Sammanfattning
Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläp- pen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck.
Resultat
Utsläpp, halter och trender
Idag står hushållssektorn för cirka 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren, och utsläppen har minskat något de senaste åren men är oförändrade sett över en längre tid (10 år)48. Utsläppen beror främst av eldning med ved.
Utsläppen av partiklar (PM2,5) har minskat med 16 procent inom EU-3249 mellan
2002 och 2011. De svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) har legat ungefär på samma nivå under 2000-talet50 (Figur 4). Den nationella prognosen för utsläppen
av partiklar till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt, medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns partikelutsläpp 202051. Inom el- och värme-
produktion samt inom hushållssektorn där vedeldning ingår har den tidigare ökningen av utsläppen av partiklar stannat av52. Prognosen antar däremot en
ökning av partikelutsläppen från denna sektor till 2015, för att sedan minska något till 2020. Halten av partiklar (PM2,5) överskrider de föreslagna maximala nivå- erna, i första hand i södra Sverige53. Det beror sannolikt på transport av förorenad
luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av par- tiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gatumiljön i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft vilket sannolikt återpeglar den minskande utsläppstrenden i Europa som helhet54.
48 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls
49 EEA, Nr 9, 2013. Air quality in Europe – 2013 report.
50 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Statistik-A-O/Partiklar-till-luft-PM25/
51 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx
52 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls
53 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html
Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 20 procent den senaste tioårs- perioden 2002–2011, men trots detta motsvaras inte minskningen av en mot- svarande minskning av halterna av marknära ozon i Europa55. De totala svenska
utsläppen minskar också, särskilt av kvävedioxid från transporter. Däremot har hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen stadigt ökat den senaste tioårs- perioden. Prognosen antar i stort sett oförändrade utsläpp till 202056. Vilken
användning som orsakar utsläppen är under utredning.
Antalet timmar med halter av marknära ozon över det hälsorelevanta tröskel- värdet har minskat det senaste decenniet57. Det långsiktiga målet till skydd för
hälsan överskrids, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått58.
55 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls
56 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx
57 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html
58 IVL-rapport: B 2086, 2013. IVL-rapport: B2160, 2014. 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Tusen ton
Figur 4. Svenska utsläpp till luft av partiklar (PM 2,5) 1990–2012
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, SVERIGES INTERNATIONELLA RAPPORTERING
0 10 20 30 40
El- och värme- produktion Vägtrafik, övriga utsläpp Vägtrafik, slitage av vägbanor Småskalig vedeldning Industriprocesser Övrigt
Efter att ha minskat under 1990-talet har de svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) legat ungefär på samma nivå under 2000-talet.
De totala svenska utsläppen av kväveoxider minskar också (Figur 5)59. Viktiga
källor till kväveoxider i tätortsluften är trafiken, arbetsmaskiner samt i vissa fall sjöfarten. Andelen dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas tack vare en fortsatt teknisk utveckling av fordonen60. En förutsättning är dock att beslutade
kravnivåer på personbilar motsvaras av minskade utsläpp i verkligheten. Tung trafik står för en betydande andel av minskningen av utsläppen. Medelvärden för halt-erna av kvävedioxid, både års- och timmedelvärden, överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. En långsiktigt minskande trend för årsmedelvärdet kan däremot observeras i Stockholm och Göteborg61.
59 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls
60 SMHI, Meteorologi Nr 150, 2012.
61 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html
Tusen ton
Figur 5. Svenska utsläpp till luft av kväveoxider 1990–2012
0 50 100 150 200 250 300 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, SVERIGES INTERNATIONELLA RAPPORTERING
Övrigt Bussar Industriprocesser Arbetsmaskiner Energiförsörjning Lastbilar Övriga transporter
De svenska utsläppen av kväveoxid minskar. Det gäller speciellt utsläppen från transporter. För andra året i rad ligger nivån under EU:s takdirektiv för utsläpp av luftföroreningar.
Göteborgsprotokollet om utsläpp av luftföroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännu inte trätt i kraft. Protokollet innehåller utsläppskrav för de klassiska luftföroreningarna svavel och kväveoxider samt för flyktiga organiska ämnen till 2020. Nytt är att protokollet även inkluderar utsläpp av partiklar samt ska beakta utsläpp av sot (black carbon, BC). Därigenom ges en möjlighet att prioritera åtgär- der som påverkar såväl klimatet som hälsan. 2013 har varit EU:s ”Year of the Air” och den 18 december presenterades EU kommissionens emotsedda luftpaket62.
Viktigast är ett uppdaterat luftvårdsprogram med åtgärder, som ska säkerställa att befintliga mål i EU ska nås snarast samt med luftkvalitetsmål för år 2030. Paketet innehåller även ett förslag till uppdaterat direktiv för utsläppstak ”Natio- nal Emission Ceilings Directive” med tak till 2030 för de sex viktigaste luftföro- reningarna: svavel- och kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, metan, partiklar (inklusive BC) samt ammoniak. Dessutom innehåller paktetet ett förslag om direk- tiv för medelstora förbränningsanläggningar. Under 2013 publicerades ekodesign- förordningen om krav för pannor och värmepumpar som använder gas, olja eller el och därmed finns gränser för utsläpp av kväveoxider från dessa. Vid revidering 2018 ska bedömas om det är möjligt att sätta gränser för kolmonoxid, kolväten och partiklar. En diskussion pågår om möjligheter att sätta EU-gemensamma ekodesignkrav (inklusive emissionskrav och krav på energieffektivitet) och energi- märkning på mindre förbränningsanläggningar (vedpannor och kaminer). Efter- som dessa ekodesignkrav drar ut på tiden och det är oklart om krav på emissioner kommer att sättas på EU-nivå, så är det önskvärt att Sverige överväger att påbörja arbetet med att sätta nationella krav. Småskaliga anläggningar är en stor utsläpps- källa till flera luftföroreningar som påverkar hälsan och klimatet och om inte EU-krav fastställs kommer Sverige att behöva sätta nationella krav för att skapa förutsättningar för att uppnå bl.a. miljökvalitetmålen för frisk luft och klimat.
Nationellt på fordonssidan har regelverket ändrats för att dubbdäck ska slita mindre på vägbeläggningen. Även miljözonsbegreppet har förtydligats något och idag har åtta kommuner infört miljözon. För arbetsmaskiner träder steg IV kraven i kraft 2013–14 med skärpta krav på utsläpp av kväveoxider och partiklar. Träng- selskatt har införts i Göteborg. På innerstadsgatorna, där trafikminskningen är som störst, har kväveoxidutsläppen minskat med 16 procent. Effekten på halterna är osäker eftersom mätningar bara har genomförts i 6 månader63.
62 http://ec.europa.eu/environment/air/clean_air_policy.htm
63 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten – utvärdering av januari–juni 2013.http://www.trafikverket.se/PageFiles/96359/Luftkvaliteten%20i%20G%c3%b6teborg %20efter%20inf%c3%b6randet%20av%20tr%c3%a4ngselskatten%20oktober%20 2013.pdf
Uppföljning av preciseringar
BENSEN
Halterna av bensen i tätorterna är generellt låga och i närheten av nivån för preciseringen.
BENS(A)PYREN
Dataunderlaget är begränsat, men halterna är låga och i närheten av nivån för preciseringen där mätningar skett i tätorter. Ett begränsat kartläggningsprojekt pågår för att förbättra kunskaperna.
BUTADIEN OCH FORMALDEHYD
Ingen uppdatering av mätdata har skett. PARTIKLAR
I Malmö överskrider halten av partiklar (PM2,5) de långsiktiga målvärdena, (10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 25 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde). Det kan delvis bero på intransport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även i gaturum. Det finns en tydligt minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft (skog/ landsbygd, långt från enskilda källor). Minskningen kan observeras även i södra delen av landet, och kan bero på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa har börjat visa effekt. Det finns omfattande bevis för att partiklar som förorening i luften i våra tätorter har allvarliga effekter på människors hälsa vid exponering under längre tid, som till exempel förkortad livslängd och sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar, även vid låga nivåer64. Åtgärder för att minska halterna
kan därför motiveras även vid förhållandevis god luftkvalitet.
Halten av partiklar (PM10) överskrider de föreslagna maximala nivåerna (15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 30 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde) i gatumiljön gene- rellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. En minskande långtidstrend för partiklar (PM10) i gatumiljön kan observeras generellt i våra tät- orter. Trenden är något långsammare i mellanstora tätorter med över 50 000 invå- nare), jämfört med en snabbare minskning av halterna i Göteborg och Stockholm. Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Nya data65 pekar på att slitagepartiklar i omgivningsluften påverkar vår hälsa på
64 WHO, Air Quality Guidelines, Global update 2005, WHO Europe, 2006; Review of evidence on health aspects of air pollution-REVIHAAP Project, WHO Europe, 2013 65 Review of evidence on health aspects of air pollution-REVIHAAP Project, WHO Europe,
46 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014
många sätt. Sjuklighet i luftvägar och hjärta samt en ökning av för tidig död kan kopplas till exponering för grövre partiklar under kortare tid (dagar).
MARKNÄRA OZON
Antalet timmar med halter över 70 mikrogram per kubikmeter (åttatimmars- medelvärde) minskar i landsbygdsmiljön. I tätorterna saknas trend på grund av stora variationer i halterna där, men halterna är något lägre än i landsbygdsmiljön på grund av utsläpp från trafiken som bryter ned ozon. Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids. Målet för växtlighet överskrids i södra Sverige samt i kustnära områden, men i huvuddelen av landet nås ozonmålet för växtligheten66.
År 2013 överskreds målet för växtligheten på grund av att ozonhalterna var ovan- ligt höga under mars månad. Ozonbildningen är starkt väderberoende, under vår- månaderna och under varma somrar kan höga halter uppträda. Ofta transporteras ozon som bildats i förorenade luftmassor över Europa in över södra Sverige. Det finns ett känt samband mellan exponering för ozon och dagligt antal dödsfall samt inläggning på sjukhus, även i områden där halterna inte är särskilt höga67. Miss-
tanken har ökat att även långtidsexponering för ozon påverkar hälsan allvarligt68.
66 IVL-rapport: B 2086, 2013. IVL-rapport: B2160, 2014.
67 Review of evidence on health aspects of air pollution-REVIHAAP Project, WHO Europe, 2013.
68 Review of evidence on health aspects of air pollution-REVIHAAP Project, WHO Europe, 2013.
NO2 (µg/m3)
Figur 6. Årsmedelvärden av kvävedioxid i stadsmiljöer 2003–2012
KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFT
60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Göteborg, Haga Malmö, Dalaplan Stockholm, Hornsgatan NO2 (µg/m3)
Figur 3. Årsmedelvärden av kvävedioxid i stadsmiljöer 2003–2012
60 50 40 30 20 Mann-Kendall Göteborg, Haga Mann-Kendall Malmö, Dalaplan Mann-Kendall Sthlm, Hornsgatan Mann-Kendall medel Göteborg, Haga Malmö, Dalaplan
I Stockholm och Göteborg minskar årsmedelvärdena av kvävedioxid, medan det är oförändrat i Malmö liksom i andra svenska tätorter.
KVÄVEDIOXID
Trenderna för årsmedelvärdet (20 mikrogram per kubikmeter luft) för kväve- dioxid minskar i Göteborg och Stockholm (Figur 6). I övriga tätorter (med över 50 000 invånare) är halterna för årsmedelvärdet oförändrade. För timmedel- värdena är halterna oförändrade i alla tätorter. Årsmedelvärdena (20 mikrogram per kubikmeter luft) och timmedelvärdena 60 mikrogram per kubikmeter luft, 98-percentil), överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora stä- der. Halterna överskrids även i urban bakgrundsmiljö, främst i storstäderna, men även i flera medelstora städer finns risk att målnivåerna överskrids.
KORROSION
Ingen uppdatering under året har skett av mätningarna av korrosion på kalksten.