Den under året gjorda bedömningen av våtmarkers bevarandestatus visar att det är en alltför stor andel av våtmarkstyper och -arter som inte har gynnsam bevarandestatus. Situationen är sämst i boreal och kontinental region. Tack vare restaurering, återskapande och anläggning av våtmarker har miljötillståndet och förutsättningarna förbättrats lokalt under 2013. Försämringar i form av ingrepp, diffus påverkan och igenväxning samt förfall av kulturmiljövärden bedöms över- stiga förbättringarna. Problemen med redan uppkomna hydrologiska skador kvarstår och nya skador tillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. För att målet ska kunna nås behövs en rejäl förbättring av miljötillståndet och förut- sättningarna för att nå det.
Analys av miljöarbetet
Miljöarbetet går i samma långsamma tempo som de senaste åren. Verksamheten med restaurering och anläggning har ökat i omfattning, men det sker fortfarande i en mycket liten skala. Tempot när det gäller skydd av natur- och kulturvärden knutna till våtmarker är fortfarande mycket långsamt. Det faktum att genomför- andet av Myrskyddsplanen dröjer innebär att naturvärden riskerar att minska genom igenväxning och restaureringsbehoven öka i vissa av områdena443, något
som medför ”costs for non-action” då behovet av skötselmedel ökar.
439 Miljömålsberedningen 2013. Delbetänkande - Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:43 och Naturvårdsverket, 2013. Yttrande i ärende NV-05545-13.
440 Vattenverksamhetsberedningen, 2013. Delbetänkande – Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. SOU 2013:69
441 Miljömålsberedningen, 2013. Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark.
442 Skogsstyrelsen, 2013. Ärende 2011/1839 Remiss av förslag till nya föreskrifter och Allmänna råd för skogsgödsling och Naturvårdsverket, 2013. NV-03909-13 Yttrande. 443 Länsstyrelsen i Skåne län, 2013. Regional uppföljning av Myllrande våtmarker,
www.miljomal.se.
MYLLRANDE V
Å
Rättstillämpningen i prövningsärenden och brottsmål skulle kunna vara mer stringent, det behövs mer vägledningsinsatser, insatser i enskilda ärenden och mer praxis för att förbättra situationen. Tillsynsinsatser behöver också öka.
Hänsynen i skogsbruket har fortfarande brister och det finns risk för att en ökad användning av främmande trädslag och gödsling kan få negativa effekter i skogklädda våtmarker och som påverkan på närliggande våtmarker. Samtidigt görs insatser för ökad naturvårdshänsyn som kan få positiva effekter.
Neddragning av budgeten för åtgärdsprogrammen kombinerat med nytt regel- verk för vilka marker som kan få stöd av landsbygdsprogrammet påverkar möj- ligheterna att restaurera och/eller hävda vissa våtmarker, främst rikkärr, vilket gör det svårare att nå målet. Det är svårt att få till skötsel på alla våtmarker som behöver hävd.
Kommunerna är och kan bli en större aktör när det gäller anläggning av våt- marker. Kommunerna äger mycket mark där åtgärder kan ske och borde ha ett intresse av de ekosystemtjänster som åtgärderna kan generera.
Insatserna mot mårdhund har effekt och populationen kommer troligen att minska. Ett bra exempel på att åtgärder får effekt om de inte sätts in för sent.
Den nya nationella höjddatabasen kan komma att få stor betydelse för all planering och utvärdering gällande våtmarker. Det är även önskvärt att mer material i SGU:s torvarkiv digitaliseras och görs lättillgängligt.
Analys av styrmedelsförändringar – genomförda och nära förestående
Föreslagna ändringar för möjligheterna att få medel för anläggning av våtmarker inom landsbygdsprogrammet kommer att få stora negativa konsekvenser, plane- rade projekt avstannar och inga nya tillkommer, dessutom riskerar kompetens och tilltro att förloras. Sammanlagt kan detta göra en återuppbyggnad av verksamhe- ten framöver blir onödigt kostsam. Det är önskvärt att någon annan finansierings- form kommer till stånd mycket snart. Detsamma gäller åtgärder för kulturmiljöer, som berör våtmarker. De genomförda föreskiftsförändringarna gällande skogsbru- kets miljöpåverkan bedöms inte vara tillräckliga.
För våtmarkerna blev det inget styrande EU-beslut gällande LULUCF, utan test- bokföring för våtmarker blev frivillig444.
444 EU, 2013. DECISION No 529/2013/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 21 May 2013 on accounting rules on greenhouse gas emissions and removals resulting from activities relating to land use, land-use change and forestry and on information concerning actions relating to those activities.
Analys av styrmedelsförändringar – tidiga förslag
Ett framtida EU-direktiv om havs- och kustplanering kan ha stor betydelse för våtmarker i kustområdet, men faktisk effekt är svårbedömd bl.a. därför att för- slaget håller fortfarande på och omarbetas då medlemsländerna haft många syn- punkter hittills. Den EU-förordning om invasiva främmande arter som föreslagits kan förbättra förutsättningarna för ett systematiskt arbete med att förebygga att nya arter sprids och hantera redan förekommande sådana.
Flera av förslagen i utredningen ”Ny tid ny prövning” kan få mycket goda effekter på flera våtmarksmiljöer och -arter om de genomförs, andra behöver modifieras. Ny- och omprövning av vattenverksamhet är viktiga åtgärder bl.a. för att återskapa och restaurera svämvåtmarker445.
I Miljömålsberedningens expertgrupps rapport för ”Långsiktigt hållbar använd- ning av jordbruksmark” finns flera förslag som är mycket angelägna. Det föreslås inventering av befintliga vattenanläggningar i ett avrinningsområdesperspektiv där även andra samhällsintressen tillgodoses. Resultatet kan sedan utgöra under- lag för planering av hanteringen av vattnet i landskapet och där ingår bl.a. var våtmarkstyper på svämplan bör återskapas. Det föreslås att kunskapsunderlaget gällande organogena jordarna förbättras, det gäller deras klimatpåverkan, före- komst, geografiska placering och lämplighet för ändrad markanvändning. Därefter ska åtgärder planeras och åtgärden återskapande av våtmark nämns som en viktig komponent av framtida åtgärdspaket446. I rapporten föreslås också att ekonomisk
stimulans till miljövänligt underhåll av vattenanläggningar inkluderas i landsbygd- programmet.
Förslagen i Miljömålsberedningens delbetänkande ”Långsiktigt hållbar mark- användning” bedömer Naturvårdsverket som otillräckliga för att uppnå beslutade mål och åtaganden447. Till exempel är ambitionerna otillräckliga vad gäller skydd
av områden samt styrning och planering på övergripande nivå. Beredningen före- slår också att medel förs över från skyddade områden till föreslagna ekolandskap. Utredningens förslag till skogsvårdsförordning är oklart och innebär i flera fall en försvagning av dagens miljöhänsyn och regler448.
445 Vattenverksamhetsberedningen, 2013. Delbetänkande – Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. SOU 2013:69 och Naturvårdsverket, 2013. Yttrande NV-13.
446 Miljömålsberedningen, 2013. Rapport från expertgruppen om hållbar användning av jordbruksmark.
447 Miljömålsberedningen 2013. Delbetänkande - Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:43 och Naturvårdsverket, 2013. Yttrande i ärende NV-05545-13.
448 Miljömålsberedningen 2013. Delbetänkande - Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:43 och Naturvårdsverket, 2013. Yttrande i ärende NV-05545-13.
MYLLRANDE V
Å
Genomförs förslaget om nya gödslingsföreskrifter på skogsmark riskerar våtmar- ker att påverkas av gödslingen inom ett större geografiskt område än idag. Kom- missionens förslag om ny tematisk strategi för luft och nytt takdirektiv bör bland annat ge förbättrade förutsättningar för minskade kväveutsläpp och -nedfall vilket motverkar fortsatt igenväxning av våtmarker.
Bedömning av måluppfyllelse och utvecklingen i miljön
Den nationella bedömningen att miljömålet inte kan nås överensstämmer med länsstyrelsernas med enstaka undantag449. Trenden bedöms nu vara negativ. De
faktorer som vägt tyngst i bedömningen är det faktum att så få våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatus kombinerat med att inga större förändringar ägt rum gällande olika verksamheters miljöhänsyn samt det faktum att det under flera år inte tillkommit några ytterligare styrmedel eller budgetökningar för åtgärder som väsentligt kan förbättra situationen, utan att det tvärtom har tagits beslut om att ändra landsbygdsprogrammet så att anläggning av våtmark inte kan finansieras på det viset, samtidigt som åtgärder för våtmarker har låg prioritet på de begränsade myndighetsanslag som finns.
Önskvärda styrmedelsförändringar
Bättre förutsättningar att nå målet kan t.ex. uppnås genom etablering av stödfor- mer för restaurering och anläggning av våtmarker, särskilt för våtmarkstyper som levererar ekosystemtjänster i hög omfattning. Möjligheterna till ersättning för kul- turmiljöåtgärder behöver förbättras. I övrigt behövs en strategi för hur samhälls- nyttor kan maximeras vid val av områden för restaurering av torvmarker. Lagstift- ningen behöver ändras så att restaurering blir lättare att genomföra.