Hur kan då en forskare komma in genom skolporten och bakom klass- rummets stängda dörrar och få insikt i hur det dagliga lärararbetet har förändrats under de senaste 50 åren? En analys av sådana förändringar i arbetsprocessen kräver ingående studier av såväl myndigheternas strategier för att styra arbetet som arbetsstyrkans sätt att arbeta. Till detta kommer också den för HSO arbete komplicerande faktorn om klienterna.
Vad gäller arbetsköparnas intentioner krävs studier av hur statliga och lokala styrdokument förändrats samt vilka intentioner som legat bakom dem. Sådana dokument är läro- och kursplaner, men också olika slags anvisningar från till exempel Skolöverstyrelsen och sedermera Skolverket. Olika statliga utredningar ger god hjälp vid analysen av hur den statliga skoldiskursen sett ut under olika tider. Till detta material hör också de olika kommittéarkiv som finns bevarade. I dessa finns ofta diskussionerna som resulterat i olika slags normativa föreskrifter dokumenterade. På så sätt kan man komma åt såväl den statliga diskurs som har varit vägledande för arbetet i skolan som mera detaljerade instruktioner och anvisningar.
Inom ramen för statens verksamhet måste också dess kontrollsystem och förändringar däri inräknas. Utformandet av kontrollsystem – såväl statens som de mer lokalt betonade – samt dess effektivitet och verkningar har med största sannolikhet haft en inte obetydande inverkan på hur det konkreta arbetet har utformats. Ett annat centralt fält som måste analyseras om man skall förklara förändringar i skolans arbetsprocess och lärares arbetsvillkor är de förändrade relationerna mellan den statliga diskursiva nivån och kommunerna. Efterhand som kommunerna fått högre grad av organisatorisk frihet har också potentiella konfliktorsaker mellan olika
myndighetsnivåer skapats. Bland annat gäller detta den ekonomiska styr- ningen, där kommunerna fått ökat självbestämmande i anslagsgivningen till skolan. Vad detta har fått för konsekvenser för lärares arbete är ett centralt studiefält.
Av ovanstående framgår att det inte är tillräckligt att studera statens ambitioner utan i minst lika hög grad hur arbetsköparen har organiserat sig och verkat på lokal nivå, det vill säga kommunens skolpolitik och inte minst hur relationer mellan skolledare och lärare har utformats och föränd- rats. Genom olika slags ledningsstrategier kan till exempel skolledare styra verksamheten mer eller mindre hårt och inrätta olika slags kontrollmeka- nismer av lärarnas arbete. Just skolledarnas sätt att styra verksamheten utgör en central aspekt av vardagens skolarbete.43
Kärnan i undersökningen av arbetsprocessens förändringar är den vardagsverklighet som finns innanför skolans portar och kanske framför allt bakom den ofta stängda klassrumsdörren. En viktig fråga att bearbeta är då – förutom analysen av styrdokumentens karaktär och innehåll – i vilken grad de olika dokumenten har styrt lärares arbete och vad föränd- ringar i dokumenten betytt för det dagliga arbetet. Vad händer egentligen i mötet mellan statens normativa dokument och de enskilda lärare vars uppgift det är att genomföra intentionerna?
Det är bland annat i de dialektiska spänningar som uppstår i mötet mellan enskilda lärares yrkeskunskap, erfarenheter och föreställningar å ena sidan och de statliga styrdokumentens föreskrifter å den andra som arbetsprocessen konstitueras.44
Men detta möte sker på en enskild skola i en relation mellan lärare och elever där de senares agerande till exempel genom sitt motstånd mot anpassning också påverkar arbetsprocessens konkreta utformning. De ramar inom vilka dessa spänningar kommer till uttryck konstitueras på en lokal nivå. Dit hör bland annat byggnader, ekonomiska realiteter och skolledares agerande.
För att svara på frågan krävs bland annat en analys av lärarkollektivet. Vilka är de och vad slags yrkeskunskaper och -identitet, erfarenheter, värde- ringar och föreställningar bär de med sig? Av vikt är att studera hur lärar- kårens sammansättning avseende kön, klass, etnicitet och generation har förändrats. Samtliga dessa faktorer har betydelse för den yrkesidentitet och yrkeskultur som ständigt omformas och som har en direkt inverkan på arbetsprocessens utformning. Likaså har de betydelse för lärarnas relationer
till eleverna. Genom de förändringar som sker i elevkollektivets samman- sättning, bland annat avseende klass, etnicitet och kultur förändras också dess relation till lärarkåren. Detta innebär att relationen mellan elever och lärare, på grund av att den formas av en mängd olika faktorer och sambanden däremellan, är ett ytterst komplicerat fenomen som är statt i ständig förändring. Teoribildningen kring HSO får därför genom det historiska förändringsperspektivet ytterligare en dimension. Relationen mellan arbetare och klient är inget statiskt tillstånd utan är i ständig förändring. Vid en studie av lärararbetet går det inte heller att helt och hållet bortse från elevernas föräldrars inverkan på det dagliga arbetet. Dessa utgör också ett slags klienter.45
Det är emellertid inte bara arbetsköpare, arbetare och klienter som måste studeras om lärararbetets förändrade karaktär ska beskrivas och förklaras. Man måste också betrakta hur arbetsmedel och arbetsmetoder förändrats över tid. Läroböckernas styrande roll har nämnts tidigare, men vilken betydelse har till exempel införandet av IKT haft för lärarnas arbete?
Genom att konkretisera dels historiematerialistisk arbetsprocessteori, dels HSO-teorier utifrån aspekter av lärararbete kan man också se hur de olika teoribildningarna tillsammans kan vara ett fruktbart redskap för en analys av arbetsprocessen i lärararbetet. Den historiematerialistiskt inspi- rerade teoribildningen visar på en växelverkan där en arbetsprocess formas i spänningen mellan myndigheternas intentioner och lärarnas erfarenhet. I en dynamisk process förändras därigenom såväl arbetsprocess som lärarkårens sammansättning – bland annat avseende kön, ålder klass och etnicitet. Dessa förändringar har i sin tur inverkan på den relation mellan lärare och elever som HSO-teorierna hjälper oss att såväl upptäcka som analysera. Teoribildningen kring HSO arbete bidrar också till en förståelse av hur lärare–elev-relationen, i en dynamisk växelverkan mellan å ena sidan det som konstitueras i spänningen mellan myndigheter och lärare och å andra sidan den förändrade elevkåren, skapas och omformas. Denna lärare– elev-relation är en central del av lärararbetets innehåll och har sannolikt en stark inverkan på den samlade erfarenhet lärare bär med sig. Därigenom har den också en inverkan på den dynamik som konstituerar arbetsproces- sen. Sålunda kompletterar de två teoribildningarna varandra genom att de synliggör olika faktorer och deras inbördes sammanhang; allt nödvändigt för att förstå det förändrade lärararbetet.
Genom att studera de ovan nämnda teoretiskt utmejslade faktorerna går det att analysera hur lärararbetet har förändrats och varför. I det samman- hanget kan flera olika delresultat nås som bidrar till att till exempel förklara varför skolan enligt många utsagor verkar vara en trögrörlig institution och varför det ibland har förelegat avsevärda svårigheter för staten att implemen- tera nya läro- och kursplaner.
Av avgörande betydelse är inte bara att reda ut hur arbetsprocessen har förändrats under de senaste 50 åren, utan också att analysera vilka konse- kvenser detta fått vad gäller lärares yrkeskunskaper och lärares ställning i arbetslivet. Den amerikanske sociologen Harry Braverman talar allmänt om tendensen till en arbetets degradering under 1900-talet, det vill säga att kraven på yrkeskunskap blivit allt mindre. Arbetskraften har dekvalificerats.46 Andra forskare har pekat på att den i arbetslivet allt längre gående arbets- delningen i stället lett till både en degradering och uppgradering, och att det inte finns någon entydig tendens. Medan vissa personer drabbats av en degradering har andra uppkvalificerats genom att de inte längre behöver utföra mindre kvalificerade arbetsuppgifter.47
Trots att själva Braverman- tesen å det kraftigaste ifrågasatts har den i flera studier varit en fruktbar ut- gångspunkt för analys. Eva Gannerud har med utgångspunkt i pedagogisk forskning i Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv ställt frågan angående lärararbetets förändring i termer av professionalisering eller proletarisering. Därvidlag kan hon skönja två olika ståndpunkter i termer av antingen eller.48 En av dem som tolkar 1990-talets förändringar av lärararbetet i proletari- seringstermer är pedagogen Kajsa Falkner som hävdar att det som egentligen var en strävan mot professionalisering från statens sida i stället resulterade i en proletarisering där läraren kan ses i första hand som verkställare.49
Det är därför inte orimligt att ett teoretiskt resonemang med utgångspunkt från Braverman kan vara fruktbart också vid ett studium av lärararbetet. En så- dan ansats behöver nödvändigtvis inte stå i motsättning till en så kallad professionaliseringsteori. Att ett yrke eller en yrkesgrupp professionaliseras måste inte ha med förändringar i de för yrket nödvändiga kvalifikationerna att göra utan kan också ses som ett slags facklig strategi för att upprätthålla eller bibehålla statusen i ett yrke än som en reell höjning av kraven på yrkeskunskap genom att arbetsuppgifterna förändras.50