MILJÖTILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN I MILJÖN
Det är inte möjligt att till år 2020 nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö uttrycker. Men förutsättningarna att nå Giftfri miljö bedöms kunna
förbättras även fortsättningsvis genom skärpt lagstiftning inom EU och inter- nationellt.
Utvecklingen av miljötillståndet för Giftfri miljö är oklar. Ämnen som mäts och övervakas i miljön visar olika trender. För flertalet ämnen saknas dock underlag för att ange halter eller utvecklingsriktning.
Varje länsstyrelse bedömer trenden i sitt län. Sju länsstyrelser anser inte att det går att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön beträffande Giftfri miljö, åtta anser att utvecklingen i miljön är negativ, en anser att den är positiv och fem anser att utvecklingen i miljön är oklar eller att tillräckliga underlag för bedöm- ning saknas.
Användningen av vissa särskilt farliga ämnen har begränsats genom EU-regler och internationella överenskommelser. En del välkända och sedan länge begrän- sade miljögifter, som undersökts i långa tidsserier, uppvisar en positiv utveckling i miljön. Halterna av andra ämnen, som till exempel vissa långlivade perfluorerade ämnen ökar. Farliga ämnen som ingår i och sprids från varor, byggnadsverk och andra fasta konstruktioner kan påverka människor och miljö under lång tid.
En till målet motverkande kraft är en ökande konsumtion som leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt, vilket bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen. En stor del av de varor som konsumeras i Sverige tillverkas dess- utom i länder utanför EU där många länder fortfarande har en svagt utvecklad kemikaliekontroll.
FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT NÅ MÅLET FÖRBÄTTRAS
De viktigaste skälen till bedömningen att förutsättningarna förbättras och att de på sikt bedöms kunna ge goda förutsättningar att nå målet är att allt fler farliga ämnen omfattas av gemensam lagstiftning inom EU och internationella överens- kommelser.
Genom att regeringen 2012 och 2013 har beslutat om nya etappmål för Sveri- ges arbete med farliga ämnen, ges en tydlig vägledning för hur EU-regler behöver utvecklas för att bättre förutsättningar att nå Giftfri miljö. Regeringen har vidare beslutat att förlänga satsningen på Giftfri vardag till 2020, vilket ger KemI och andra myndigheter extra resurser att arbeta för Giftfri miljö.
Det är av stor betydelse att flera av de viktiga frågor som identifierats för de svenska etappmålen också är inkluderade i den åtgärdsstrategi för en giftfri miljö som EU-kommissionen ska utveckla till 2018 inom EU:s sjunde miljöhandlings- program. Fyra områden är särskilt prioriterade; (1) nanomaterial och material
med liknande egenskaper, (2) hormonstörande ämnen, (3) kombinationseffekter och (4) farliga ämnen i varor, inklusive importerade varor, giftfria materialkrets- lopp och inomhusmiljö.
En annan viktig process är det fortsatta arbetet med att utveckla ett förslag till frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor med principer för vilken information som aktörer under en varas livscykel bör få tillgång till. Det arbetet sker i den globala kemikaliestrategin SAICM.
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Kunskap om effekter av den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är mycket begränsad. Den snabbt ökande produktionen, konsumtionen och handeln med varor som ökar spridningen av kemiska ämnen ställer stora krav på att effektiva styrmedel och åtgärder införs för att motverka den ökande spridningen. Många varor finns kvar i samhället under lång tid och kan därför bidra till emis- sioner och exponering av kemiska ämnen under lång tid. Det leder till att tar lång tid innan förbud och begränsningar av kemiska ämnen i varor leder till minskade emissioner till miljön.
Regeringen har beslutat om en nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013–2017. Ambitionsnivån med avseende på
Giftfri miljö är på grund av målkonflikter i några avseenden lägre än föregående
handlingsplan. Ett exempel är mindre skarpa mål för resthalter i inhemskt odlade vegetabilier. Argument som framförs för den nya ambitionsnivån är risken för att nationella begränsningar orsakar ökade hälso- och miljöproblem i andra länder samt konkurrenskraftsaspekten.
Det pågår ett omfattande arbete med att utveckla regler för farliga ämnen inom EU, vilket utförligare är beskrivet under flera av etappmålen för Farliga ämnen, som väntas förbättra förutsättningarna att nå Giftfri miljö. Under året har en rad åtgärder vidtagits genom begränsningar inom EU samt nationella åtgärder som bidrar till minskad exponering av ämnen. Dock ökar konsumtionen och bidrar till ökad exponering.
Kontrollen av farliga ämnen i varor är bristfällig och regler behöver utvecklas inom EU och internationellt. Regler behöver i större utsträckning utformas så att de tar hänsyn till barnens större känslighet och även skyddar barnen. (Se även Etappmålet Minska barns exponering för farliga kemikalier.)
Användningen av särskilt farliga ämnen
Beslut inom internationella konventioner, EU:s kemikalielagstiftning Reach och CLP med flera styrmedel bidrar till att särskilt farliga ämnen kan förväntas minska. (se Etappmål om särskilt farliga ämnen) Förbättrade förutsättningar för att nå
reglerna om begränsningar i Reach, samt internationella konventioner för lång- livade organiska föroreningar (POP) och farliga metaller samt den nya kvicksilver- konventionen. För att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra eller starkt begränsas, krävs ofta långa utfasningsperioder med relativt omfattande och detaljerade regler som tar lång tid att genomföra.
I januari 2013 antogs en ny överenskommelse på global nivå om kvicksilver vilket förväntas leda till minskad exponering. Dock infördes inget förbud mot användningen av dentalt amalgam, däremot måste parterna genomföra vissa åtgärder som syftar till en nedfasning av amalgamanvändningen. Möjligheter finns i kvicksilverkonventionen att förbjuda kvicksilveranvändning i ytterligare produk- ter och processer i framtiden, vilket öppnar för att även kunna förbjuda amalgam. Framgångarna med en ny konvention och nya ämnen listade i existerande konven- tioner visar att globala styrmedel fungerar och är dynamiska.
Kommissionens nyligen överenskomna ”färdplan”166 för särskilt farliga ämnen
(SVHC) samt det pågående arbetet med hormonstörande ämnen är viktiga insatser som kan förbättra förutsättningarna. Kriterierna för hormonstörande ämnen är dock försenade. Det har medfört försening av arbetet med utvärdering av bekämp- ningsmedel.
Vissa ämnen godkänns trots att det finns misstankar om hormonstörande egen- skaper för dessa ämnen167. Detta måste anses som ett steg bakåt till en lägre ambi-
tionsnivå. Sverige har mycket aktivt drivit att hormonstörande egenskaper ska beaktas i riskbedömningen av verksamma ämnen.
Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper
Spridningen av oavsiktligt bildade farliga ämnen kommer sannolikt inte att minska i tillräcklig grad till 2020, och det är osäkert när tillståndet kan uppnås. Kunskapen om bildning, källor, utsläpp och spridning ökar för de i dag kända oavsiktligt bildade farliga ämnena men är fortfarande långt ifrån tillräcklig ens för de mest kända och betydelsefulla oavsiktligt bildade ämnena.
Industriemissionsdirektivet (IED) förväntas att på sikt bidra till minskad sprid- ning av oavsiktligt bildade ämnen från industrin i Europa. När det gäller dioxiner indikerar dock resultat från forskningsprojektet BalticPOPs att icke-industriell förbränning är en viktigare källa än industriella utsläpp. Det nätverk om dioxiner som Naturvårdsverket bildat mellan östersjöländer kan på sikt leda till att åtgär- der för att minska spridning av dioxiner, som till exempel dem som föreslås i BalticPOP, får gehör.
166 Roadmap för SVHCs identification and implementation of REACH Risk Management measures from now to 2020
167 Till exempel biociderna tebukonazol och diklosan
De viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om de oavsiktligt bildade ämnena, minimera eller eliminera bildningen, effektivisera reningsteknikerna och slut- hantera avfallet så att dessa ämnen inte heller på lång sikt sprids till miljön.
De viktigaste styrmedlen är regler och konventioner i kombination med fri- villiga åtgärder.
Förorenade områden
Det finns cirka 1 200 förorenade områden som bedöms utgöra mycket stor risk för miljön och människors hälsa. Ytterligare ca 13 000 områden bedöms utgöra stor risk och skulle också behöva också åtgärdas. Totalt pågick 1 789 efterbehand- lingsinsatser i landet under 2013. Arbetet med att uppnå preciseringen år 2020 går framåt men takten måste öka.
Riskerna för miljö och hälsa från Sveriges förorenade områden kommer inte att vara åtgärdade till 2020.
Naturvårdsverket har under 2013 utvärderat det statliga efterbehandlings- arbetet. Utvärderingen bidrar med ny kunskap om hur man kan beräkna samhälls- ekonomiska effekter av arbetet, men den ger ingen fullständig bild av samhälls- effekterna. Det totala värdet av en giftfri miljö ligger till stora delar utanför en samhällsekonomisk beräkningsmodell. En viktig slutsats är att saneringarna leder till att belastningen på miljö och i viss mån hälsa minskar och att anslaget på så sätt har en viktig funktion att fylla i miljömålsarbetet.
Informationen om att ett område är åtgärdat via kommunens tillsyn når inte alltid Länsstyrelsen. Hur många områden som åtgärdas går därmed inte att följa upp fullt ut. För bättre möjligheter till uppföljning är det angeläget att kommuner- na får tillgång till den gemensamma databasen EBH-stödet168 så att information
om de åtgärder som genomförs finns registrerade.169
Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper
Allt fler ämnen registreras i Reach och allt fler ämnen granskas inom programmen för utvärdering av verksamma ämnen i biocidprodukter eller växtskyddsmedel. Det innebär att tillgången till kunskap om ämnens egenskaper har ökat. Kunskap- en om hälso- och miljöfarliga egenskaper är dock för det stora flertalet ämnen fortfarande bristfällig. Detta gäller särskilt kunskap om hälso- och miljöegenska- per för lågvolymämnen170, det vill säga ämnen som produceras i högst tio ton per
år, och för nanomaterial, hormonstörande ämnen samt om kombinationseffekter 168 EBH; efterbehandling av förorenade områden
169 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 – Giftfri miljö. Naturvårdsverket 2013-12-03.
av exponering från flera ämnen. Arbete för att definiera kunskapskraven rörande nanomaterial och hormonstörande effekter pågår. Även kunskap om ämnen i produkter och varor, liksom om den exponering människor och miljö utsätts för, är otillräcklig.
Kunskapen om hur mekanismer för hormonstörande ämnen verkar är fort- farande dåligt utredda. Mer kunskap behövs för att kunna utveckla tillförlitliga testmetoder, och för att identifiera känsliga biomarkörer som kan användas för att studera effekter hos människa och i miljön. Vidare behövs en inventering av vilka hormonrelaterade effekter som förekommer hos människa och i miljön, samt kri- terier för att bedöma om en substans är hormonstörande eller inte.
Till stor del förväntas förutsättningar i form av regler finnas 2020 för att kun- skaper som möjliggör riskbedömning och säker hantering av ämnen inom alla användningsområden ska bli tillgängliga. För några problematiska områden, exempelvis lågvolymämnen i Reach samt miljöegenskaper hos läkemedel som varit i bruk lång tid kan det ta längre tid att skapa tillräckliga förutsättningar.
Under året har viktiga förberedelser gjorts för att utveckla kunskap bland annat rörande nanomaterial samt barns känslighet för kemiska ämnen.
Vad gäller kunskap och uppgifter kring miljöegenskaper för kemiska ämnen i kosmetiska produkter behöver mer insatser göras inom EU. Miljöegenskaper hos kosmetikaingredienser ska tas om hand av REACH och processen fördetta behö- ver bli tydligare.171
Forskningsprogrammet MistraPharma slutar 2015 dvs fem år tidigare än etappmålsdatumet 2020. Arbetet inom MistraPharma är värdefullt och utgör den största samlade insatsen inom området internationellt sett. När programmet slutar skulle kunskapen kunna förvaltas och utvecklas under ett centrum för läkemedel och hållbar utveckling. Läkemedelsverket anser att det arbete som initierats inom WHO mot gröna och hållbara hälsosystem kan bidra till att nå etappmålet.
Information om farliga ämnen i material och produkter
Utökade krav på information om farliga ämnen i varor kommer sannolikt att kunna vara införda för vissa grupper av konsumentprodukter till 2020, men skärpta generella krav för alla varor förväntas inte finnas förrän 5–10 år senare.
Arbetet i FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM, fortsätter med att ta fram ett förslag till frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor som ska innehålla principer för informationsöverföring i leverantörskedjor och till aktörer under en varas livscykel. Initiativet är mycket betydelsefullt för förutsätt- ningarna att nå preciseringen.
171 Läkemedelsverket
Den löpande identifieringen inom EU av särskilt farliga ämnen som sätts upp på den så kallade kandidatförteckningen har lett till att informationskravet för varor i Reach utökas, och i december 2013 omfattades 151 ämnen.