En hållbar jordbruksproduktion med begränsad negativ påverkan på miljön och människors hälsa är en förutsättning för att nå Ett rikt odlingslandskap och för att nå generationsmålet. Miljöhänsynen i jordbruket har över tid blivit bättre469
och det svenska jordbrukets utveckling är därmed i linje med generationsmålets intentioner om att ta sig an miljöproblemen så att de kan lösas. Fortfarande kvar- står dock miljöproblem att lösa i form av t.ex. minskande biologisk mångfald, kulturmiljöförluster och näringsläckage till grundvatten, vattendrag, sjöar och hav. Under 2013 har EU beslutat om den gemensamma jordbrukspolitiken som ska gälla mellan 2015 och 2020. Jämfört med tidigare ska en viss del av gårdsstödet till jordbrukare kopplas till specifika miljökrav, ett så kallat förgröningsstöd.
I det kommande svenska landsbygdsprogrammet (2014–2020) minskar pro- grammets finansiella omfattning med cirka 10 procent jämfört med föregående period (2007–2013)470. Vilka effekter det får för miljökvalitetsmålen är oklart och
beror på programmets utformning.
469 Användning av nya selektiva växtskyddsmedel, behovsanpassad gödsling, minskade mängder kadmium i mineralgödsel och under en längre tid ökande andel ekologisk produktion är exempel på detta. Även den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU har gått från att vara produktionsdrivande till ett ökat fokus på att minska de negativa miljöeffekterna. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar för att stärka natur- och kulturvärden bidrar också till ett jordbruk med ökad hänsyn till miljön och en ökad medvetenhet om jordbrukets påverkan på landskapet i både negativ och positiv mening. 470 http://www.regeringen.se/sb/d/5945
Ekosystemtjänster
En av de viktigaste ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet är att producera livs- medel. Arealen jordbruksmark fortsätter att minska och enligt den preliminära officiella statistiken för 2013 har arealen åkermark minskat med cirka 8 000 hek- tar jämfört med året innan, medan ängs- och betesmarksarealen i stort sett varit oförändrad under samma period471. Jordbruksverket har, på uppdrag av reger-
ingen, under 2013 utrett alternativa skötselmetoder för hävd av ängs- och betes- marker i områden där jordbruk upphört eller där betesdjuren inte räcker till har genomförts under 2013. Slutsatserna är att betesdjuren är grunden för att fortsatt kunna hävda omfattande arealer av betesmarker. De alternativa hävdmetoder som tillämpas redan idag har god potential att utvecklas så att de utgör ett betydelse- fullt komplement till den traditionella hävden472.
Jordbruksverket har nyligen utrett hur kommunen tar sig an exploatering av jordbruksmark enligt 3 kap 4 § miljöbalken (1998:808). Jordbruksmark får enligt miljöbalken endast tas i anspråk för exploatering för att tillgodose väsentliga sam- hällsintressen och då ingen annan lämplig mark finns att använda. I utredningen konstateras att det i många fall är markens strategiska läge, intressenters efter- frågan och kommuners markinnehav som styr lokaliseringen av bebyggelse och infrastruktur snarare än de avvägningar kommunen ska göra enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900)473.
Många producerande, stödjande och reglerande ekosystemtjänster är beroende av en varierad och rik biologisk mångfald. Under 2013 påbörjades en studie om hur humlor och bin, vilka är viktiga pollinerare av vissa grödor, påverkas av en grupp växtskyddsmedel som kollektivt benämns neonikotinoider. Resultaten tyder på att bin utsätts för icke-dödliga, men möjligt skadliga, nivåer av neonikotinoi- der474. Projektet fortsätter under 2014. EU-kommissionen beslutade i maj 2013 att
användandet av vissa neonikotinoider ska begränsas i två års tid. Pågående forsk- ningsprojekt om ekosystemtjänster i odlingslandskapet inkluderar bl.a. värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande. Projektet avslutas 2016475. Under 2014 kommer Sverige även att delta i ett nordiskt sam-
arbetsprojekt om kulturella ekosystemtjänster.
471 Statistiska meddelanden JO 10 SM 1302
472 Jordbruksverket 2013. Kan nya metoder stärka skötseln av våra ängs- och betesmarker? Rapport 2013:22.
473 Jordbruksverket 2013. Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering. Rapport 2013:35.
474 Rundlöf, M. m.fl. 2014. Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden. Delrapport 2013. Kommer att publiceras på Jordbruksverkets webbplats
475 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/ forskning-for-miljomalen/Vardet-av-ekoystemtjanter/
Åkermarkens egenskaper och processer; Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en effektiv odling. Produktionsförmågan påverkas bland annat av markens mull- halt, jordens packning, pH och dränering. Strax under 80 procent av åkermarken bedöms i nuläget ha tillfredsställande dränering, men en tredjedel av åkermarken skulle enligt lantbrukarnas bedömning framöver behöva ny dränering eller om- dräneras enligt en nyligen genomförd enkät till Sveriges lantbrukare476.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar påverkar människors hälsa genom det vi äter. Föroreningar kan vara tungmetaller, organiska gifter eller rester av bekämpningsmedel. Naturvårdsverket har tillsammans med tre andra myndigheter nyligen lämnat förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel477.
Regeringen har under 2013 beslutat om en nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013–2017. I handlingsplanen ska mål, åtgärder och tidtabeller fastställas för att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Utvecklingen och införan- det av integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel ska också uppmuntras478.
Variationsrikt odlingslandskap; Bevarade natur- och kulturmiljövärden (den biologiska delen); Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation; Hotade arter och naturmiljöer
EU:s reformerade jordbrukspolitik, med minskad produktionskoppling av stöden och mer riktade miljösatsningar, gynnar ett variationsrikt odlingslandskap. Sam- tidigt medför nedläggning av jordbruk i främst skogsbygd och mer intensiv pro- duktion i andra områden, negativa effekter och orsakar mer likformiga miljöer. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade och har inte uppnått gynnsam bevarandestatus. I Sveriges rapportering 2013 till EU gällande arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet anges bevarandestatusen för majoriteten av odlingslandskapets gräsmarker och tillhörande arter som fortsatt ogynnsam. För vissa naturtyper, som alvarmark och sandstäpp, är framtids- utsikterna mer positiva479.
476 Jordbruksverket 2014. Mer åkermark skulle behöva dräneras. http://www.jordbruksverket. se/formedier/nyheter/nyheter2014/merakermarkskullebehovadraneras.5.465e4964142dbfe 4470609e.html
477 Naturvårdsverket 2013. Förslag till etappmål. Exponering för kadmium via livsmedel. NV-00336-13
478 Regeringen 2013. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013–2017. http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/00/21/7108003d.pdf 479 Personlig kommunikation med Anders Jacobson, ArtDatabanken, SLU