ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vatten- ledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Regeringen har fastställt fyra preciseringar:
PÅVERKAN GENOM ATMOSFÄRISKT NEDFALL: Nedfallet av luftburna svavel- och kväve-
föreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
PÅVERKAN GENOM SKOGSBRUK: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och
vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurnings- känslighet.
FÖRSURADE SJÖAR OCH VATTENDRAG:Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av
kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
FÖRSURAD MARK: Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV.
Sammanfattning
Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har i december 2013 tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar.
BARA NA
Resultat
Det senaste århundradets försurning av skogsmark, ytvatten och grundvatten har främst orsakats av utsläpp och nedfall av svavel- och kväveföreningar samt på- verkan från skogsbruket.
Försurade sjöar
Trenden för återhämtningen i sjöar och vattendrag är svagt positiv. Idag beräknas tio procent av sjöarna vara försurade. Försurningspåverkan är störst i sydvästra Sverige, där nästan hälften av sjöarna är påverkade av försurning. I mellersta delen av landet är var tionde sjö försurad och i norra Sverige är andelen tre procent70.
Försurad mark
Försurningstillståndet i markens B-horisont i mineraljorden visar på en svag ten- dens mot ökad försurning under 2000-talet. En tydlig geografisk surhetsgradient kan ses där andelen mark i de två suraste klasserna är cirka 50 procent i sydvästra Sverige, 30 procent i mellersta och östra Sverige samt 20 procent i Norrland71.
Utsläpp av försurande ämnen
I Europa (EU-27) har under perioden 2000–2010 utsläppen av svaveldioxid från landbaserade källor minskat med cirka 60 procent, kväveoxider med 30 procent samt ammoniak med drygt tio procent72.
Från internationell sjöfart, i svavelkontrollområdena Östersjön och Nordsjön, minskade utsläppen av svaveldioxid med 33 procent mellan 2009 till 2011, medan utsläppen av kväveoxider i dessa områden ökade med fyra procent73.
År 2012 var utsläppen i Sverige av svaveldioxid 28 000 ton, kväveoxider 131 000 ton och ammoniak 51 000 ton.
70 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=54&pl=1 71 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=55&pl=1 72 EMEP (2013): EMEP Status Report 2013: Transboundary Acidification, Eutrophication
and Ground level Ozone in Europe in 2011, EMEP report1/2013.
73 EMEP (2013): EMEP Status Report 2013: Transboundary Acidification, Eutrophication and Ground level Ozone in Europe in 2011, EMEP report1/2013.
Sjöfartsverket har nyligen gjort en utvärdering av miljödifferentierade farleds- avgifters effekt på utsläpp av kväveoxider74. Från 43 fartyg som installerat
utsläppsminskande utrustning ombord, och därmed fått lägre farledsavgifter, har utsläppen av kväveoxider minskat med sammanlagt över 16 500 ton tack vare dessa tekniska åtgärder. Sjöfartsverket ska se över om inte incitamenten för att åtgärda utsläppen av kväveoxider genom miljödifferentiering kan ökas.
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
För att miljökvalitetsmålet ska nås krävs att nedfallet av försurande ämnen mins- kar till en nivå, här definierat som kritisk belastning, som inte orsakar biologiska skador i ekosystemen. Mellan åren 1990 och 2011 minskade nedfallet av svavel över Sverige med 70 procent75.
Nedfallet av kväve bedöms enligt en ny rapport vara oförändrat för landet som helhet mellan åren 1990 och 2010, men med en viss minskning i sydöstra Sverige76.
År 2010 överskred det sura nedfallet den kritiska belastning som naturen tål på 17 procent av den totala avrinningsområdesarealen77 respektive 11 procent av den
totala skogsmarksarealen78.
Påverkan genom skogsbruk
Skogsbruket bidrar till försurning av skogsmarken genom att trädens upptag av näringsämnen försurar marken. När biomassa tas bort i samband med avverkning återförs inte de basiska ämnena till marken, vilket leder till försurning. Framför- allt gäller det om man även för bort de näringsrika grenarna och topparna, kallat grot. Genom askåterföring kan försurningspåverkan vid grotuttag motverkas. År 2012 minskade arealen med grotuttag med 16 procent jämfört med 2011 till cirka 67 000 hektar. Arealen med askåterföring minskade procentuellt sett mycket mer under samma period, med 66 procent till cirka 6 400 hektar. Därmed ökar risken för ökad försurningspåverkan (Figur 7).
Intresset för askåterföring är störst i södra Sverige. De län som spred ut mest aska på skogsmarken 2012 var Kalmar, Västra Götaland, Skåne och Kronoberg.
74 Sjöfartsverket 13-01264
75 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=101&pl=1 76 Hansen. K. m.fl.(2013): Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011, IVL rapport
nr B2119
77 Sveriges svar den 3:e mars 2014 till Coordination Centre for Effects ”call for data 2012–2014” http://wge-cce.org/Activities/Call_for_Data
78 Överskridande av kritisk belastning för skogsmark enligt modellkörningar från EMEP (version från april 2013), Arbetsrapport Cecilia Akselsson 12 dec 2013
BARA NA
Skogsstyrelsen har startat ett aktörsråd för askåterföring där det diskuteras hur askåterföringen till skogsmark kan öka. Inom kompetensutvecklingsprojektet Bio-
energi från skogen håller Skogsstyrelsen även kurser om behov av askåterföring
och hur man gör det på bästa sätt79.
Internationella styrmedel
Ett reviderat Göteborgsprotokoll antogs i maj 2012, och inom EU har nyligen ett förslag till ny strategi samt ett nytt takdirektiv för luftföroreningar tagits fram.
FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO:s reviderade MARPOL Annex VI för sjöfarten tillhör idag ett av de viktigare styrmedlen. Från 1 januari 2012 är den högsta tillåtna svavelhalten i marint bränsle globalt 3,5 procent. I svavelkontroll- områdena är den högsta tillåtna svavelhalten idag en procent och år 2015 ska den vara högst 0,1 procent.
79 http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Bestall-radgivning/Bioenergi-fran- skogen/
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN
Areal skogsmark där det skett uttag av grot (grenar och toppar) respektive där det skett återföring av aska som kan motverka försurningen av marken.
Grotuttag enligt SKS åtgärdsunderlag Askåterföring 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tusen hektar
Figur 7. Grotuttag och askåterföring 1998–2012
Trafikanalys har i en rapport analyserat de ekonomiska konsekvenserna av att från 2015 maximalt tillåta en halt av 0,1 procent svavel i marint bränsle80. Analy-
sen visar att transportkostnaderna kommer att öka och effekten blir märkbar. Kost- naden för sjöfart på svensk hamn, det vill säga både för svensk och utländsk trafik, beräknas öka med mellan 4,5 till 6,4 miljarder kronor per år. Om anpassningar görs kan kostnaderna bli lägre. Miljönyttan i form av minskade svavelutsläpp och därmed minskad försurning har i rapporten beräknats till 1,3 miljarder kronor.
Inom Helsingforskommissionen (HELCOM) har en ansökan utarbetats för att upprätta Östersjön till ett kvävekontrollområde (NECA).
I en deklaration från HELCOM i oktober 201381 framgår att det nu är oklart
när eller om en ansökan om att inrätta ett NECA-område i Östersjön kommer att skickas in. Ett motiv som framförs är att några av medlemsländerna vill ha klar- gjort om det finns möjlighet att tekniskt implementera den TIER III-standard som krävs i ett NECA-område. Det framförs också i deklarationen att man ställer sig positiva till att NECA-områden inrättas i andra större, gärna närliggande, havs- områden där det kan göra större miljönytta.
Regionala uppföljningar av miljökvalitetsmålet
I två län bedöms Miljökvalitetsmålet nås, Stockholms och Uppsala län. I tre län be- döms miljökvalitetsmålet vara nära att nås och i resterande län bedöms det inte nås82.
Flera av länen, som exempelvis Skåne, Västra Götaland, Norrbotten och Gävle- borg, tar upp frågan om att det behövs reglering och bättre verktyg för hur skogs- bruket ska anpassas inom försurningskänsliga områden. Skåne har som en av sina utpekade åtgärder för miljömålen 2012–2016 att begränsa uttag av biomassa ut- över stamved i skogsbruket.
Västra Götaland lyfter fram att flera skogsbruksåtgärder har potential att minska kväveutlakningen och behöver börja användas på bred front i skogs- näringen, exempelvis kvarlämnande av trädskärm vid vattendrag och hyggesfritt skogsbruk.
80 Trafikanalys (2013): Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle- slutredovisning, Rapport 2013:10.
81 HELCOM (2013): HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan- Reaching Good Environmental Status for a healthy Baltic Sea. 3 october 2013.
82 Naturvårdsverket, ärendenr NV-05447-13, http://www.miljömål.se/Global/regionala- miljomal/alla-lan/2013/regionala-miljomal-2013.pdf
BARA NA
Viktigaste resultat för miljökvalitetsmålet under senaste året
Det positiva är att EU-kommissionen tagit fram ett förslag till en strategi och ett reviderat takdirektiv för luftföroreningar. Det negativa är att ingen ansökan om att göra Östersjön till kvävekontrollområde lämnats in av HELCOM och att det är oklart hur frågan kommer att hanteras vidare.
Analys och bedömning
Bedömning av måluppfyllelseMålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styr- medel.
Bedömningen av miljökvalitetsmålet har inte ändrats och baseras främst på hur påverkan via nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk utvecklas. Några nya styrmedel med stor påverkan på miljökvalitetsmålet har inte införts under det senaste året.
Bedömning av utvecklingen i miljön
En fortsatt svag förbättring i sjöar och vattendrag kan förväntas. År 2020 beräk- nas andelen försurade sjöar vara nio procent, det vill säga endast marginellt lägre jämfört med i dag. Trots ett kraftigt minskat nedfall av försurande svavel sker i dag inte en återhämtning i skogsmarken, men en viss förbättring kan ses i mark- vatten.
Utsläpp och nedfall av försurande ämnen
Inom EU 28-länderna beräknas utsläppen av svaveldioxid minska med drygt 70 procent och kväveoxider med 65 procent mellan 2005 och 2030. Utsläppen av ammoniak beräknas minska med 5 procent83.
Överskridande av kritisk belastning
Inom EU beräknas överskridandet av kritisk belastning för försurning i skogsmark minska till 4 procent år 2020. Jämfört med år 1980, då 43 procent av skogs- marksarealen överskred kritisk belastning, ser försurningsläget mycket ljusare ut idag84.
83 Amann. M (2013) Policy Scenarios for the Revision of the Thematic Strategy on air Pollution, TSAP Report 10, version 1.2 March 2013
84 EEA (2013): Exposure of ecosystems to acidifying and eutrophying air pollutants, EEA technical Report 2013
KÄLLA: IIASA, FÖRHANDLINGSUNDERLAG
Utsläpp i EU 28-länderna av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och ammoniak (NH3).
Detta grundas på ett baselinescenario som omfattar redan fattade beslut.
12 10 8 6 4 2 0 SO2 NOX NH3 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Miljoner ton
Figur 8. Utsläpp av försurande föroreningar inom EU 2005–2010 samt prognos till 2030
BARA NA
Enligt beräkningar gjorda inför revidering av EU:s takdirektiv har uppskattats att 2,1 procent av skogsmarksarealen i Sverige beräknas överskrida kritisk belast- ning för försurning år 203085. Dessa beräkningar stämmer relativt väl med våra
svenska beräkningar som visar på 3 procents överskridande86. Överskridandet av
kritisk belastning för sjöar presenteras inte, men våra egna nationella beräkningar visar på att 12 procent av sjöarealen beräknas överskrida kritisk belastning år 203087.
Påverkan genom skogsbruk
Skogsbruket förväntas öka i intensitet till följd av ökad biobränsleefterfrågan. Detta innebär ett ökat försurningstryck på marken och även risk för ökad för- surning av ytvatten.
En möjlighet att minska skogsbrukets försurande effekt är att återföra aska till skogsmark i de fall grot tas ut i granskog. Det saknas i dag emellertid starka driv- krafter och styrmedel för återföring av aska.
Skogsstyrelsen har under sommaren/hösten 2013 haft på remiss ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för kvävegödsling på skogsmark, men beslut har ännu ej fattats. De miljökvalitetsmål som kan påverkas negativt av att göds- ling föreslås tillåtas i tallskog i sydöstra Sverige är Bara naturlig försurning, Ingen
övergödning, Grundvatten av god kvalitet men även Giftfri miljö. Gödslingen
kommer då att öka i ett område där kritisk belastning för såväl övergödning som försurning överskrids idag. Kunskapen är också otillräcklig om risken för kväve- läckage i tallskog i södra Sverige.
85 Amann. M (2014) The Final Policy Scenarios of the EU Clean Air Policy Package, TSAP Report #11, version 1.1a February 2014
86 Överskridande av kritisk belastning för skogsmark enligt modellkörningar från EMEP (version från april 2013), Arbetsrapport Cecilia Akselsson 12 dec 2013
87 Sveriges svar den 3:e mars 2014 till Coordination Centre for Effects ”call for data 2012–2014” http://wge-cce.org/Activities/Call_for_Data
Internationellt
EU:S STRATEGI OCH TAKDIREKTIV FÖR LUFTFÖRORENINGAR
Den 18 december 2013 presenterade EU-kommissionen förslaget till ny luftvårds- politik för luftföroreningar88.
Förslaget består av fyra delar:
– Ett program för ren luft i Europa som är en revidering av den tematiska stra- tegin för luftföroreningar som presenterades 2005 (KOM (2005) 446 slutlig). – Ett förslag till rådsbeslut om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll
till 1979 års konvention om gränsöverskridande luftföroreningar, det vill säga revideringen av det så kallade Göteborgsprotokollet.
– Ett lagstiftningsförslag till ett nytt direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar det vill säga revidering det så kallade tak- direktivet.
– Ett nytt direktiv om begränsning av utsläpp till luften av vissa luft- föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.
Detta kommer att bidra till att utsläppen av försurande luftföroreningar minskar ytterligare.
I Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om att ta fram underlag inför förhand- lingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik kommer konsekvenserna av förslag- na minskningar av utsläppen av luftföroreningar för Sverige och miljön att beskri- vas. Regeringsuppdraget ska redovisas senast den 18 mars 2014.
I den nuvarande strategin från 2005 har mål för försurningen år 2020 fast- ställts. För försurning inom EMEP-området innebär det att överskridandet av kritisk belastning ska minska med 74 procent för skogsmark och med 39 procent för sjöar och vattendrag jämfört med värdena för år 2000. Detta mål beräknas uppnås.
INTERNATIONELL SJÖFART
De regler som antagits i FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO är positiva för måluppfyllelsen av Bara naturlig försurning, men inte tillräckliga vad gäller kväveoxidutsläpp.
88 http://ec.europa.eu/environment/air/clean_air_policy.htm
BARA NA
Utsläppen av kväveoxider beräknas minska med 17 procent på Östersjön och med 13 procent på Nordsjön under perioden 2005–2020. Därefter förväntas utsläppen öka igen efter 202089. Tidigare prognoser har istället visat på ökade utsläpp fram
till 2020 och viss osäkerhet finns givetvis kring prognoserna. VAD KRÄVS FÖR ATT MÅLET SKA NÅS?
För att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet ska kunna vara på plats till 2020 krävs mer långtgående internationella beslut om utsläppsmål och styrmedel för framförallt kväveföreningar för såväl utsläpp från landbaserade källor som sjöfart. Nationellt behöver åtgärder vidtas främst för att minska skogsbrukets för- surningspåverkan.
.
89 Campling P, Janssen L, Vanherle K, Cofala J, Heyes C and Sander R. (2013): Specific evaluation of emissions from shipping including assessment for the establishment of possible new emission control areas in European seas, Final report, March 2013, Vision on technology.