Preciseringen är direkt kopplad till de krav som finns i havsmiljöförordningen. Genom denna förordning genomförs havsmiljödirektivet. Direktivet definierar två statusklasser; god miljöstatus och ej god miljöstatus. Under 2012 beslutades för första gången den svenska definitionen av vad som är god miljöstatus329. Eftersom
systemet av definitioner ännu inte är fullständigt och kvantitativt har ett utveck- lingsarbete pågått under 2013. Detta arbete kommer att fortsätta under 2014 och bedrivs för Nordsjön och Östersjön till stor del gemensamt med andra länder inom de regionala havskonventionerna OSPAR och HELCOM.
Vid nästa bedömning av miljötillståndet för Nordsjön och Östersjön ska en bedömning av om god miljöstatus uppnås eller inte kunna göras kvantitativt i större utsträckning än som var fallet vid den inledande bedömningen 2012330.
Arbetet med att ta fram övervakningsprogram för att kunna följa om havs- områdena uppnått eller är på väg att uppnå god miljöstatus pågår och ska beslu- tas senast den 15 juli 2014. Även arbetet med att ta fram den sista delen av den marina strategin, åtgärdsprogrammen, har inletts under slutet av 2013.
329 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. HVMFS 2012:18.
330 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.
Under 2013 har fyra olika forskningsprojekt som ska fokusera på indikatorerna i havsmiljödirektivet beviljats medel från miljöforskningsanslaget331. Resultaten ska
kunna användas i övervakningsprogrammen och inkluderar forskning om djur- plankton, pelagiska födovävar, främmande arter och kustfisk.
Syresituationen i Östersjön är fortsatt svår och utbredningen av döda bottnar fortsätter vara omfattande. Resultat från hösten 2013 visar att omkring 30 pro- cent av bottnarna är drabbade av akut syrebrist och att omkring 15 procent är helt syrefria och döda332. Förhållandet liknar situationen 2012 men den bottenyta
som är syrefri i västra Gotlandsbassängen har ökat och det finns återigen syrefria områden i Bornholmsbassängen. Dessutom förekommer det nu även syrebrist i Finska viken (Figur 19).
Figur 19. Utbredning av syrefria bottnar i Östersjön 2013
Utbredning av syrefria bottnar (mörkt orange) och bottnar påverkade av akut syrebrist (ljust orange) i
Östersjön, hösten 2013333.
331 https://www.havochvatten.se/download/18.71167ff51432c127b37d9d/1389775023900/ Projektbeskrivningar_god_miljostatus_2014.pdf
332 SMHI, 2013. Oxygen survey in the Baltic Sea 2013- Extent of anoxia and hypoxia, 1960- 2013. Report Oceanography No. 49. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.35317!Oxygen_ timeseries_1960_2013_final.pdf
333 SMHI, 2013. Oxygen survey in the Baltic Sea 2013- Extent of anoxia and hypoxia, 1960- 2013. Report Oceanography No. 49. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.35317!Oxygen_
KÄLLA: SMHI, 2013. OXYGEN SURVEY IN THE BALTIC SEA 2013. EXTENT OF ANOXIA AND HYPOXIA, 1960–2013
≤ 2 ml/l ≤ 0 ml/l Provtagningsstationer
HA
V I BALANS SAMT
LEV
HELCOM:s preliminära utsläppsbeting (kväve och fosfor) för Östersjön som beslutades 2007 inom ramen för Baltic Sea Action Plan (BSAP) har reviderats under 2013334. Det totala reduktionskravet för hela Östersjön är i det närmaste
oförändrat. Reduktionsmålet för Kattegatt har sänkts jämfört med det gamla, och för Öresund har det satts till noll. För Egentliga Östersjön är kvävebetinget i det närmaste oförändrat, men fosforbetinget har ökat. Detta och övriga övergöd- ningsfrågor behandlas utförligare i årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen
övergödning.
Under året har flera viktiga beslut gällande marint skräp fattats. Inom miljö- konventionen OSPAR har ett beslut tagits om att ta fram en aktionsplan mot marint skräp i Nordsjön under år 2014335. Inom miljökonventionen HELCOM
har man också tagit beslut om att ta fram en aktionsplan mot marint skräp i Östersjön under 2015336.
I den internationella konventionen om att förhindra föroreningar från fartyg (MARPOL) regleras bland annat utsläpp av fast avfall. Nya regler som förbjuder allt utsläpp av fast avfall, om det uttryckligen inte finns ett undantag, trädde i kraft 1 januari 2013 och har implementerats i svensk lagstiftning genom Trans- portstyrelsens föreskrifter.
God ekologisk och kemisk status
Klassificering av ekologisk och kemisk status för kustvatten genomförs i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Målet är att vattenförekomsterna ska uppnå eller bibehålla minst god ekologisk och kemisk status senast år 2015 om det inte har beslutats om undantag.
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram nya föreskrifter337 för hur svenska
sjöar, vattendrag och kustvatten ska bedömas enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Under 2013 har vattenmyndigheterna genomfört den andra statusklassningen enligt direktivet. En preliminär bedömning av ekologisk status visar att 16 procent av kustvattenförekomsterna uppnår minst god status. Det är oklart om detta verk- ligen innebär en ändring jämfört med bedömningen 2009, då 18 procent av kust- vattenförekomsterna uppnådde minst god status.
334 HELCOM, 2013. HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan – reaching good environmental status for a healthy Baltic Sea. 3 October, 2013. http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20 declaration/2013%20Copenhagen%20Ministerial%20Declaration%20w%20cover.pdf 335 http://www.ospar.org/content/news_detail.asp?menu=00600725000000_000021_000000 336 http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20declaration/2013%20
Copenhagen%20Ministerial%20Declaration.pdf
337 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19.
Miljögifter i havsmiljön är ännu ett stort problem. Ingen kustvattenförekomst uppnår god kemisk status i ytvatten på grund av hög bakgrundshalt av kvicksilver. Enligt den nationella miljögiftsövervakningen338 har inga större förändringar skett
sedan förra årliga uppföljningen339 och till exempel innehåller fisk från Bottenha-
vet och Bottenviken fortsatt höga halter av dioxiner och PCB. Däremot kan man se en indikation på att halterna av PFOS och HBCDD i sillgrissla minskar.
Ett projekt för att kartlägga halter och källor till PCB och PCDD/F i Östersjöns ytsediment visar att kustområdet i Bottenhavet är värst drabbat av förhöjda halter av PCDD/F340. Den högsta halten uppmättes dock i en hamnbassäng i Oskars-
hamn, vilket troligen berodde på närhet till ett nerlagt kopparsmältverk. En dom i Mark- och miljödomstolen om halter av TBT i muddermassor kan få betydelse för skyddet av vattenmiljön. Domen innebär att muddermassor från Göteborgs hamn som dumpas i havet inte får innehålla mer än 50 mikrogram TBT per kilo. Tidigare har halter upp till 200 mikrogram per kilo muddermassa tillåtits.
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster har under det senaste året blivit allt mer uppmärksammade. Under 2013 har Sveriges miljöpolitik granskats av OECD och i samband med det gjordes en ingående rapport om hur aspekter av politiken kopplar till havets ekosystemtjänster341. I oktober 2014 kommer en fullständig rapport med OECDs
slutsatser och rekommendationer till Sverige.
Under året presenterades utredningen om att synliggöra värdet av ekosystem- tjänster342 och där ingick 25 förslag om bland annat integrering i beslutsprocesser,
bättre kunskapsunderlag och lärande om ekosystemtjänster.
En politisk överenskommelse mellan rådet och parlamentet om en reviderad gemensam fiskeripolitik (GFP) inom EU nåddes under 2013. Den nya politiken, som trädde i kraft 1 januari 2014, ger nya förutsättningar för att skapa ett lång- siktigt hållbart fiske. Enligt politiken ska uttagen av fisk grundas på maximal håll- bar avkastning (MSY) i enlighet med vetenskaplig rådgivning från ICES.
338 Muntligen Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet, 2013-12-11.
339 Naturvårdsverket, 2013. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557.
340 Naturvårdsverket, 2013. Karakterisering av PCB och PCDD/F i Östersjöns ytsediment. Halter och källspårning med hjälp av multivariat mönsteranalys. Rapport 6581.
341 Miljödepartementet, 2013. EPR of Sweden Marine ecosystem services background report. 2013-06-18 http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/47/3d59147b.pdf
342 SOU, 2013. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2013:68.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
Från och med 2013 har Sverige, Danmark och Norge infört mer selektiva redskap i Skagerrak, i avsikt att minska utkast och därmed fiskeridödlighet. Under 2014–2017 kommer ett intensifierat arbete med selektivt fiske ske för att under- lätta för fisket att nå kraven på landningsskyldighet som kommer av genomföran- det av den nya gemensamma fiskeripolitiken. Havs- och vattenmyndigheten har även utrett hur landningsskyldigheten av fisk kan kontrolleras343.
Preliminära kvoter och nivåer för fiskeansträngning för 2014 för Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fastställdes vid ministerrådet för jordbruks- och fiske- frågor i slutet av december 2013. En fortsatt inriktning mot ett mer hållbart fiske kommer att ske genom den nya fiskeripolitiken. Slutliga nivåer fastställs efter för- handlingar med Norge i början av 2014.
Förbudet mot riktat fiske av torsk i Kattegatt gäller fortfarande på grund av beståndets dåliga utveckling. Kvoterna för Östersjön är klara och innebär bland annat att kvoten ökas för två av de tre sillbestånden och att kvoten minskas för det västra torskbeståndet. ICES har föreslagit en minskning av laxkvoterna i Östersjön för att skydda vildlaxen, vilket Sverige också förespråkar, men kvoterna bestämdes till i stort sett samma som för 2013.
Under 2013 slutrapporterade SLU och Havs- och vattenmyndigheten skarpsills- projektet PLAN FISH344. Uppdraget har pågått sedan 2007 och har haft som syfte
att bidra med kunskap huruvida en ekosystembaserad förvaltning av Östersjöns fiskbestånd kan återställa balansen mellan större rovfiskarter (som minskat) och mindre fiskarter (som ökat), och på så sätt bidra till en fungerande näringsbalans. Syftet var även att studera möjligheten att minska övergödningssymptom. Ett ökat antal större rovfiskar kan ge indirekta effekter i näringsväven genom att hålla nere antalet mindre fiskarter som i sin tur äter betarna (t ex djurplankton) som reglerar algtillväxt och algblomning. Rapporten föreslår en rad åtgärder för att nå en ekosystembaserad flerartsförvaltning. De bästa åtgärderna för att stärka rovfisk- bestånden vid kusterna är habitatskydd, fredningsområden och fångstbegräns- ningar.
343 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Regeringsuppdrag om kontroll av förbud mot utkast av fisk i Skagerrak. Regeringsuppdrag L2013/1017/JFS. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013-05-31.
344 SLU, 2013. ”PLAN FISH: Planktivore management – linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea”. Slutrapport för Skarpsillsprojektet. 2008-2013. Dnr: SLU. aqua.2013.4.5-441 http://www.slu.se/Documents/externwebben/akvatiska-resurser/ forskning/PLAN%20FISH/PLAN%20FISH%20slutrapport%202013-12-11.pdf
Många havslevande fågelarter minskar kraftigt i Östersjön och orsaken är inte klarlagd. Samtidigt påverkas deras livsmiljöer av bland annat vindkraftsparkerna i södra Östersjön. För att ta hänsyn till flyttande fåglar och övervintringsplatser för sjöfågel har HELCOM fattat beslut om rekommendationer för vindkraft till havs vid ministermötet i oktober345. Rekommendationen är riktade till verksamhets-
utövare och myndigheter och fokuserar på vikten av bättre planering och samord- ning när det gäller etablering av marina installationer i grunda havsområden som är betydelsefulla flyttstråk och födosöksområden för sjöfågel. På grund av minsk- ningen av sjöfågel har även Naturvårdsverket gett förslag på övervakningssystem för att kunna följa utvecklingen för häckande, rastande och övervintrande sjö- fåglar346. Syftet är att utveckla en indikator för miljötillståndet i Östersjön men
även andra havsområden i Sverige.
Under 2013 har Havs- och vattenmyndigheten analyserat orsakerna till oba- lansen i ekosystemet i Hanöbukten347, enligt ett uppdrag från regeringen. Trots
omfattande undersökningar går det inte att identifiera någon enskild orsak till de problem som rapporterats. Myndigheten föreslår att insatser för miljöövervakning förstärks och att ett särskilt åtgärdsprogram startas för att undersöka hälsotill- stånd och sårskador hos vild fisk.
I februari 2014 beslutade regeringen om fem nya etappmål om biologisk mång- fald och ekosystemtjänster348, där ett lyder: ”skydd av landområden, sötvattens-
områden och marina områden”. Etappmålen blir viktiga för att säkra ekosystem- tjänster som till exempel havens förmåga att producera fisk. Läs mer under preci- seringen om bevarade natur- och kulturmiljövärden.
345 HELCOM, 2013. Safeguarding important bird habitats and migration routes in the Baltic Sea from negative effects of wind and wave energy production at sea. Recommendation 34E/1, i HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan – reaching good environmental status for a healthy Baltic Sea. 3 October, 2013. http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20 declaration/2013%20Copenhagen%20Ministerial%20Declaration%20w%20cover.pdf 346 Naturvårdsverket, 2013. Övervakning av sjöfåglar. Regeringsuppdrag till
Naturvårdsverket. Ärendenr. NV-00332-13.
347 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Hanöbukten. Regeringsuppdrag. Rapport 2013-10-31. 348 Miljödepartementet, 2014. Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Regeringsbeslut. I:3. M2014/593/Nm.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
Havs- och vattenmyndigheten påbörjade under 2013 arbetet med att ta fram en nulägesbeskrivning inför havsplaneringen. Den ger en nulägesbild av förutsätt- ningar för nyttjande av havets resurser samt förekommande och framtida anspråk från olika sektorer. Den innehåller även analys och sektorbeskrivningar samt potentiella intressekonflikter relaterade till marina ekosystemtjänster i fråga om behov och påverkan. Arbetet med nulägesbeskrivningen fortsätter under 2014 med ambitionen att skapa en grund för den fortsatta havsplaneringen genom dia- log och samsyn kring förutsättningar för nyttjande av havets resurser kopplat till marina ekosystemtjänster.
Grunda kustnära miljöer
Denna precisering innebär att dessa miljöer ska präglas av en rik biologisk mång- fald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuda livsmiljöer och spridnings- vägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag redovisat en handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå349, och denna kan vara ett steg på vägen mot målet. Handlingsplanen
utgår från landskapet och inte från administrativa gränser och betonar vikten av samordning och att planering av grön infrastruktur integreras i övriga processer.
Under många år har man längs Östersjökusten arbetat med att restaurera kust- mynnande våtmarker och vattendrag i syfte att återskapa lekplatser för framför allt gädda. Nu har en utvärdering gjorts för att analysera hur man bäst och mest kostnadseffektivt kan mäta effekten av en restaureringsåtgärd350. Fokus i utvärde-
ringen ligger på undersökningar av lekfisk och utvandrande yngel men rapporten ger även förslag på hur åtgärden kan utvärderas på beståndsnivå. Rapporten visar även att våtmarkens konstruktion kan ha stor betydelse för produktionen av yngel och förslag på åtgärder ges. Majoriteten av de undersökta områdena ligger i Kalmar län men undersökningar har även gjorts i Stockholms respektive Gotlands län och längs Upplandskusten.
349 Naturvårdsverket, 2013. Förslag till hur en handlingsplan för grön infrastruktur kan tas fram på en regional nivå. NV-03367-13.
350 Fredriksson, R., Bergström, U. & J. Olsson, 2013. Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag. SLU, Aqua reports 2013:7.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper ska enligt habitatdirektivet och i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald nås senast 2021. Enligt den rapportering som genomfördes 2013351 är tillståndet för de marina naturtyperna
i stort sett oförändrat sedan 2007. När det gäller kvalitet och utsikter inför fram- tiden bedöms de flesta marina naturtyper ha en otillfredsställande eller dålig status. Anledningen till detta är flera, bland annat övergödning, påverkan på bottnar och dess livsmiljöer, tillstånd för typiska arter och överexploatering.
Fiskbestånden i Nordostatlanten börjar återhämta sig, enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES)352, som har analyserat beståndsutvecklingen mellan
1960 och 2013. Exploateringen av bestånden har i genomsnitt halverats de senaste tio åren och det kan ha fått effekt. Bestånden av sill och skarpsill ökar i Östersjön och bestånden av kolja och rödspätta ökar i Nordsjön. Läget är dock kritiskt för torsken i Kattegatt.
Bestånden av sill och skarpsill i centrala och norra Östersjön har utvecklats positivt under 2012 och fiskas enligt MSY (maximal hållbar avkastning). Bestån- det av rödspotta i Östersjön uppvisar en positiv trend. För sillen i det västra beståndet är situationen sämre och lekbiomassan och rekrytering har minskat de senaste åren.
Situationen för torsken i det västra beståndet i Östersjön har försämrats. Rekryteringen har sedan 2004 varit låg och lekbiomassan har en nedåtgående trend. Torskbeståndet i Östra Östersjön ser bättre ut. Beståndet har sedan början av 2000-talet nått en jämviktsnivå med en nästan konstant rekrytering, vilket indikerar att beståndsstorleken varierar till största delen på grund av variationer i fisketrycket. Lekbiomassan har sedan 2006 ökat, men i mycket lägre takt än vad man tidigare trott. Beståndet är i huvudsak koncentrerat till området öster om Bornholm. Medelvikten för framförallt äldre torsk är mycket låg.
Naturligt reproducerande bestånd av lax förekommer i 15 vattendrag som mynnar i Östersjön, främst i Norrland, och i 23 vattendrag som mynnar i Katte- gatt och Skagerrak. Antalet återvandrande laxar till vattendragen i Östersjön har ökat under 2012 och 2013, och även de norra länen rapporterar om positiv utveckling för laxen353. Trots att tillståndet för bestånden i de större vattendragen i
Östersjön generellt har förbättrats finns det fortsatt många svaga bestånd och flera med en negativ utveckling. De flesta bestånd av vildlax i vattendrag som mynnar i Kattegatt och Skagerrak når inte upp till målen för bestånden. Havs- och vatten- 351 http://bd.eionet.europa.eu/activities/Reporting/Article_17/Reports_2013/Member_State_
Deliveries
352 ICES, 2013. http://www.ices.dk/news-and-events/news-archive/press-releases/Pages/Press- release---Exploitation-of-fish-stocks-has-declined-significantly-during-the-last-decade.aspx 353 Regional årlig uppföljning, 2013. http://www.miljomal.se/Global/regionala-miljomal/alla-
lan/2013/regionala-miljomal-2013.pdf
HA
V I BALANS SAMT
LEV
myndigheten har med anledning av detta infört nya föreskrifter för fisket för att öka skyddet för bestånden354.
Naturligt reproducerande bestånd av öring förekommer i flera hundra vat- tendrag. Generellt är bestånden i Bottenvikens vattendrag mycket svaga medan bestånden i Bottenhavets vattendrag något starkare. Tillståndet för bestånden i vattendragen på ostkusten varierar kraftigt mellan vattendragen. Tillståndet för vattendragen på sydkusten samt i Kattegatt och Skagerrak visar generellt på en god beståndsstatus även om situationen försämrats något under åren 2011–2013.
Antalet sälar ökar både på västkusten och i Östersjön. De övergripande målen med sälpopulationen är att de ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på människans intressen skall vara neutral eller positiv. Under 2013 redovisade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag där verket gjorde bedömningen att licens- jakt på säl skulle kunna införas355 med två huvudsakliga syften:
– att nyttja sälen som en hållbar resurs
– att kunna reglera regionala bestånd så att skador för fisket minskar och näringen kan fortsätta, samtidigt som skadeförebyggande åtgärder hinner utvecklas.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Den nationella rödlistan tas fram av ArtDatabanken och fastställs av Naturvårds- verket. Den senaste rödlistan publicerades år 2010356. I den är 25 marina fiskarter
rödlistade, varav 16 bedöms vara hotade. Två fiskarter har bedömts vara regionalt utdöda. När det gäller ryggradslösa marina djur är 212 arter rödlistade, varav 71 bedöms vara hotade. Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livsmiljöer. Läget är värst för grupperna tagghudingar och koralldjur, där närmare hälften av de bedömda arterna är rödlistade.
Under 2013 har HELCOM publicerat en rödlista över arterna i Östersjö- området357. Listan omfattar grupperna fåglar (häckande och övervintrande),
marina däggdjur, fiskar, makrofyter samt bentiska evertebrater. Totalt har bedöm- ningen omfattat 2 794 arter. Av dessa har 134 arter rödlistats, varav 61 bedöms vara hotade. En ny klassificering av biotoper i Östersjön färdigställdes under 2013
354 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. HVMFS 2014:4.
355 Naturvårdsverket, 2013. Jakt på säl. Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ärendenr: NV-00327-13, 2013-06-20.
356 Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
357 HELCOM, 2013. HELCOM Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct. Balt. Sea Environ. Proc. No. 140.
inom HELCOM som omfattar 328 biotoper358. Av dessa bedömdes 209 biotoper
och 59 av dessa är rödlistade. Av dessa bedömdes 27 procent som hotade359.
Inom OSPAR finns en lista över minskande och hotade arter och habitat360.
Denna lista omfattar 42 arter och 16 habitat varav 19 respektive 10 återfinns i svenska vatten. OSPAR tar även fram rekommendationer med förslag på åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de listade arterna och habitaten.
Tumlaren, den vanligast förekommande valarten i svenska hav, är klassificerad som sårbar. Under 2013 deltog Sverige i en dansk studie där man under ett dygn undersökte förekomst av tumlare längs den svenska västkusten med fokus på de