GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
ANSVARIG MYNDIGHET: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Regeringen har fastställt sex preciseringar:
GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvatten- försörjning.
GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förord-
ningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan
kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Rundvattenförekomster som omfattas av
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för
drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
Sammanfattning
Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruks- områden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grund- vattenresurser går framåt men takten behöver öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas.
GRUNDV
A
TTEN A
V GOD KV
Resultat
Övergripande resultat
Utvecklingen för grundvattnets tillstånd i miljön är fortfarande oklar. Detta beror till stor del på bristande kunskap om grundvattnet och otillräcklig övervakning, framförallt i problemområden som urbana miljöer, tätbefolkade kuster och jord- bruksområden. Genomslag i grundvattnets kvalitet som följd av förändringar i utsläpp till luft eller mark sker också ofta mycket långsamt vilket försvårar bedömning av utvecklingen i grundvattnet.
Förutsättningarna för att nå målet har delvis förbättrats under året. Bedöm- ningen baseras bland annat på framsteg inom Vattenförvaltningen och på det arbete som skett med dricksvattenkvalitet och dricksvattensäkerhet samt med vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden. Dessutom har ett flertal utredningar där grundvattenfrågor ingår initierats och redovisats. De kunskaps- luckor och tillståndsproblem som identifierats och beskrivits i Fördjupad utvärde- ring 2012311 och Årlig uppföljning 2013312 avseende Grundvatten av god kvalitet
kvarstår dock i stor utsträckning. Viktiga exempel är databrist avseende grund- vattnets kvalitet (både om nyupptäckta och redan kända föroreningar i vatten- miljön), brist på styrmedel och att befintliga styrmedel inom samhällsplanering och tillsyn/tillstånd används otillräckligt. Dessutom är det vanligt att grundvatten som används för enskild vattenförsörjning är föroreningspåverkat. Generellt inne- bär kunskaps- och databrist svårigheter att få tillräcklig dataförsörjning för fram- tagande av nya indikatorer och uppföljningsmått.
Grundvattnets kvalitet och kemiska status
PÅGÅENDE UTREDNINGAR
Inga nya lagreglerade styrmedel som påverkar miljökvalitetsmålet har beslutats under året. Under 2013 har dock ett antal statliga utredningar och strategiarbeten inom miljömålssystemet genomförts eller påbörjats som kan komma att påverka grundvattnets kvalitet. I expertgruppen för Hållbar användning av jordbruks-
mark313 har betydelsen av ytligt grundvatten poängterats och bland annat mynnat
ut i förslag om en ökad miljöhänsyn vid anläggande av jordbrukets vatten- anläggningar.
311 Naturvårdsverket (2012). Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
312 Naturvårdsverket (2013). Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557.
313 Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark, Arbetsmaterial. Till Miljömålsberedningen 2013-11-29
I arbetet med att ta fram en strategi för en sammanhållen och hållbar vatten- politik314 har bland annat lämnats förslag om hållbar näringsbelastning och miljö-
kvalitetsnormer som har betydelse för grundvattnet. För att stärka skyddet kring vattentäkter har regeringen föreslagit ändringar i 7 kap. 21 § miljöbalken315. För-
slaget innebär obligatoriskt krav på vattenskyddsområde från år 2019. I utred- ningen En tryggare dricksvattenförsörjning316 ska en bred genomgång av fråge-
ställningar kopplade till den allmänna dricksvattenförsörjningen ske.
Expertgruppen för Ökat helhetsperspektiv i styrningen av mark- och vatten-
frågor, särskilt med inriktning mot klimatanpassning och grön infrastruktur317
föreslår förstärkning av arbetet med regionala landskapsstrategier och en säker- ställd klimatanpassning av pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö. Under året har även arbetet med ekosystemtjänster uppmärksam- mats och utvecklats, bland annat utifrån Naturvårdsverkets kartläggning318 och
den utredning som genomförts för att lyfta kunskapen och arbetet med eko- systemtjänster i landet319. Det är viktigt att de tjänster som grundvattnet bidrar
med blir belysta inom ramen för arbetet med ekosystemtjänster. TILLSTÅNDET I MILJÖN – ANALYSDATA OCH TRENDER
Kvalitetsproblem i grundvatten kan bero på naturliga förhållanden, till exempel att ämnen löses ut från jordlager och berggrund, att föroreningar tillförs från olika verksamheter, till exempel jordbruk, eller att halten av naturliga ämnen ökar när man ändrar grundvattenströmningen vid vattenuttag. Vanliga problem vad gäller grundvattnets kvalitet i Sverige är bekämpningsmedel, kväve och salt grundvatten. Bakterier, olika tungmetaller, fluorid, radon, järn och mangan liksom klorerade lösningsmedel förekommer också som problem i grundvattnet. I Uppsala upp- täcktes för något år sedan förekomsten av perfluorerade alkylsyror (bland annat PFOS) i grundvattnet i Uppsalaåsen och arbetet med att spåra orsaken har fortsatt under året. Motsvarande problem har även lett till att kommunala vattentäkter i Tullinge och Kallinge tagits ur bruk. Exemplet visar på det stora behovet av screeningundersökningar för parametrar som sällan analyseras.
314 Rapport från expertgruppen om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Arbetsmaterial. Till Miljömålsberedningen 2013-09-27
315 Miljödepartementet. Remiss. Förslag till ändring av 7 kap. Miljöbalken om vattenskydds- områden samt förslag till ny bekämpningsmedelsförordning. 2013-06-19.
316 Regeringen. Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning (Dir. 2013: 75). 2013-07-18.
317 Rapport från expertgruppen för ökat helhetsperspektiv i styrningen av mark- och vattenfrågor, särskilt med inriktning mot klimatanpassning och grön infrastruktur. Arbetsmaterial. Till Miljömålsberedningen 2013-11-29.
318 Naturvårdsverket, Sammanställd information om ekosystemtjänster Ärendenr: NV-00841-12. Skrivelse 2012-10-31.
319 SoU 2013:68, Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
GRUNDV
A
TTEN A
V GOD KV
Glädjande är att blyhalterna i det ytliga grundvattnet minskar. Detta visar resultat från den nationella miljöövervakningen för perioden 1996–2011. Minskningen bedöms bero på minskade utsläpp till luft av bly och därmed minskat blyned- fall320.
Arbetet med att begränsa jordbrukets utsläpp av näringsämnen och bekämp- ningsmedel inom Jordbruksverkets och LRF:s rådgivningsprogram Greppa
Näringen och Greppa Växtskyddet har fortgått under året. Efter 2013 är pro-
grammens framtid dock osäker.
Bedömningsgrunder för grundvatten321 har utkommit under året. I praktiskt
inriktade arbeten med grundvattnets kvalitet kan dessa vara mycket användbara. Analysresultat för ett stort antal kemiska och mikrobiologiska parametrar in- delade i geografiska regioner och provtagningstyper ingår i bedömningsgrunderna.
Dataunderlaget för grundvattenkvalitet förbättrats långsamt men kontinuer- ligt, bland annat genom att analysdata från allmänna grundvattentäkter årligen tillförs Vattentäktsarkivet vid SGU. Analyser från de allra flesta allmänna grund- och ytvattentäkterna i landet ingår i Vattentäktsarkivet. Informationen används framförallt inom vattenförvaltningen och arbete med miljökvalitetsmål men även i forskningssammanhang.
VATTENFÖRVALTNINGEN
Inom vattenförvaltningen har vattenmyndigheterna genomfört den andra för- valtningscykelns riskbedömning och statusklassificering. För Sveriges drygt 3000 grundvattenförekomster görs idag bedömningen att något mer än 2 procent har dålig status och knappt 20 procent bedöms riskera att inte nå god status till 2021. Resultatet avviker endast i liten utsträckning mot förra statusrapporteringen 2009. Underlaget till riskbedömningen är fortfarande bristfälligt och bedömningarna är i många fall gjorda utan faktisk provtagning. EU-kommissionen322 har kritiserat
Sveriges bristande övervakning och behovet att upprätta relevanta övervaknings- program är akut. En positiv utveckling under året har varit stora insatser för att utveckla informationssystemet VISS inom vattenförvaltningen. Här har bland annat ett åtgärdsbibliotek tagits fram. Förutsatt att ett bra underlag för grund- vattenåtgärder läggs in i biblioteket ger detta bättre möjligheter att för varje grundvattenförekomst konkret följa både åtgärdsbehov och vilka åtgärder som har genomförts.
320 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Bly-i-grundvatten/ 321 SGU (2013) Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01.
322 Commission staff working document, Member state : Sweden, Accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the Implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC) River Basin Management Plans (COM(2012) 670 final)
VATTENSKYDD OCH VATTENPLANERING
Arbetet med att ta fram vattenskyddsområden vid grundvattentäkter fortgår. Takten är idag generellt för låg för att vattenskydd för de allmänna grundvatten- täkterna ska finnas till målåret 2020, men vissa län har nått långt. Det råder för många grundvattentäkter också ett behov av revideringar. Det innebär oftast att avgränsningen av skyddszonerna måste baseras på bättre underlag, och/eller att de områdesföreskrifter som beskriver hur olika verksamheter får bedrivas behöver förbättras. Idag saknas också mer än 60 procent av de allmänna vattentäkterna tillstånd/miljödom för sina vattenuttag vilket är ett uppenbart hot mot en framtida trygg dricksvattenförsörjning.
Antalet färdiga regionala vattenförsörjningsplaner ökar. I flertalet län som inte tagit fram vattenförsörjningsplaner fortgår arbetet med att färdigställa sådana planer. I Västra Götalands län 49 kommuner pågår istället exempelvis i Göteborgs- regionen framtagande av en mellankommunal vattenförsörjningsplan. Kommu- nala vattenförsörjningsplaner tas sedan successivt fram och har presenterats före eller parallellt med de regionala planerna. I Norrbottens län tas den regionala pla- nen fram först och därefter påbörjas det kommunala planarbetet. Det omfattande arbetet med vattenförsörjningsplaner har varit mycket positivt steg mot att för- bättra kunskapen om grundvatten och få in grundvattenfrågorna även i andra planarbeten.
KARTLÄGGNING
Kunskapen om utbredningen av landets grundvattenmagasin går framåt i alltför långsam takt. Kartläggningen, som främst genomförs vid SGU, ger bättre förut- sättningar även för kemisk karakterisering av grundvattnet. En markant utökad användning av den nya höjddatamodellen323 under året har medfört betydande
metodutveckling, bland annat för framtagande av tillrinningsområden till grund- vattenmagasin. Till andra kunskapshöjande karteringsinsatser under året hör mät- ningar i Skåne och Gotland med helikopterburen geofysisk undersökningsmetod, där bland annat gränser för utbredning av salt grundvatten kan detekteras.
323 http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Hojddata/Fakta-om- laserskanning/
GRUNDV
A
TTEN A
V GOD KV
ALITET
Påverkan på ytvatten
En av miljökvalitetsmålets preciseringar anger att det grundvatten som strömmar ut till källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav ska vara av så god kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur. Kunskap om var och hur grund- vattnet påverkar olika livsmiljöer negativt saknas i stort sett idag, och dessutom saknas relevant dataunderlag. Underlag för att bedöma om preciseringen uppnås saknas därmed idag. Kunskapsbristen noteras också av ett flertal län. Sex av länen bedömer att det inte finns tecken på att utströmmande grundvatten ger negativ påverkan på ytvattnet.
Påverkan på grundvattenberoende ekosystem har dock uppmärksammats betydligt mer under året än tidigare. Exempelvis har ett seminarium om grund- vattenberoende ekosystem i källmiljöer genomförts under hösten av SGU i sam- arbete med Källakademin. Det har under året också startats projekt som syftat till att förbättra möjligheterna till att bedöma grundvattnets effekt på ekosystemen. Avsikten är att bedöma olika naturtypers beroende av såväl grundvattennivåer som av kvaliteten på utströmmande grundvatten. Detta gäller både terrestra och akvatiska naturtyper, med tonvikt på de akvatiska. Fokus i studierna har hittills legat på Natura 2000-områden. Behov av denna typ av information finns såväl inom vattenförvaltningen som i arbetet med andra miljökvalitetsmål, inte minst när det gäller biologisk mångfald.
Det är generellt mycket viktigt att känna till hur samspelet mellan grundvatten och ytvatten sker i varje aktuellt fall. Grundvattnets bidrag till ytvattnet kan vara 100 procent i källflöden, där ett vattendrag börjar, eller utgöra ett försvinnande litet bidrag från ett lokalt grundvattenmagasin nära utloppet av en stor älv eller till ett havsavsnitt. Emån i Jönköpings län utgör ett exempel på ett ytvatten som påverkats av förorenat grundvatten från ett nedlagt industriområde. Det är viktigt att identifiera starkt förorenade områden där grundvattnet har påverkats och det finns närliggande akvatiska system med betydande grundvattenandel och med känsliga arter. En annan betydande ytvattenpåverkan via grundvatten kan ske där en stor andel av avrinningsområdet är påverkat t.ex. av jordbruk (näringsämnen, bekämpningsmedel) eller luftförorening (försurning, kvicksilver).
Grundvattennivåer och grundvattnets kvantitativa status
Under delar av 2013, främst september–oktober, var det ovanligt låga grund- vattennivåer i större delen av Götaland och Svealand. I enstaka fall var nivåerna lika låga som under sensommaren och hösten 1976 då nivåerna var extremt låga. De låga nivåerna orsakades av den varma och nederbördsfattiga hösten samt även delvis av ett utgångsläge inför sommaren med låga grundvattennivåer i sydligaste delen av landet.
Konsekvenserna har varit störst för den enskilda dricksvattenförsörjningen, vilket kommit till uttryck genom många frågor till SGU från andra myndigheter, privat- personer och massmedia. SGU samarbetar med SMHI för att utveckla metoder att ge bättre prognoser för grundvattennivåernas säsongsutveckling.
Preciseringen om grundvattennivåer omfattar även påverkan på markstabilitet samt på djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Några särskilda problem med markstabilitet till följd av de låga nivåerna har inte noterats. För påverkan på eko- system av de låga nivåerna saknas information.
De låga nivåerna under hösten liknar till stor del de klimatscenarier som redo- visas för den senare delen av det här seklet324. Närmare hälften av länen anger i
sina redovisningar av grundvattenmålet att det pågår arbeten som på något sätt omfattar klimateffekter på grundvattnet.
Grundvattenövervakning sker nationellt vid SGU samt i ett antal regionala, länsvisa program. Flera län planerar också att utöka sin övervakning av grund- vattennivåer. I landets större städer pågår grundvattennivåmätningar i varierande omfattning. Göteborgs stad325 mäter grundvattennivåer i sitt referensnät sex gång-
er per år i cirka 140 mätpunkter samt 1 gång per timme i fem mätpunkter. Det sker även mycket omfattande nivåmätningar i samband med anläggningsarbeten och vid de pågående större infrastrukturprojekten i landet.
Inom vattenförvaltningsarbetet har resultat från grundvattennivåmätningar hittills använts i mycket liten omfattning. Den statusklassning som gjorts bygger således inte på faktiska mätningar. Betydligt fler mätplatser och bättre samordning av de nivådata och mätprogram som finns i landet krävs. De län som uppger att det råder konkurrens om vattenresurserna idag ligger i sydöstra Sverige där grund- vattenbildningen är mindre än i övriga landet.
324 Sundén, G., Maxe, L. & Dahné, J. (2010). Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. SGU-rapport 2010:12.
325 Blomqvist, N., Edvardsson, A. M., Bergström, L., & Klarqvist, M. (2013) Grundvatten- arbete i Göteborg – övervakning, historisk påverkan och erfarenheter av miljömåls- uppföljning. I SGU Rapp. o med.135 sid 19.
GRUNDV
A
TTEN A
V GOD KV
-1
-2
-3
-4
-5
Grundvattennivåerna har i delar av Götaland och Svealand varit mycket låga under sensommaren och början av hösten. Särskilt besvärlig har situationen varit för den enskilda dricksvattenförsörj- ningen och många har tvingats borra nya brunnar eller få vatten från annat håll. De låga nivåerna var ett resultat av både ett dåligt utgångsläge inför sommaren med låga grundvattennivåer och liten grundvattenbildning under sommaren och början av hösten. Situationen påminner om de framtida grundvattennivåer som har beräknats för sydöstra Sverige. Bättre beredskap behövs inför denna typ av situationer som kan förväntas bli vanligare i och med ett förändrat klimat.
KÄLLA: SGU:s GRUNDVATTENNÄT
Uppmätta grundvattennivåer 2013 Månadsvisa minnivåer 1976–2012 Månadsvisa medelnivåer 1976–2012 Månadsvisa maxnivåer 1976–2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Mora, station 50:11
Figur 17. Uppmätta grundvattennivåer under 2013 för några stationer i SGU:s Grundvattennät
1
0
-1
-2
-3
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Vaxholm, station 55:12 0 -0,5 -1,0 -1,5 -2,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Lerum, station 54:10 0 -0,5 -1,0 -1,5 -2,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Bevarande av naturgrusavlagringar
Under 2012 levererades strax under 12 miljoner ton naturgrus från tillståndsgivna täkter. Det tidigare delmålet om en minskning av naturgrusuttaget till 12 miljo- ner ton till 2010 har nu alltså uppnåtts om än något fördröjt. Fördröjningen har berott på att minskningstakten i delar av landet har varit för låg. De restriktivare reglerna för naturgrustäkter som infördes 2009 (MB 9 kap 6f §) har dock inne- burit att färre täkter för naturgrus nu får tillstånd. Antalet naturgrustäkter med tillstånd minskar stadigt och antalet bergtäkter är nu fler än antalet naturgrus-
Användningen av naturgrus till betong varierar mycket mellan länen326. Staplarna visar hur många
miljoner ton ballast som levereras till betong i länet från tillståndspliktiga täkter, fördelat på natur- grus (rött) och krossat berg (grönt). Andelen krossat berg visas i procent ovanför staplarna.
326 Grus, sand och krossberg 2012. SGU, Periodiska publikationer 2014:1.
Användningen av naturgrus till betong varierar mycket mellan länen. Staplarna visar hur många miljoner ton ballast som levereras till betong i länet från tillståndspliktiga täkter, fördelat på naturgrus (rött) och krossat berg (grönt). Andelen krossat berg visas i procent ovanför staplarna.
StockholmUppsala SödermanlandÖstergötland
JönköpingKronobergKalmarGotlandBlekinge SkåneHalland Västra Götaland VärmlandÖrebro Västmanland DalarnaGävleborg Västernorrland Jämtland VästerbottenNorrbotten 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Miljoner ton Riket
Figur 18. Ballastleveranser till betong från tillståndspliktiga täkter 2012
KÄLLA: SGU
Krossberg till betong Naturgrus till betong 29% 71% 40% 49% 34% 57%74% 1% 16% 27%32%21%35% 3% 25% 74% 47% 64% 29% 0% 61% 60% 40%
GRUNDV
A
TTEN A
V GOD KV
ALITET
täkter. Framförallt har de minsta naturgrustäkterna blivit färre. Den genomsnitt- liga täkten 2012 levererade ca 40 000 ton per år, jämfört med år 2000 då genom- snittet var ca 20 000 ton. Ett flertal län rapporterar ett fortsatt minskande uttag av naturgrus, men några län anser att uttaget fortfarande är alltför högt.
Användningen av naturgrus fortsätter att minska inom områden där det finns alternativa material, exempelvis till väg och fyllnad. Mer än hälften av naturgruset används till att framställa betong. I landet som helhet utgör naturgrus 60 procent av leveranserna till betong och resten är krossat berg, men det förekommer stora regionala skillnader (se figur 18 som visar länsvisa betongleveranser).
För att minska behovet av naturgrus behövs fler bergtäkter som framställer helkrossad ballast till betong. I Uppsala län, som nästan bara levererar naturgrus till betong, har SGU tagit fram en ny bergkvalitetskarta som visar berggrundens lämplighet som betongballast. Arbetet har visat att det finns goda förutsättningar för en omställning från naturgrus till krossat berg för detta ändamål. Motsvarande kartor som visar berggrundens lämplighet som betongballast ska tas fram även i Stockholm, Göteborg, Falkenberg och i delar av Skåne.
EU-direktivet om att 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas senast 2020327 har inneburit att bergmaterialindustrin satsar
allt mer på nya återvinningsanläggningar och återanvändning av stenmaterial från bland annat betong.
För att ytterligare främja både återvinning av material och minskad använd- ning av naturgrus behövs fler länsvisa materialförsörjningsplaner. Dalarna tillhör det fåtal län som har eller planerar att ta fram sådana planer. Behoven är störst i befolkningstäta regioner i landet där också tillgången på naturgrusavlagringar är liten och konkurrensen med annat nyttjande av dessa avlagringar är stor.
Underlag för bedömning av vilka naturgrusavlagringar som bör bevaras med hänsyn till natur- och kulturmiljö saknas i dagsläget. Arbetet har dock påbörjats vid SGU och samverkan kommer att ske med andra myndigheter och organisatio- ner som Riksantikvarieämbetet.
327 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.