SKYDDANDE OZONSKIKT
MÅLET NÅS MED I DAG BESLUTADE STYRMEDEL OCH MED ÅTGÄRDER GENOMFÖRDA FÖRE 2020.
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV.
Sammanfattning
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga under- laget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.
Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.
Resultat
Viktigaste resultat för miljökvalitetsmålet under senaste året
Den förväntade men uteblivna utfasningen av HCFC (klorfluorkolväten) i utveck- lingsländerna bedöms kunna genomföras i och med att Kina beviljats 2,5 miljarder kronor från Montrealprotokollets multilaterala fond. Däremot fortsätter de glo- bala utsläppen av lustgas (N2O) att öka. Ett antal i atmosfären oupptäckta ozon- nedbrytande ämnen har identifieras varav några uppvisar ökade halter. Tidigare indikationer om brister i det nationella omhändertagande av CFC (klorfluor- karboner) i byggisoleringsmaterial bekräftas i en ny rapport.
Minskad påverkan från ozonnedbrytande ämnen
TILLSTÅND
Nationellt framtagna data för 2013 visar inte på några större förändringar be- träffande ozonskiktets tjocklek. Även om årsvärdet för totalozon i Norrköping 2013 var det näst högsta sedan de regelbundna mätningarna startade 1988 är trenden ännu inte statistiskt säkerställd. Mätningar från Harestua solobservato- rium som utförs av Chalmers tekniska högskola visar dessutom på en svag minskning. Inte heller dessa mätningar är emellertid statistiskt säkerställda.
Nationella data för UV-strålningen visar på en fortsatt neutral trend och UV- strålningen ligger även fortsättningsvis cirka 5 procent över referensvärdet (ett globalt opåverkat tillstånd). Sammantaget är utvecklingen fortsättningsvis för- siktigt positiv.
KÄLLA: SVENSK MILJÖ- ÖVERVAKNING, SMHI
Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek över Sverige före respektive efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen mätt i Dobson units (DU). Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genomsnitt tunnare i dag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots att den negativa påverkan i dag minskar syns ännu ingen statistisk säkerställd trend i ozonskiktets återhämtning.
360 350 340 330 320 310 300 290
Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping)
Medelvärde/referensvärde före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala 1951–1966) Linjär (Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping))
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Totalozon DU
FÖRUTSÄTTNINGAR
Se avsnittet Halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären.
Halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären
TILLSTÅND
Den i stora drag positiva utvecklingen av tillståndet som redovisades vid den föregående årliga uppföljningen 2013 håller i sig172. Preliminära nationella data
från 2013 visar på minskade halter för alla ozonnedbrytande gaser med undantag för HCFC (klorfluorkolväten) och N2O (lustgas). För dessa två ämnen ökar både
utsläpp och halter. För HCl, som är en indikator på stratosfärens samlade halt av klor, indikerar de senaste mätningarna dock att minskningen avtagit sedan 2007.
Även de globala utsläppen och halterna av lustgas (N2O) fortsätter att öka. Enligt en ny rapport från UNEP173 kan utsläppen av N
2O vara fördubblade år
2050. I rapporten föreslås en rad åtgärder inom olika sektorer för att minska utsläppen. Jordbrukssektorn står för den största andelen av de mänskligt orsakade utsläppen (två tredjedelar), men även industrin, förbränning av fossila bränslen, skogsbränder, förbränning av skörderester och reningsverk ger betydande bidrag.
Enligt en nyligen publicerad vetenskaplig artikel174 har fyra stycken i atmosfären
oupptäckta ozonnedbrytande ämnen identifierats från luftprover mellan åren från 1970 och framåt. Av dessa tillhör tre ämnen gruppen CFC och ett ämne gruppen HCFC. Jämfört med utsläppen av CFC, när de var som störst under 1980-talet, handlar det om relativt små mängder och återhämtningen anses i nuläget inte vara hotad. Ett av ämnena (CFC113a) visar dock på en kraftig ökning och dessutom befarar forskarna att det kan finns ytterligare ett dussin okända ämnen.
De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är relativt låga och består till största delen av CFC från uttjänta produkter. Enligt prognosen175 fortsätter
utsläppen att minska och uppgår i år till 171 ton.
172 Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557.
173 Drawing Down N2O to Protect Climate and the Ozone Layer, UNEP (2013). 174 Nature Geoscience letter (2014) Published online 9 mars 2014.
175 IVL (2012) Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige, B2016, version 2
FÖRUTSÄTTNINGAR
Tidigare indikationer176, 177 på att så mycket som 90 procent av CFC i bygg-
isolering inte omhändertas när man river byggnader, har fått ökat stöd i och med en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket178. I rapporten
framgår det att indikationerna verkar stämma och att läget kanske till och med är ännu sämre. Orsaker som anges är bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighets- ägaren. En hel del åtgärder föreslås men ökad kunskap lyfts fram som en grund- förutsättning. Problematiken förstärks ytterligare av att det finns väldigt få anlägg- ningar som tar emot ozonnedbrytande byggmaterial.
En riktad informationskampanj skulle t.ex. med fördel kunna genomföras inför kommande renovering av miljonprogrammen. De i rapporten föreslagna åtgärder- na skulle, förutom att minska den nationella påverkan på ozonskiktet, även bidra till en minskad klimatpåverkan då CFC även är en kraftfull klimatgas.
Under hösten 2013 har Naturvårdsverket tillsammans med Boverket genomfört en tillsynsvägledningskampanj där bland annat problematiken med ozonnedbry- tande ämnen i byggisolering tagits upp.
Utgångspunkten för de prognoser som förutsäger att ozononskiktet kommer att vara helt återställt kring 2050 förutsätter ett fullständigt uppfyllande av Montreal- protokollet. Under de kommande åren måste därför alla länder lyckas genomföra den slutliga utfasningen av de ozonnedbrytande ämnen som fortfarande finns kvar. Denna utfasning, som framför allt omfattar stora mängder av HCFC i kylmöbler och luftkonditioneringsutrustning, kommer att kräva ett svårt och långsiktigt arbete.
I samband med denna utfasning ökar även vikten av att bekämpa den illegala handeln allteftersom tillgången på de ozonnedbrytande ämnena minskar. Vidare måste de nya kemikalier som tas fram för att ersätta de gamla testas noga för att säkerställa att de inte bidrar till uttunningen av ozonskiktet.
Inom ramen för den multilaterala fonden för implementering av Montreal- protokollet har beslut tagits om att ge Kina 2,5 miljarder kronor för att uppfylla kraven på utfasning av HCFC till år 2030179. Då Kina är såväl den största produ-
centen som konsumenten av HCFC är detta att betrakta som en stort steg framåt. Utfasningen kommer även att få en betydelse för klimatpåverkan eftersom HCFC även är en växthusgas. Enligt Kinas regering kommer detta att innebära ett
176 Naturvårdsverket (2012). Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
177 Naturvårdsverket (2013). Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557.
178 WSP (2013). Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial.
minskat utsläpp av 4,3 miljoner ton HCFC180. Omräknat till ämnets ozonned-
brytande potential handlar det om 300 000 ton eller 8 miljarder ton omvandlat till koldioxidekvivalenter och detta är det största projekt som hitintills tagits av den multilaterala fonden.
Flera län arbetar aktivt för att minska utsläpp från byggisoleringsmaterial och köldmedier. Åtgärder som nämns i den regionala uppföljningen av miljökvalitets- målen 2013181 är bl.a. informationskampanjer, insamling av kyl- och frysanlägg-
ningar, nätverksbyggande och åtgärder mot illegal export.
Analys och bedömning
Såväl utsläppen som halter minskar för flertalet ozonnedbrytande ämnen. Ett fler- tal nya studier indikerar dessutom en statistiskt signifikant trend för återväxt av det globala ozonskiktet. Vidare kommer den multilaterala fondens stöd till Kinas avveckling av HCFC att öka möjligheterna till att utfasningen av ozonnedbrytan- de ämnen sker inom ramen för den tidsplan som anges i Montrealprotokollet.
Men det finns fortfarande flera faktorer som komplicerar bilden. Den pågående klimatförändringen, som värmer upp troposfären, kyler samtidigt ner stratosfären och effekterna är i dagsläget komplexa och svårförutsägbara. En fortsatt ned- kylning av stratosfären bedöms bland annat öka risken för återkommande episo- der av kraftig ozonuttunning av ozonskiktet över Arktis.
Den globala produktionen och användningen av HCFC genererar fortsatta utsläpp och såväl CFC, HCFC och haloner fortsätter att läcka från uttjänta pro- dukter. Till detta tillkommer även de hitintills oidentifierade ozonnedbrytande ämnen som nyligen upptäcks av forskare i England (se sid 84).
Enligt en rapport från UNEP182 utgör N
2O redan idag den viktigaste ozon-
nedbrytande gasen. Eftersom N2O även är den tredje mest potenta växthusgasen kan de fortsatta utsläppen dessutom förstärka den ovan nämnda nedkylningen av stratosfären. Utsläpp av N2O har på så vis en dubbelt negativ påverkan på ozon- skiktet. Däremot har inte N2O någon direkt påverkan på nedbrytning av ozonet
ovanför polarområden där nedbrytningen sker på grund av klor- och bromhaltiga ämnen.
180 Ibid.
181 Länsstyrelsernas uppföljning av miljökvalitetsmålen och generationsmålet 2013. Hämtad 15 januari 2014 från respektive läns uppföljning på www.miljömål.se (http://miljömål.se/ sv/Miljomalen/Regionala/?l=23&t=Lan) samt Naturvårdsverkets ärende NV-05447-13. 182 Drawing Down N2O to Protect Climate and the Ozone Layer, UNEP (2013).
BEHOV AV YTTERLIGARE INSATSER
Sammantaget finns en risk att dessa ovanstående faktorer kan leda till en betydligt långsammare återhämtning av ozonskiktet, framför allt över Arktis. Ett fortsatt arbete inom ramen för Montrealprotokollet och EU:s förordning (1005/2009) om ämnen som bryter ned ozonskiktet är därför nödvändigt, samtidigt som det natio- nella arbetet med att minska utsläppen måste fortsätta.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Bedömningen av måluppfyllelse skiljer sig inte från den föregående bedömning- en som gjordes i årlig uppföljning 2013183. Det bör dock återigen understrykas att
bedömningen är behäftad med många osäkerhetsfaktorer. Ett viktigt underlag för den fortsatta utvecklingen kommer att finnas tillhanda lagom till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 i och med nästa rapport från Montreal- protokollets vetenskapliga panel.
Bedömning av utvecklingen i miljön
Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, och det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.
Bedömningen av utvecklingen i miljön skiljer sig därmed inte från den före- gående bedömningen som gjordes i årlig uppföljning 2013184.
183 Naturvårdsverket (2013). Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557.