LEVANDE SKOGAR
ANSVARIG MYNDIGHET: SKOGSSTYRELSEN
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas sam- tidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Regeringen har fastställt nio preciseringar:
SKOGSMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska,
hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
GRÖN INFRASTRUKTUR: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga natur- geografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbred- ningsområden som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt
förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livs- miljöer har återställts i värdefulla skogar.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar
skogens biologiska mångfald.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Natur- och kulturmiljövärden i skogen
är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
LEV
Sammanfattning
Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarandestatusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bl.a. miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt.
Resultat
Många åtgärder vidtas av skogsbruket och ideella organisationer
Inom skogssektorn har flera åtgärder vidtagits under det senaste året. Skogsbruket har påbörjat arbetet med att implementera de nya målbilderna för god miljö- hänsyn via utbildningssatsningar och förbättrade arbetsrutiner. Södra har satt upp implementeringen av målbilderna som ett av sina två miljömål för året. Skogs- bruket arbetar utifrån en gemensam policy med att minska körskador genom förbättrad planering och utbildningsinsatser. Den metodutveckling för att minska körskador som startat inom Stora Enso har under året spridits till stora delar av skogsbruket. Även Skogforsk arbetar med frågan och har initierat en satsning på att utveckla skogsmaskinteknik, beslutsstöd och skonsammare markberedning.
Sveaskog sparar från 2013 minst tio träd på varje hektar utöver annan hänsyn som kantzoner och hänsynskrävande biotoper. SCA arbetar med att upprätta ett antal så kallade mångfaldsparker som är större landskapsavsnitt där minst halva arealen helt ska avsättas eller skötas för att gynna natur- eller kulturvärden. Sve- riges hembygdsförbund har antagit en policy för skogslandskapet där det framgår att man bland annat vill arbeta för fördjupad kunskap om kultur- och naturarvet och aktivt delta i formandet av framtidens hembygd. Naturskyddsföreningen har anordnat ett seminarium om skogens ekosystemtjänster och har även startat en insamling för att bidra till att skydda lämpliga skogsområden. Världsnaturfonden har lämnat stöd till flera nytänkande naturvårdsprojekt runt om i landet.
På det regionala planet arbetar länsstyrelserna och Skogsstyrelsen med att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Åtgärderna tas fram och genomförs i samverkan och dialog med olika aktörer inklusive näringslivet och ideella organisationer.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Nedfallet av kväve bedöms inte ha minskat sedan 1990-talet men trenden är osäker. Kvävegödsling utfördes på 46 000 hektar år 2012 och sedan mitten av 00-talet har i medeltal cirka 50 000 hektar gödslats årligen.450 Uppföljning av hur
gödslingen utförts saknas i dagsläget. Angående kvävebalansen i mark – se Ingen
övergödning.
Kompensationsåtgärden askåterföring sker fortfarande i liten omfattning rela- tivt uttaget av grenar och toppar (grot). Under 2012 togs grot ut på cirka 67 000 hektar medan askåterföring utfördes på cirka 6 500 hektar. Detta är en minskning av askåterföring jämfört med åren innan. Enligt Skogsstyrelsens rekommenda- tioner bör askåterföring ske på marker där avverkningsrester tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden. Angående försurningstillståndet i mark – se Bara naturlig försurning.
Skogsmarkens hydrologi har påverkats av tidigare omfattande markavvattnings- åtgärder. Markavvattning (nydikning) av skogsmark förekommer idag i mycket begränsad omfattning men dikesrensning och skyddsdikning är relativt vanliga åtgärder som kan medföra negativa konsekvenser om åtgärderna utförs på fel sätt eller fel plats. Uppföljning av hur åtgärderna utförts saknas i dagsläget.
Körskador kan medföra uttransport av slam och organiskt material och för- ändringar i pH och näringsinnehåll i vattendragen. Stora delar av skogsmarken är förorenad av kvicksilver som deponerats via nederbörden och körskador kan medföra risk för utlakning. Vid var femte föryngringsavverkning (21 procent) förekommer körning över vattendrag. Omfattningen har varit ungefär densamma sedan 2005 men är lägre än i början av 00-talet då körning över vattendrag före- kom på över 40 procent av avverkningarna. Vid körning över vattendrag medför 19 procent av överfarterna stor negativ påverkan på vattendraget vilket är en ökning jämfört med de senaste årens resultat.451 Detta motsvarar närmare 2 000
passager över vattendrag per år som medfört stor negativ påverkan.
Ekosystemtjänster
Begreppet ekosystemtjänster innefattar ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster kan delas in i olika kategorier och ofta delar man in tjänsterna i försörjande (producerande), reglerande, kultu- rella och understödjande ekosystemtjänster (se tabell 4). Denna indelning kan vara användbar för att åskådliggöra målkonflikter som uppstår vid förvaltning av eko- system, men också för möjligheter till synergier mellan ekosystemtjänster genom att förstärka ekosystemens mångfunktionalitet.
450 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.17 451 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.31
LEV
Tabell 4. Ekosystemtjänster i skogen, olika kategorier
Försörjande Reglerande Kulturella
Växtfiber (från träd) Energi (biobränsle) Livsmedel (renkött, viltkött, bär och svamp)
Biokemikalier, medicin och naturmedicin
Genetiska resurser
Rening av luft och vatten Klimatreglering Vattenreglering Koldioxidbindning Reglering av skogsskadegörare Pollinering Fröspridning Bullerdämpning
Hälsa och välbefinnande Friluftsliv och turism Identitet och kulturarv Kunskap om skog och miljö Fritidsupplevelser
Lek, samvaro, sociala relationer Intellektuell & andlig inspiration Estetiska värden Understödjande Biologisk mångfald Vattencykeln Näringscykler Jordmånsbildning Fotosyntes
I oktober 2013 publicerades betänkandet Synliggöra värdet av ekosystemtjäns- ter (SOU 2013:68). Betänkandet innehåller ett flertal åtgärdsförslag för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Förslagen handlar om integre- ring i beslutsprocesser, förbättrade kunskapsunderlag samt lärande. Uppföljning och värdering av skogens ekosystemtjänster behöver utvecklas.
Grön infrastruktur
Den totala arealen skogsmark är 28 miljoner hektar varav 23 miljoner hektar utgör produktiv skogsmark. Ungefär 22 miljoner hektar av den produktiva skogs- marken återfinns nedan den fjällnära gränsen.
Ungefär 1,2 miljoner hektar av den produktiva skogsmarken är formellt skyd- dad vilket motsvarar drygt 5 procent. Arealen är ojämnt fördelad över landet. Av den produktiva skogsmarken ovan den fjällnära gränsen är 46 procent formellt skyddad medan motsvarande skydd nedan den fjällnära gränsen uppgår till drygt 3 procent av den produktiva skogsmarken.452
452 Se även bilaga till regeringsbeslut M2014/593/Nm om etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sidan 15–16. I redovisningen ingår även areal som säkrats för bildande av naturreservat.
Skogsbrukets frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark uppgår till 1,1 mil- joner hektar produktiv skogsmark nedan den fjällnära gränsen och runt 800 000 hektar av dessa har, eller bedöms på relativt kort sikt komma att utveckla, höga naturvärden.453 Det finns även frivilliga avsättningar i de fjällnära skogarna och
dessa omfattar i storleksordningen 100 000 till 200 000 hektar produktiv skogs- mark.
Ovanstående innebär att cirka 10 procent av all produktiv skogsmark är for- mellt skyddad eller frivilligt avsatt. Nedan den fjällnära gränsen är motsvarande siffra runt åtta procent. Det finns viss osäkerhet kring dessa siffror då det kan före- komma överlappning mellan det formella skyddet och de frivilliga avsättningarna.
Den improduktiva skogsmarken utgör cirka 5 miljoner hektar. Den improdukti- va skogsmarken omfattas av begreppet skogliga impediment där skogsbruk enligt skogsvårdslagen är begränsat till avverkning av enstaka träd om det inte förändrar naturmiljöns karaktär. De skogliga impedimenten är generellt sett artfattigare än den produktiva skogsmarken men kan på vissa platser ha betydelse för att koppla samman områden med höga naturvärden och därmed ha betydelse för den gröna infrastrukturen.
Det är i dagsläget oklart hur många skogliga värdekärnor454 som inte omfattas
av formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Det förekommer att sådana områden avverkas. Omfattningen av årligen avverkade kända (dvs. registrerade) nyckel- biotoper och områden med höga naturvärden har via satellitbildsanalys skattats till omkring 2 000 hektar.455 Arealen oregistrerade värdekärnor som avverkas är
sannolikt högre.
Utöver värdekärnor utgör bland annat hänsynskrävande biotoper och skydds- zoner/kantzoner viktiga beståndsdelar i den gröna infrastrukturen. Resultaten från hänsynsuppföljningen visar att det fortsatt finns påtagliga brister i hänsynen vilket medför negativ påverkan (se tabell 5). Resultaten har varit i stort sett oförändrade under den senaste femårsperioden. Under 2013 har förtydligade målbilder för hänsyn till hänsynskrävande biotoper och kantzoner tagits fram.
453 Skogsstyrelsens rapport 5/2012 – Skogsbrukets frivilliga avsättningar
454 En värdekärna är ett sammanhängande skogsområde som bedömts ha stor betydelse för fauna och flora och/eller en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden ingår i begreppet.
455 Naturvårdsverkets rapport 5961/2009 - Kontrollstation – utvärdering av nationell strategi för formellt skydd av skog
LEV
Tabell 5. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.
Avser föryngringsavverkningar utförda 2009/2010–2011/2012456
Miljöfunktion Andel med
hänsynsbehov, procent Ingen negativ påverkan, procent Liten negativ påverkan, procent Stor negativ påverkan, procent Hänsynskrävande biotoper 48 66 18 16 Skyddszoner 40 66 24 10
Arealen gammal skog minskade mellan 1985 och 1995 men har sedan 1998 ökat stadigt med ca 40 000 ha per år. Mängden hård död ved har sedan 1998 ökat från drygt 2 till 4 kubikmeter per hektar som genomsnitt, de senaste åren har trenden planat ut. Arealen äldre lövrik skog har ökat sedan 1998 men de senaste åren har ökningen upphört och arealen i stället minskat något. Virkesförrådet av grova lövträd utanför skyddad mark har mångdubblats sedan 1920-talet och ökat med nästan 40 miljoner kubikmeter under de senaste tio åren.457
När det gäller populationsutvecklingen för häckande fåglar i skogen finns ett index för fyra grupper av fåglar knutna till höga naturvärden, död ved, lövskog respektive gammal skog. För den analyserade tioårsperioden finns inga statistiskt säkerställda förändringar för någon av grupperna totalt sett. Tillståndet för miljö- variabler som bör gynna fåglar har i vissa avseenden förbättrats sedan 1990-talet vilket sannolikt påverkat populationen för en del arter (viss ökning eller upphörd minskning). Det svårt att bedöma hur populationerna kommer att utvecklas på sikt och för enstaka arter kan populationerna variera kraftigt mellan enskilda år.458
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Under 2013 har Naturvårdsverket med hjälp av ArtDatabanken bedömt och rapporterat bevarandestatus för skogstyper och skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.459 Det finns nu ett bättre underlag för bedöm-
ningen än vid den förra rapporteringen som gjordes 2007. För de skogstyper som omfattas bedöms 15 av 16 skogstyper ha dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Vidare bedöms 20 av 32 skogslevande arter ha dålig eller otillräcklig bevarande- status. Se även Ett rikt växt- och djurliv.
456 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.26 och 6.27. Treårsmedeltal. 457 Skogsstatistisk årsbok 2013, figur 4.1–4.4 samt www.miljömål.se 458 Se www.miljömål.se, indikator häckande fåglar i skogen.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Enligt rödlistan är 861 skogslevande arter hotade och ytterligare 1 270 arter be- döms vara nära hotade. ArtDatabanken bedömer att skogsbruket kan påverka betingelserna för cirka 800 av de rödlistade arterna.460 I de flesta landskapsavsnitt
finns det i dag stora behov av naturvårdande skötsel och restaurering. Behovet av naturvårdande skötsel är allra störst i södra Sverige.
Åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett har fortsatt under 2013 men det saknas beslut om fortsättning av programmet. För 2013 har endast ett häckande par registrerats. Därutöver genomförs naturvårdande skötsel inom såväl skyddade områden som i frivilliga avsättningar men åtgärderna är fortfarande otillräckliga relativt behovet. De skogliga stöden i Landsbygdsprogrammet har bidragit till många av de åtgärder som genomförts.
Främmande arter och genotyper
Det saknas systematisk kartläggning och uppföljning av invasiva främmande arter i skogen. De främmande trädslag som används i skogsbruket behöver fortsatt analyseras med avseende på ekologiska risker. En artikel som berör ekologiska risker för några aktuella främmande trädslag publicerades 2013.461
Omfattningen av främmande trädslag är i de flesta delar av landet marginell men lokalt kan andelen contortatall vara relativt stor vilket kan försämra för- utsättningarna för biologisk mångfald och rennäring. Det finns drygt 500 000 hektar skogar dominerade av contortatall och de senaste fem åren har i medeltal 6 500 hektar per år462 skogsodlats med contortatall. Enligt de allmänna råden till
skogsvårdslagen bör den årliga arealen som skogsodlas med contortatall högst uppgå till 14 000 hektar.
Det finns problem kopplat till främmande arter i form av olika skadegörare (svampar och insekter) samt växter som t.ex. druvfläder och jättebjörnloka.
Den EU-förordning om invasiva främmande arter som föreslagits kan förbättra förutsättningarna för ett systematiskt arbete med att förebygga att nya arter sprids och hantera redan förekommande invasiva arter såväl nationellt som inom EU.
Genetiskt modifierade organismer
I skogslandskapet förekommer inga genetiskt modifierade organismer. Viss forsk- ning bedrivs kring möjligheten att på sikt använda GM-träd i skogsbruket.
460 Se bilaga till regeringsbeslut M2014/593/Nm, Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sidan 14
461 Forest Ecology and Management 307 (2013), Felton et al, Identifying and managing the ecological risks of using introduced tree species in Sweden’s production forestry. 462 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.4
LEV
Bevarade (natur- och) kulturmiljövärden463
Kulturmiljöer är relativt vanliga i skogslandskapet och de kända forn- och kultur- lämningarna bedöms sammantaget omfatta drygt 500 000 hektar. Skillnaderna i förekomst och omfattning är stora mellan olika landsdelar, vilket bland annat kan förklaras med att stora delar av skogsmarken inte är inventerad. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen medan kulturlämningar omfattas av skogsvårds- lagen.
Under 2012 och 2013 inventerades närmare 700 objekt efter avverkning och utförda föryngringsåtgärder inom ramen för Hänsynsuppföljning kulturmiljö. Sammanlagt innehöll dessa områden 1 979 forn- och kulturlämningar. Resultaten visar att många lämningar påverkas negativt eller skadas i samband med avverk- ning eller vid efterföljande föryngringsåtgärder (se tabell 6). Resultaten är ungefär desamma oavsett om det är en fornlämning eller en kulturlämning. Körskador, avverkningsrester och markberedning är de vanligaste påverkansfaktorerna på forn- och kulturlämningar i skogen.464
Tabell 6. Hänsyn till forn- och kulturlämningar efter avverkning och föryngringsåtgärder*
Inventeringsår Lämningar, antal Ingen påverkan, procent Påverkan, procent Skada, procent Grov skada, procent Resultat 2012 874 56 22 12 10 Resultat 2013 1 105 52 26 13 9
* Resultaten utgör ett medelvärde av de inventerade lämningarna. Det är inte ett skattat medelvärde för hela landet.
Den 1 januari 2014 trädde kulturmiljölagen (1988:950) i sin nya lydelse i kraft. I och med att ett så kallat åldersrekvisit införts för fornlämningar omfattas fler lämningar än tidigare av skydd, så även i skogsmark. En vägledning kring forn- lämningsbegrepp och fornlämningsförklaring har tagits fram av Riksantikvarie- ämbetet. Arbetet beträffande fornlämningsbegrepp och fornlämningsförklaring behöver fortsätta och fördjupas under 2014.
Under 2013 har förtydligade målbilder för hänsyn till kulturmiljöer tagits fram. Utgångspunkten är att uppnå fullgod hänsyn till lämningarna och målbilderna handlar om hur detta kan uppnås. Det kan sammanfattas med att kulturmiljön är
463 Preciseringens del rörande naturmiljövärden redovisas ovan kopplat till precisering om grön infrastruktur.
464 Se Skogsstyrelsens rapport 3/2013, Hänsynen till forn- och kulturlämningar samt www.miljömål.se, indikatorn Skador på forn- och kulturlämningar
integrerad i traktplaneringen, rätt kompetens finns i hela kedjan, rätt information finns i alla led, lämningarna är fria från skador efter skogsbruksåtgärder och att lämningarna inte återbeskogas.465
Friluftsliv
Skogsstyrelsen redovisade i december 2013 ett regeringsuppdrag om skogens sociala värden.466 Av redovisningen framgår att skogens sociala värden kan defi-
nieras som ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Vidare framgår att visuell mångfald är en viktig egenskap som har stor betydelse för skogsupplevelsen. Variationsrik skog upplevs mer fascinerande än enformig skog. Framkomlighet, genomsikt och trädens ålder är andra viktiga element.
Det saknas systematisk uppföljning av tillståndet för skogens värde för fri- luftsliv och rekreation. Olika aktörer har olika syn på vilken hänsyn som tas och vilken hänsyn som borde tas inom skogsbruket. Skogens upplevelsevärden vårdas på en del håll bra men på andra håll är hänsynen bristfällig och det förekommer att höga sociala värden går förlorade på grund av skogsbruk eller i samband med exploatering av skogsmark. I vilken omfattning det sker och hur stor betydelse det har för uppfyllandet av miljömål och friluftslivsmål är oklart.
Under 2013 har målbilder för god miljöhänsyn inom skogsområden av bety- delse för friluftsliv och rekreation tagits fram.467 Målbilderna omfattar närskogar,
friluftsskogar, uppehållsplatser samt stigar och leder. Samverkan mellan olika aktörer liksom lokal dialog och samråd är viktiga komponenter för att uppnå målbilderna.
Under kommande år behöver uppföljningen av skogens upplevelsevärden utvecklas. Uppföljningen bör omfatta såväl de åtgärder som görs i skogen, t.ex. hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder, som människors upplevelser av skogs- landskapet.
465 Skogsstyrelsens rapport 5/2013, Målbilder för god miljöhänsyn
466 Skogsstyrelsens meddelande 9/2013, Skogens sociala värden – en kunskaps- sammanställning
467 Skogsstyrelsens rapport 5/2013, Målbilder för god miljöhänsyn
LEV
Analys och bedömning
Bedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel kvarstår. Utvecklingen för att nå målet bedöms som neutral då positiva och negativa trender i miljön tar ut varandra. Bedömningen kvarstår från den fördjupade utvärderingen 2012, ny bedömning görs vid kommande utvärdering (FU15).
Inom skogssektorn har flera åtgärder vidtagits under det senaste året. Vissa åtgärder kan ge positiv påverkan på miljötillståndet relativt omgående medan andra ger effekt först på lång eller medellång sikt.
Tillståndet för skogens ekosystemtjänster skiljer sig åt. De producerande eko- systemtjänsterna är i huvudsak vidmakthållna även om t.ex. betesskador påverkar negativt. Avseende de reglerande och kulturella ekosystemtjänsterna finns brister. Skadorna på forn- och kulturlämningar är omfattande. Det går inte att säga om skogens upplevelsevärden är värnade. Tillståndet i skogsmarken är fortsatt otill- fredsställande. Dålig eller otillräcklig bevarandestatus för flertalet av bedömda skogstyper och skogslevande arter är bekymmersam.
För att nå målet och stärka bevarandestatusen behöver miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder förbättras samtidigt som användningen av alternativa skogs- bruksformer ökar vilket kan bidra till en ökad variation i skogen. Arealen formellt skyddad och frivilligt avsatt skog behöver öka men det är också viktigt att natur- vårdande skötsel i formellt skyddad och frivilligt avsatt skog görs utifrån de behov som finns. Även kulturmiljövården är eftersatt. Ökade insatser för hotade arter (åtgärdsprogram) skulle också bidra. Åtgärderna behöver i större utsträckning genomföras utifrån ett landskapsperspektiv.
Nya etappmål med koppling till skogen
I slutet av februari 2014 beslutade regeringen om fem nya etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen berör helhetssyn på markanvänd- ningen; skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden; miljö- hänsyn i skogsbruket; variationsrikt skogsbruk samt dialogprocess i ett nationellt skogsprogram. Etappmålen ger förbättrade förutsättningar för att uppnå Levande
skogar. I samband med FU15 kommer skogliga konsekvensanalyser att genom-