Närsaltsbelastningen på havet minskar. HELCOM:s (Helsingfors-kommissionen) senaste sammanställning av belastning visar att sedan 1994 har kväve- och fosfor- belastningen till Östersjön minskat både från Sverige och totalt sett225.
Beräkningar från EMEP226 (European Monitoring and Evaluation Programme)
indikerar att nederbördsnormaliserad kvävedeposition från luft (den mängd kväve som når Östersjön direkt från luften, korrigerad för mängd nederbörd) minskar. Däremot skiljer sig de modellerade data från EMEP ifrån mätdata över Sverige227,
där inte den nedåtgående trenden är signifikant. Nedfallet av kväve bedöms som oförändrat för landet mellan 1990 och 2010, men en viss minskning syns i syd- östra Sverige.
Minskningen av ammoniumkväve (som kommer mest från jordbruk) verkar avstanna efter 2006228.
Utsläppen av kväveoxider från fartyg som installerat utsläppsminskande ut- rustning ombord, och därmed fått lägre farledsavgifter, har minskat betydligt jämfört med om fartygen inte vidtagit några åtgärder. Detta visar Sjöfartsverket i en utvärdering av miljödifferentierade farledsavgifter229. Verket ska undersöka om
inte incitamenten för att åtgärda utsläppen av kväveoxider genom miljödifferen- tiering kan ökas.
225 HELCOM, 2013. Review of the fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation for the 2013 HELCOM Ministerial Meeting, Balt. Sea. Environ. Proc. No. 141, http://www.helcom.fi/ Lists/Publications/BSEP141.pdf
226 EMEP, 2013. EMEP Centres Joint Report for HELCOM: Atmospheric Supply of Nitrogen, Lead, Cadmium, Mercury and Dioxins/Furans to the Baltic Sea in 2013, EMEP/ MSC-W TECHNICAL REPORT 2/2013, 159 pp, http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/ environment-fact-sheets/eutrophication/nitrogen-atmospheric-deposition-to-the-baltic-sea/ 227 IVL, 2013. Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011. Rapport B2119.
228 EMEP, 2013. EMEP Centres Joint Report for HELCOM: Atmospheric Supply of Nitrogen, Lead, Cadmium, Mercury and Dioxins/Furans to the Baltic Sea in 2013, EMEP/ MSC-W TECHNICAL REPORT 2/2013, 159 pp, http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/ environment-fact-sheets/eutrophication/nitrogen-atmospheric-deposition-to-the-baltic-sea/ 229 Sjöfartsverket, 2013. Skriftligen Reidar Grundström, 13-01264.
HELCOM:s preliminära utsläppsbeting för Östersjön som beslutades 2007 inom ramen för Baltic Sea Action Plan (BSAP) har reviderats under 2013230. De nya
betingen fastställdes på ministermötet i oktober 2013. De innebär relativt stora förändringar, bland annat att fördelningen av betingen mellan länderna baseras på deras påverkan både via luft och vatten istället för enbart deras vattenburna påverkan. Det totala reduktionskravet för hela Östersjön är i det närmaste oför- ändrat, men för Sveriges del innebär de nya betingen, som redovisas i tabell 1, ett större fokus på Egentliga Östersjön än tidigare.
Tabell 1. Sveriges reduktionskrav för utsläpp av kväve och fosfor231.
Ton/år Egentliga
Östersjön
Kattegatt Öresund Finska viken
Kväve 8 360 826 0 63
Fosfor 530
Betingen avser minskad tillförsel via såväl luft som vatten jämfört med tillförseln under referensperioden 1997-2003. Reduktionsmålet för Kattegatt har sänkts avsevärt jämfört med det gamla som var 11 100 ton kväve, och för Öresund har det satts till noll. För Egentliga Östersjön är kvävebetinget i det närmaste oföränd- rat, men fosforbetingen har ökat med 240 ton/år. Nytt är ett svenskt utsläppsmål för Finska Viken som endast kan nås via minskad atmosfärisk påverkan. Enligt beräkningar gjorda inom HELCOM har Sverige fram till och med 2010 uppnått de nya minskningsmålen för Kattegatt och Finska viken medan det för Egentliga Östersjön kvarstår ett årligt reduktionsbehov av ca 3000 ton kväve och 400 ton fosfor. För hela Östersjön har tillförseln av kväve minskat med 81 000 ton/år eller 13 procent och för fosfor med 3700 ton/år eller 10 procent.
I december 2013 presenterades förslag till åtgärder för renare luft av EU- kommissionen232. Luftvårdspaketet innehåller en ny luftvårdsstrategi, ett förslag
till reviderat takdirektiv, ett nytt direktiv för små/medelstora förbrännings- anläggningar och ett ratifikationsförslag till Göteborgsprotokollet.
230 HELCOM, 2013. HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan – reaching good environmental status for a healthy Baltic Sea. 3 October, 2013. http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20 declaration/2013%20Copenhagen%20Ministerial%20Declaration%20w%20cover.pdf 231 HELCOM, 2013. Summary on the development of revised Maximum Allowable Inputs
(MAI) and updated Country Allocated Reduction Targets (CART) of the Baltic Sea Action Plan.
232 http://ec.europa.eu/environment/air/clean_air_policy.htm
Påverkan på landmiljön
Övergödning av landekosystem till följd av luftnedfall av övergödande kväve- föreningar samt gödsling påverkar landekosystem genom förändringar av vegeta- tionen mot mer kvävegynnade arter. Ett exempel är ett direkt negativt samband mellan kvävedeposition och utbredningen av olika skogsmarksväxter233. Luft-
deposition av kväveoxider från trafik och ammoniak från jordbruk är både för- surande och övergödande.
Kvävenedfallet över Sverige ligger fortsatt över eller mycket över den kritiska belastningsgränsen för inverkan på markvegetation i södra och mellersta Sve- rige234. Däremot minskar utsläppen av kväveoxid till luft i Sverige och ligger för
andra året i rad under EU:s takdirektiv235. I denna statistik ingår dock inte utsläpp
från internationell sjöfart vars utsläpp av kväveoxid är betydande och ökar236.
Även skogsbruket bidrar till övergödningen av vatten- och landmiljöer totalt sett237. Avverkningar, markberedningar och skyddsdikning är skogsbruksåtgärder
som kan påverka övergödningssituationen. Även stormfällning bidrar till nitrat förluster från skogsmark – och dessa förväntas öka med längre perioder utan marktjäle.
Skogsstyrelsen har tagit fram förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för kvävegödsling på skogsmark och beslut väntas under 2014.
Under 2013 rapporterade Naturvårdsverket regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor238. Uppdraget innebar kartläggning av fosforresurser och inne-
hållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, bedömning av potentialen för håll- bar återföring av fosfor, förslag till författningskrav och förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor.
233 Dirnböck et al., 2014. Forest floor vegetation response to nitrogen deposition in Europe. Global Change Biology, 20, 429-440.
234 Pihl Karlsson et al., 2013. Krondroppsnätet övervakning av luftföroreningar i Sverige – mätningar och modellering. IVL Rapport B2095. 50 pp.
235 Naturvårdsverket, 2013. Sveriges officiella statistik – Kväveoxidutsläpp till luft. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Kvaveoxid-till-luft/
236 EMEP, 2013. EMEP Status Report 2013: Transboundary Acidification, Eutrophication and Ground level Ozone in Europe in 2011, EMEP report1/2013.
237 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.
238 Naturvårdsverket, 2013. Hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen. Rapport 6580, 204 pp.
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Under 2013 har vattenmyndigheterna genomfört den andra statusklassningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten. En preliminär bedömning av ekologisk status för näringsämnen visar att 86 procent av vattendragen, 89 procent av sjöarna och 37 procent av kustvattenförekomsterna uppnår minst god status. Det är oklart om detta verkligen innebär en ändring av tillståndet jämfört med bedömningen 2009, då 89 procent av vattendragen, 93 procent av sjöarna och 35 procent av kustvattenförekomsterna uppnådde minst god status. Dessutom är nästan hälften av vattendragen och en tredjedel av sjöarna fortfarande oklassade. I kustvattnet har mer än 90 procent av alla kustvattenförekomster blivit klassade denna gång, jämfört med 73 procent år 2009.
Även grundvattnets kvalitet påverkas av mänskliga aktiviteter. För grundvatten är resultaten i stort sett oförändrade sedan senaste bedömningen.
Höga nitrathalter är ett utpekat problem för grundvattnets miljötillstånd. Nitrat kan vara skadligt för människor och höga halter beror till största delen på tillför- sel från jordbruk och enskilda avlopp. SGU uppskattar att ca 100 000 personer med egen brunn vid permanentboende har höga eller mycket höga nitrathalter. Under 2013 har SGU tagit fram nya bedömningsgrunder för grundvatten för att göra klassningen enhetlig vid tillståndsbedömning239.
Hur stor påverkan kväve och fosfor i grundvatten har på ytvatten är idag oklart. SGU har under 2013 startat ett projekt som syftar till att ta fram ett bedömningsunderlag för i vilken grad grundvattnet påverkar ytvatten; kemiskt och ekologiskt. I detta arbete ingår näringsämnen som en viktig del.
Ungefär 350 000 svenska fastigheter med enskilt avlopp är inte godkända av kommunerna och runt 130 000 är direkt olagliga. Havs- och vattenmyndigheten har i ett regeringsuppdrag undersökt hur snabbt de sämsta enskilda avloppen kan bytas ut och hur processen kan snabbas på. Två delrapporteringar och en slut- rapportering240 av uppdraget har lämnats till miljödepartementet. Regerings-
uppdraget har resulterat i ett förslag till författningsändringar och bemyndigande till Havs- och vattenmyndigheten om att utfärda föreskrifter om små avlopps- anläggningar, förslag på hur tillsynen kan effektiviseras, samt ett förslag på att tillsätta en större utredning som tar ett samlat grepp om avloppsfrågorna, bland annat om möjliga ekonomiska styrmedel för att öka fastighetsägarnas drivkraft att åtgärda sina avloppsanläggningar.
239 SGU, 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. Sveriges geologiska undersökning, rapport 2013:01.
240 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Rapport 2013-09-13.
För att förbättra arbetet med kommuners VA-planering och för att tydliggöra kopplingen mellan planeringsprocess och krav i vattenförvaltningen har Natur- vårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en ny vägledning241.
Vägledningen kan komma att bidra till vattenförvaltningens mål om att alla vatten ska ha god status.
Att anlägga skyddszoner av bevuxen mark mellan vattendrag och jordbruks- mark är ett av flera sätt att minska näringsläckage, och arealen av skyddszoner har ökat242. Åkerareal med miljöstöd för minskat kväveläckage genom endast vår-
bearbetning och/eller odling av fånggröda är däremot nästintill oförändrad sedan förra uppföljningen men lägre jämfört med några år sedan243.
De känsliga områdena enligt EU:s nitratdirektiv har fått en större utbredning från och med 1 januari 2013244. I nitratkänsliga områden finns starkare bestäm-
melser för att minska kväveförluster till ytvatten och grundvatten än som finns i resten av landet och särskilda åtgärdsprogram måste upprättas. Liksom tidigare är större delen av södra Sveriges kustlandskap identifierat som nitratkänsligt. Nya områden norr om Vänern, norr om Mälaren samt mellan Mälardalen och Motala har lagts till. Vissa områden i norra Skåne och Blekinge samt östra Halland, som tidigare var identifierade som nitratkänsliga, har tagits bort.
Tillstånd i havet
Denna precisering innebär att det öppna havet ska ha minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen. Enligt den inledande bedömningen som gjordes 2012245 är den generella bilden att hela Kattegatt och
kustnära områden i Skagerrak har övergödningsproblem men däremot inte Skagerraks utsjövatten. I Östersjön bedöms Bottenviken inte ha problem med övergödning, medan indikationer på övergödning finns i Bottenhavet och stora problem återstår i Egentliga Östersjön.
241 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus. Rapport 2014:1.
242 Miljömålsportalen, 2013. Indikatorn Begränsat näringsläckage – skyddszoner. http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=218&pl=1 243 Miljömålsportalen, 2013. Indikatorn Begränsat näringsläckage – fånggrödor.
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=217&pl=1 244 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/
omradenkansligaforvaxtnaringslackage.4.4b00b7db11efe58e66b8000929.html 245 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön
och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19. 334 pp.
Under 2013 har en samlad utvärdering av övergödningstillståndet i Östersjöns havsbassänger och kustområden gjorts inom HELCOM246. Analysen av det öppna
havet baseras på miljöövervakningsdata för perioden 2007–2011 och för kust- områdena har nationella klassningar av ekologisk status använts. Som framgår av figur 15 klassas nästan hela Östersjön som övergödd, med undantag för delar av Bottenviken och några smärre kustområden utefter Bottenhavet.
Syrefria bottnar och bottnar med syrebrist är en källa för närsalter genom läckage till omgivande vatten, och en indikator för övergödning. Syresituationen i Östersjön är fortsatt svår och utbredningen av så kallade döda bottnar fortsätter vara konstant förhöjd. Resultat från hösten 2013 visar att omkring 30 procent av bottnarna är drabbade av akut syrebrist och att omkring 15 procent är helt syre- fria och döda247. Förhållandet liknar situationen 2012 men ytan som är syrefri i
västra Gotlandsbassängen har ökat och det finns återigen syrefria områden i Born- holmsbassängen. Dessutom förekommer det nu även syrebrist i Finska viken.
Trots att näringstillförseln till Östersjön har minskat med 15–20 procent från mitten av 1990-talet syns bara svaga tecken på minskade halter i havsvattnet i vissa havsbassänger. Mängden klorofyll, som är ett mått på algbiomassa, har varit oförändrat eller ökat248. Orsaken till detta förklaras med långsam vattenomsätt-
ningen i Östersjön, frigörelse av fosfor från sedimenten och kvävefixering av cyanobakterier under sommaren.
246 HELCOM, 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007–2011 – A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 143. http://helcom.fi/Lists/ Publications/BSEP143.pdf
247 SMHI, 2013. Oxygen survey in the Baltic Sea 2013- Extent of anoxia and hypoxia, 1960–2013. Report Oceanography No. 49.
248 HELCOM, 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007-2011 - A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 143. http://helcom.fi/Lists/ Publications/BSEP143.pdf
Figur 15. Övergödningsstatus i Östersjön
En samlad analys av övergödningsstatus i Östersjön 2007–2011 från HELCOM249 visar att
nästan hela Östersjön klassas som övergödd.
249 HELCOM, 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007–2011 – A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 143. http://helcom.fi/Lists/ Publications/BSEP143.pdf Finland Ryssland Norge Sverige Estland Lettland Litauen Polen Tyskland Danmark Tyskland
God miljöstatus avseende näringsämnen (grön) Ej god miljöstatus avseende näringsämnen (röd)
Analys och bedömning
Bedömningen kvarstår att målet inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön bedöms som positiv.
Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med den bedömning som gjorts på regional nivå. De allra flesta länsstyrelser gör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel250. Endast i Norrbotten, som har låg belastning
tack vare lågt befolkningstryck, begränsat jordbruk och låg belastning från andra länders utsläpp, görs bedömningen att miljökvalitetsmålet kan nås. I Västerbotten och Jämtland görs bedömningen att målet är nära att nås. Flera länsstyrelser be- dömer utvecklingen i miljön som positiv. I Stockholms län och Skåne län bedöms utvecklingen som negativ, även om vissa förbättringar syns.
Trenden för utsläpp av kväve och fosfor till havet är nedåtgående. Trenden är tydligare för Öresund och Kattegatt, men syns även vad gäller tillförseln till Egent- liga Östersjön251. Även utsläppen av näringsämnen till luft visar på nedåtgående
trender. Det krävs fortsatta insatser för att den positiva trenden ska hålla i sig. Det är viktigt att påpeka att övergödningssituationen förändras mycket lång- samt och att uppnådda utsläppmål inte omedelbart innebär ett bra miljötillstånd i havet. Att miljön, och särskilt havsmiljön, inte svarar direkt på åtgärder är delvis på grund av tröghet i naturliga system, och delvis på grund av att närsaltsbelast- ningen fortfarande ligger över den som är ekologisk hållbar. Det finns även tecken på att problem i fisksamhällen, med obalans mellan rovfisk som torsk, abborre och gäddor, och deras byte skarpsill och spigg, ökar känsligheten för övergödning i kust och hav252.
250 Regional årlig uppföljning, 2013. http://www.miljomal.se/Global/regionala-miljomal/alla- lan/2013/regionala-miljomal-2013.pdf
251 HELCOM, 2013. Review of the fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation for the 2013 HELCOM Ministerial Meeting, Balt. Sea. Environ. Proc. No. 141, http://www.helcom.fi/ Lists/Publications/BSEP141.pdf
252 Havs- och vattenmyndigheten, 2013, Planfish: regeringsuppdrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013-12-11.
Att länderna runt Östersjön har minskat sin vattenburna närsaltsbelastning gör att närsaltstransport med luft har fått ökad betydelse relativt andra källor. Omkring en miljon ton kväve når Östersjön varje år. Av dessa kommer omkring en femte- del via luften, och av dessa 200 000 ton kommer 43 procent från länder utanför Östersjö-regionen253. Detta ställer krav på internationellt samarbete, till exempel
genom EU, för att minska belastningen. Beräkningar från European Monitoring and Evaluation Programme indikerar dock att mängden kväve som når Östersjön direkt från luften, korrigerad för mängd nederbörd, minskar254. Detta kan vara ett
tecken på att FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har fått effekt.
Enligt HELCOM kommer ungefär 10 procent av depositionen av kväveoxider till Östersjön från internationell sjöfart på Östersjön och Nordsjön255.
För att minska närsaltsbelastningen har HELCOM-länderna tagit fram en gemensam ansökan till Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) för att göra Östersjön till ett kvävekontroll område (NECA). Detta skulle reglera mängden kväveoxider och ammonium som kan släppas ut från fartyg i Östersjön. Genom en deklaration från ministermötet i oktober256 framgår det nu att det är osäkert
när eller om ansökan kommer att skickas in.
Arbetet inom Vattendirektivet med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har potentiellt stor betydelse för förbättringen av statusen av våra vatten. Flera av åtgärdspunkterna har en direkt koppling till Ingen övergödning och är viktiga att åtgärda för att nå miljömålet. Preliminära utvärderingen av övergödningsstatus i inlands- och kustvatten för Vattendirektivet 2013 visar knappast några ändringar jämfört med den som gjordes 2009. Sammantaget anser Vattenmyndigheterna att mycket arbete återstår för att nå god vattenkvalitet och därmed de uppsatta miljö- kvalitetsnormerna.
253 EMEP, 2013. EMEP Centres Joint Report for HELCOM: Atmospheric Supply of Nitrogen, Lead, Cadmium, Mercury and Dioxins/Furans to the Baltic Sea in 2013. EMEP/MSC-W TECHNICAL REPORT 2/2013. http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/environment-fact- sheets/eutrophication/nitrogen-atmospheric-deposition-to-the-baltic-sea/
254 EMEP, 2013. EMEP Centres Joint Report for HELCOM: Atmospheric Supply of Nitrogen, Lead, Cadmium, Mercury and Dioxins/Furans to the Baltic Sea in 2013, EMEP/ MSC-W TECHNICAL REPORT 2/2013, 159 pp, http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/ environment-fact-sheets/eutrophication/nitrogen-atmospheric-deposition-to-the-baltic-sea/ 255 HELCOM, 2013. Review of the Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation for the 2013
HELCOM Ministerial Meeting. Baltic Sea Environmental Proceedings, No 141.
256 HELCOM, 2013. HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan – reaching good environmental status for a healthy Baltic Sea. 3 October, 2013. http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20
De övergödningsproblem vi ser i havet hänger ihop med det som sker på land. Övergödning av sjöar och vattendrag, framförallt i södra och mellersta Sverige, bidrar till problemen i Östersjön och bland annat därför finns det ett behov av en sammanhållen havs- och vattenförvaltning med samordning av åtgärder.
Jordbrukssektorn är den största källan till utsläpp av antropogena, övergö- dande ämnen till vatten, följt av hushållen och verksamheter genom kommunala reningsverk. I jordbruket finns därför den största potentialen till utsläppsminsk- ning och många åtgärder görs på regional nivå. Åtgärder som skyddszoner, fång- grödor och våtmarker finansieras bland annat genom Landsbygdsprogrammet. Att arealen skyddszoner har ökat257, bidrar till att förbättra situationen, men arealen
fånggrödor är fortfarande lägre än för några år sedan258. Odling av fånggröda är
den enskilt viktigaste åtgärden för att minska kväveläckage från åkermark så här är ökade insatser önskvärt.
Regeringens förslag med nedskärningar i Landsbygdsprogrammet har i de flesta län skapat oro259, för att stöd för åtgärdsarbetet ska minska.
Många län lyfter fram LOVA-bidragen (lokala vattenvårdsprojekt) som en vik- tig resurs för att genomföra åtgärder. Från och med 2014 har regeringen beslutat om en årlig satsning under fyra år på 75 miljoner kronor i LOVA-anslag för att stödja det lokala och regionala arbetet för bättre vattenkvalitet, och då speciellt åtgärder mot övergödning.
Ett intensivare skogsbruk i framtiden till följd av bland annat ökad efterfrågan på biobränsle är troligt. Skogsgödslingen kommer sannolikt att öka och med det