäten skickades ut sent på terminen och att föräldrar ”kopplat” av från skolan. En annan förklaring kan vara att föräldrar inte känner så stort engagemang i skolfrågor och svarar därmed inte på en enkät rörande deras tid och enga- gemang i barnets skolgång. Jag har också funderat på om bortfallet beror på att föräldrar inte har tid – att besvara en enkät tar tid. Ytterligare en or- sak kan vara att föräldrar med annat modersmål än svenska har haft svårt att förstå frågorna och därmed inte besvarat enkäten. Om det är de enga- gerade föräldrarna som besvarat enkäten påverkar det resultatet det vill säga ett större engagemang och tid uppges i svaren. Jag tror ändå att det är möjligt att se en tendens i de inkomna svaren.
77 procent av enkäterna är besvarade av kvinnan i familjen. Detta stämmer väl överens med den tidsundersökning som refererats ovan och som visar att det är sammanboende kvinnor som utför mest oavlönat hem- arbete det vill säga sysslor som har med hemmet och barnen att göra.16