ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs- miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Regeringen har fastställt elva preciseringar:
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
OEXPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oexploaterade och i huvud-
sak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före-
kommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och till- räcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den
biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kultur-
miljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Sammanfattning
Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynn- sam status på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vat- tendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt.
Resultat
Viktigaste resultat för miljökvalitetsmålet under senaste året
En rad olika utredningar, såsom Synliggöra värdet av ekosystemtjänster265, En
trygg dricksvattenförsörjning266, Långsiktig hållbar markanvändning del 1267, har
under år 2013 tillsatts eller redovisats, med syfte att föreslå förändringar som skulle kunna bidra till att flera av miljökvalitetsmålets preciseringar nås. Ytter- ligare en är vattenverksamhetsutredningen som lämnade sitt delbetänkande till regeringen under hösten 2013. Om ändringsförslagen antas, kommer det bland annat innebära att verksamheter såsom vattenkraftverk och dammar, som drivs med stöd av tillstånd och äldre rättigheter som meddelats före 1918 års vattenlag, anpassas efter Miljöbalkens hänsynsregler, bästa möjliga teknik och EU-rättens krav i förhållande till vattenkvalitet. Förändringarna har stor potential att för- bättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.
God ekologisk och kemisk status
Flertalet förbjudna ämnen fortsätter att påträffas i naturen trots att de förbjudits. Bland annat ökar miljögiftet PFOS och andra liknande fluorerade ämnen i utter, trots att produktionen ska ha minskat268.
Sveriges fem vattenmyndigheter har under 2013 genomfört en andra status- klassning enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Den första förvaltningscykeln av- slutades år 2009, och den andra pågår fram till år 2015. Statusklassningen sker i sex års intervaller, i varje cykel analyseras och beskrivs tillståndet i vatten- förekomsterna. Den andra statusklassningen visar att 39,2 procent av vatten-
265 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) 266 En trygg dricksvattenförsörjning (Dir 2013:75)
267 Långsiktig hållbar markanvändning delbetänkande (SOU 2013:43)
268 http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsnyheter/forskningsnyheter2012/ okandemangdfluorerademiljogifterisverigesuttrar.8999628.html
förekomsterna i vattendrag och 56,6 procent av vattenförekomsterna har hög eller god ekologisk status269.
Vattenmyndigheterna har sedan den förra rapporteringen i första vatten- förvaltningscykeln samlat in mer kunskap och information om statusen i vatten- förekomsterna. Åtgärder har genomförts av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i enlighet med det åtgärdsprogram som tagits fram inom vattendirektivs- arbetet. Kunskapsbrist kvarstår dock, och denna lyfts i de regionala bedömningar- na upp som en orsak till att vi inte når preciseringen. Inför den andra statusklass- ningen som Sverige genomfört har det blivit tydligare vilka underlag som saknas.
Vattenmyndigheterna har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten genomfört ett projekt i syfte att ta fram information och vägledning för hur vat- tenkraften och dess miljöpåverkan ska hanteras i arbetet med vattenförvaltningen. Projektet har resulterat i fyra rapporter, en fristående rapport handlar om vatten- kraftens påverkan på akvatiska ekosystem270. Rapporten kommer att vara ett vik-
tigt underlag i det fortsatta arbetet med att åtgärda kraftigt påverkade vatten. Nya bedömningsgrunder för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten som stöd till bedömningen av ekologisk status.
Åtgärder som vidtagits för att minska övergödningen har gett resultat, tydli- gast syns resultat i de regioner där åtgärderna genomförts. Miljöövervakning från Flodmynningsprogrammet visar att det framför allt är belastningen av kväve till Skagerrak, Kattegatt och Öresund som minskat påtagligt, det gäller både den tota- la kvävebelastningen och belastningen av oorganiskt kväve271. För att förbättra
vattenkvaliten i Östersjön har möjligheten att söka Lova-bidrag (lokala vatten- vårdsprojekt) återinförts. Från och med 2014 kommer 75 miljoner kronor att för- delas årligen, framför allt till projekt som syftar till att minska övergödningen.
Fortfarande är försurningen ett av de miljöproblem som påverkar växt- och djurlivet negativt i sjöar och vattendrag. I sydvästra Sverige är 50 procent av sjö- arna försurade, trots att utsläppen av försurande ämnen minskat272. I sydöstra
Sverige står nu skogsbruket för en större andel av försurningstrycket än nedfallet från luften273. I de regionala bedömningarna lyfter ett flertal län fram försurningen
som ett av miljöproblemen som fortsatt behöver åtgärdas.
269 http://www.viss.lansstyrelsen.se/
270 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:10. Vattenkraftenspåverkan på akvatiska ekosystem – en litteratursammanställning.
271 Sötvatten 2013, Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. ISBN 978-91-87025-31-0
272 SLU Rapport 2012:5. Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010. Komplettering till rapport 2011:24 – underlag till utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. 273 Skogsstyrelsen Rapport 13 2008. Åtgärder för ett uthålligt brukande av skogsmarken –
resultat finansierade inom Movib.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Inför 2013 minskades anslaget1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö från 738 till 503 miljoner kronor274. Detta medförde under 2013 en nedskärning av ansla-
get till länen med 120 miljoner kronor jämfört med 2012 års fördelning275. Inför
år 2014 har regeringen åter beslutat om en höjning av anslaget 1:12 och denna gång till totalt 673 miljoner kronor276, d.v.s. en höjning från år 2013 med 170
miljoner kr. Anslaget går bland annat till kalkning, fiskevårdsåtgärder, åtgärds- program för hotade arter samt LOVA-bidrag277.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Vattenmyndigheterna har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, genom- fört ett gemensamt projekt i syfte att ta fram information och vägledning för hur vattenkraften och dess miljöpåverkan ska hanteras i arbetet med vattenförvalt- ningen. Rapporten Ekologiska flöden och ekologiskt anpassad vattenreglering278
utgör ett viktigt underlag för att beskriva flöden och vattenregleringens påverkan och hur man kan anpassa vattenkraften.
Trafikverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och en rad olika aktörer, bland annat Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten, LIFE- projektet Remibar. Målet med Remibar är att åtgärda 304 vandringshinder, 260 vägtrummor och 31 dammar samt att genomföra 13 utteråtgärder, allt inom Natura 2000-områden. Projektet pågår i fem år och är ett av de största LIFE- projekten inom EU. Arbetet sker inom nätverket för Natura 2000 och målet är att förbättra förutsättningarna och livsmiljöerna för arterna lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter.
Ytvattentäkters kvalitet
Ytvattentäkters kvalitet påverkas i hög grad av utsläppskällor på land. Åtgärds- takten behöver öka för att komma till rätta med problemen. Det kommer dock att ta lång tid att se miljö effekten av de åtgärder som vitas då återhämtningstakten i naturen är långsam.
Påverkan sker till exempel från enskilda avlopp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter i Sverige som har enskilt avlopp bedöms ha anläggningar som inte är
274 www.havochvatten.se
275 Beslut om bidrag till Länsstyrelserna från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Havs- och vattenmyndighetens dnr 666-13.
276 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Havs- och vattenmyndigheten. 2013-12-19. 277 LOVA – Lokala vattenvårdsprojekt.
278 Ekologiska flöden och ekologiskt anpassad vattenreglering. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:12
godkända. Ungefär 130 000 av dem har enbart slamavskiljning och är därmed direkt olagliga279.
Havs- och vattenmyndigheten har under 2013 haft ett regeringsuppdrag som bland annat syftar till att bedöma hur snabbt de allra sämsta enskilda avloppen kan bytas ut och hur processen kan drivas på. Ett av förslagen är att Havs- och vattenmyndigheten ges rätten att meddela ytterligare föreskrifter gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Författningsförslagen innehåller även nya grundläggande krav på anläggningar, deras lokalisering, samt krav på åtgär- der för miljö- respektive hälsoskydd inom tre olika skyddsnivåer. Om dessa förslag antas, kommer det att ha positiv påverkan på möjligheten att nå preciseringen om ytvattentäkters kvalitet.
Regeringen har tillsatt en dricksvattenutredning (L 2013:02) som har fram till den 30 juni 2015 på sig att komma med förslag till hur Sverige kan stärka arbetet med att skydda vattenresurser för framtiden samt säkerställa en god produktion av dricksvatten. I Sverige finns 183 allmänna ytvattentäkter, varav 92 har någon form av vattenskyddsområde. Av dessa har endast 24 stycken (13 procent) skydd i form av ett vattenskyddsområde som fastställts med stöd av miljöbalken280. Flera
län såsom Blekinge, Värmland och Västernorrland lyfter i sina regionala uppfölj- ningar av preciseringen upp bristen på skydd av dricksvattentäkter.
Flertalet förbjudna ämnen fortsätter att påträffas i naturen trots att de för- bjudits. Uppgifter från kemikalieinspektionen visar att högfluorerade ämnen, till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA), har föro- renat dricksvatten i flera kommuner och några kommuner har stängt dricksvat- tentäkter efter att högfluorerade ämnen läckt till grundvattnet från brandövnings- platser. Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram information för Sveriges vattenproducenter så att de kan bedöma när och om vat- tenanalyser behövs281.
279 Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. – Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndigheten 2013-09-13.
280 http://www.sgu.se/sgu/sv/miljomal/vattentaktsarkiv/
281 http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Information-till-Sveriges-vattenproducenter-Hall- koll-pa-lackage-av-kemikalier-fran-brandovningsplatser/
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster har under det senaste året blivit allt mer uppmärksammade. Ett antal ekosystemtjänster identifierades i den skrivelse som Naturvårdsverket presenterade under 2012282. Några av de ekosystemtjänster som redovisas är sjöar
och vattendrags förmåga att leverera dricksvatten, livsmedel från sötvattensorga- nismer och möjligheter till rekreation. Under året presenterades utredningen om att synliggöra värdet av ekosystemtjänster283. I slutbetänkandet presenterades 25
förslag om bland annat integrering i beslutsprocesser, bättre kunskapsunderlag och lärande om ekosystemtjänster, samt 18 åtgärder för integrering av betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster i beslutsprocesser.
Strukturer och vattenflöden
I de svenska vattnen finns 12 200284 dammar och 2 100285 vattenkraftverk. Mer
än 95 procent av dammarna i Sverige saknar fiskväg, vilket hindrar många arter från att vandra till och från havet men också inom systemet, det som i vatten- förvaltningen benämns som bristande konnektivitet. Fysiska hinder påverkar även hydromorfologin i stort, vilket omfattar fysiska processer, vattenförhållanden och strukturer. Det är detta som skapar förutsättningarna för väl fungerande vatten- ekosystem. Bristen på åtgärder för att förbättra hydromorfologin är en av de främsta orsakerna till att Sverige varken når de mål som finns uppsatta enligt vattendirektivet eller det tillstånd som denna precisering uttrycker.
Då fysisk påverkan är en stor och viktig fråga, inte minst om vi ska nå miljö- kvalitetsmålen och de krav som vattendirektivet ställer, tillsatte regeringen en vattenverksamhetsutredning som fick till uppdrag att utreda hur miljölagstift- ningen kan ändras så att alla vattenanläggningar och vattenverksamheter bedrivs i enlighet med de krav som miljöbalken ställer. I sitt delbetänkande286 som lämnades
till regeringen hösten 2013 ges flera förslag till ändringar som berör vattenanlägg- ningar såsom vattenkraftverk, dammar och vattenöverledningar.
Skogsbruk, dikesrensning och anläggande och underhåll av skogsbilvägar är några av de verksamheter som kan påverka vattenmiljöer negativt, framförallt mindre vattendrag. Dikesrensning leder till grumling och ökad uttransport av näringsämnen. Dikesrensning innebär i många fall att bottenfaunan helt eller
282 NV-00841-12 Sammanställd information om Ekosystemtjänster
283 SOU 2013:68 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
284 SMHI:s vattenwebb. http://vattenwebb.smhi.se/ 285 Svensk vattenkraftförening. http://svenskvattenkraft.se
286 SOU 2013:69 Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler.
delvis avlägsnas vilket får mycket negativa konsekvenser287. Forskning från KTH
visar att det moderna jordbruket bidrar till förändrade vattendrag där bland annat den totala vattendragslängden minskat och naturliga flödeshinder har tagits bort288. Våtmarker kan jämna ut höga vattenflöden och fungerar som vatten-
hållande magasin. I de områden som dikats ut försvinner denna naturliga buff- ringskapacitet vilket ofta innebär att översvämningsproblemen flyttas nedströms. Statistik från Skogsstyrelsen visar att uttaget av grenar och toppar, det så kallade grot-uttaget, har ökat de senaste åren289. Vid uttag av grot tas näringsämnen och
baskatjoner bort som annars skulle bidragit till att höja markens pH-värde och därmed förhindra markförsurning. I Skogsstyrelsens uppföljning av hänsyn vid avverkning ingår bland annat körning över vattendrag. Antalet avverkningar där körning över vattendrag har skett har minskat över tid, men av dessa har andelen körningar med stor påverkan på vattendragen däremot ökat till 19 procent vilket motsvarar ca 1 900 passager över vattendrag per år290.
Under 2000-talet har stora skador på alträd (Alnus glutinosa) uppstått utmed vattendrag och sjöar i södra och västra Sverige. Skadorna orsakas av den invasiva algsvampen Phytophthora alni som sprids via vatten och dödar alar utmed påver- kade vattendrag och sjöar. Alar har stor betydelse för rinnande vattenekosystem; rotsystemet stabiliserar stränderna och skapar habitat för fiskyngel, och deras näringsrika löv bidrar till ett art/individrikt bottenfauna- och fisksamhälle. Träden skapar även skugga för kallvattengynnade arter såsom till exempel öring. En fjärr- analysstudie genomförd av Artdatabanken stärker hypotesen att det är långvariga översvämningar som orsakat skadorna på albestånden291.
Begreppet Grön infrastruktur har introducerats som ett verktyg för att värna om naturkapitalet med målsättningen att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga eller halvnaturliga lösningar. Grön infra- struktur bygger på att skyddet, bibehållandet och återskapandet av naturen och naturliga processer ska vara vägledande för och medvetet ska integreras i fysisk planering och lokal och regional utveckling.
287 DiVa – Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem. IVL-Svenska miljöinstitutet.
288 http://www.kth.se/aktuellt/nyheter/risken-for-oversvamningar-i-sverige-har-okat-1.376172 289 http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Amnesomraden/Avverkning-och-
virkesmatning/Tabeller--figurer/
290 Skogsstyrelsens PM (Dnr 2013/1066) Uppföljning av tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.
291 ArtDatabanken rapporterar13. Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra och västra Sverige – utveckling av metodik och beskrivning av status.
ISSN: 1402-6090
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Under 2013 invigdes Sveriges längsta omlöp i Säveån i Västra Götalands län. Omlöpet utgörs av en naturliknande forsfåra i vilken vattenlevande arter kan vandra förbi (upp och ner) den drygt 10 meter höga dammvallen. Ål, lax och havsöring är några av de arter som främst gynnas. Projektet har bland annat finansierats via Havs- och vattenmiljöanslaget.
Regeringen beslutade den 4 april 2013 att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en handlingsplan för grön infrastruktur kan utvecklas292
i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt en rad andra myndigheter. Det återstår att se vilka effekter ett mer systematiskt arbete med grön infrastruktur kan ge på strukturer och vattenflöden.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Art- och habitatdirektivet anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inom EU. Varje medlemsland har skyldighet att se till att alla dessa arter och naturtyper har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att utbredningsområde, areal, populationsutveckling och andra kvaliteter finns och kan bibehållas. I rapporteringen delas Sverige in i tre biogeografiska regioner kontinental, boreal och alpin region. Det finns även en rad olika naturtyper. De limniska natur- typerna, tre vattendragstyper och fem sjötyper, är indelade med utgångspunkt från vegetation, trofigrad (naturlig näringshalt) och storlek. Det finns även en om- fattande lista med arter som följs upp. Havs- och vattenmyndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket delar på ansvaret att granska underlag och bedömningar som tas fram av Artdatabanken. Bedömningarna bygger på miljöövervakningsdata och uppgifter från Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Data kompletteras i vissa fall med expertbedömningar.
Sverige rapporterade i juni 2013 för andra gången till EU-kommissionen enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet.
För de limniska naturtyperna har det endast skett smärre förändringar sedan förra rapporteringen 2007. För mindre vattendrag i kontinental region är dock statusen fortfarande otillfredsställande och har gått från att tidigare uppvisa en stabil trend till en negativ trend avseende status. I den alpina regionen har statusen för naturtypen märkbart försämrats, och påverkan från vattenkraften är påtaglig. För arter som följs upp inom direktivet är statusen fortsatt ogynnsam, för exempel- vis flodpärlmussla och lax. Situationen har dock gradvis förbättre på grund av det åtgärdsarbete som görs för de ovan nämnda arterna, men också för att fisket på lax minskat293. Tillstånd för arter och naturtyper kan vara olika då miljöproblemen
292 NV-03367-13 Förslag till hur en handlingsplan för grön infrastruktur kan tas fram på regional nivå.
293 Sötvatten 2013, Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. ISBN 978-91-87025-31-0
skiljer sig mellan de olika regionerna. Övergödningsproblematiken är exempelvis mer utpräglad i den södra delen av Sverige.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Under året fastställdes åtgärdsprogrammet för örtväxten skaftslamkrypa294, som
är Havs- och vattenmyndighetens första åtgärdsprogram. I Sverige förekommer arten på grunda sötvattensstränder med måttlig exponering för våg- och vatten- rörelser och indikerar värdefulla sötvattensmiljöer. Arten är starkt hotad och påverkas negativt av miljöproblem som försurning och övergödning.
294 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:8 Åtgärdsprogram för Skaftslamkrypa.
Antal vattendrag utan föryngring Antal vattendrag med föryngring 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal
Figur 16. Antal vattendrag med flodpärlmussla 2006–2013
KÄLLA: REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING
Flodpärlmusslan bedöms som starkt hotad i den svenska rödlistan och har försvunnit från drygt hälften av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Idag finns arten i 628 vattendrag och föryngring sker i 285 av dessa. Förekomst och framför allt föryngring av flodpärlmussla är en indikator för vattenkvalitet och fysisk påverkan i vattendrag. Ökningen av antalet vatten med förekomst av flodpärlmussla beror främst på att inventeringar årligen genomförs inom ramen för den regionala miljöövervakningen. För att säkra flodpärlmusslans fortlevnad krävs restaurerings- insatser av våra vattendrag så att antalet vatten med föryngring ökar. Föryngring av flodpärl- mussla är även en indikator som presenteras på miljömål.se/indikatorer.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
En nyligen publicerad rapport295 från Havs- och vattenmyndigheten visar att
en anläggning av en damm i ett strömmande vattensystem får stor inverkan på fiskfaunan, även om en fungerande fiskväg anläggs genom själva dammkroppen.