Denna precisering bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styr- medel samt åtgärder genomförda före 2020.
Vid de kärntekniska anläggningarna arbetar tillståndshavarna kontinuerligt med optimering av strålskyddet och att begränsa doserna till arbetstagare. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till arbetstagare som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.
Vid en eventuell nybyggnation av kärnkraftverk i Sverige är det viktigt att så tidigt i processen som möjligt ta hänsyn till strålskyddsaspekterna för arbetstagare, allmänhet och miljö. SSM har påbörjat arbetet med att ta fram nya föreskrifter där kraven på nya reaktorer ska framgå.
Den förbättring i lagefterlevnad som generellt har noterats i de landsting som har genomgått en uppföljande inspektion tyder på att myndighetens tillsynsverk- samhet av sjukvården har en positiv effekt på strålsäkerheten. Ett viktigt verktyg i tillsynsarbetet är tydliga och tillämpbara lagkrav. SSM avser att inom hälso- och sjukvårdsområdet prioritera legala styrmedel i form av reviderade föreskrifter och intensifierad tillsynsverksamhet.
Genom beredskapsövningar, utbyggnad av fasta mätstationer och revidering av SSM:s föreskrifter om beredskap vid kärntekniska anläggningar bedöms förmågan av strålskyddsberedskapen ha ökat.
Radioaktiva ämnen
Preciseringen bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styrmedel samt åtgärder genomförda före 2020.
SSM kräver att tillståndshavare ska använda bästa möjliga teknik för att redu- cera utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön så långt som det är rimligt möjligt. Detta följs upp inom ramarna för SSM:s ordinarie tillsynsarbete.
Strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri behöver utvecklas, exempelvis genom bättre lagefterlevnad inom sjukvården.
Utsläppen av radioaktiva ämnen är idag låga. I första hand handlar arbetet inom detta område om att bevara detta tillstånd. I syfte att upprätthålla detta är det därför viktigt att fortsätta utöva en god tillsyn av befintliga verksamheter samt att noga pröva om nya verksamheter kan uppfylla miljökvalitetsmålet innan till- stånd ges. Ett viktigt styrmedel för detta arbete är det nya EU-direktivet BSS som ska implementeras i Sverige före år 2018.
Ett område där situationen idag inte är tillfredsställande är hantering av radio- aktivt avfall, eftersom det ännu inte finns någon beslutad lösning för hur allt
radioaktivt avfall skall tas om hand i Sverige. För närvarande granskas en till- ståndsansökan avseende ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle.
Den nationella strålskyddsberedskapen måste fortlöpande anpassas till föränd- ringar i omvärlden. Det är därför nödvändigt att satsa på utbildning och återväxt av nya specialister. Erfarenheter från övningar ska återföras till beredskapsorga- nisationen. Samtidigt måste forskning och utveckling bedrivas för att få fram ny kunskap och föra in förbättrade metoder i organisationen. Det är en förutsättning för att strålskyddsberedskapen ska kunna hantera krissituationer och bidra effek- tivt till samhällets förmåga att motstå allvarliga störningar orsakade av nukleära eller radiologiska händelser.
UV-strålning
Trenden för den angivna preciseringen om UV-strålning – antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 – är negativ, och i nuläget bedöms denna precisering vara svår att uppnå till målåret 2020. Antalet årliga hudcancerfall orsakat av UV-strålning fortsätter att öka. Det tillgängliga statistiska underlaget för samtliga typer av hudcancer indikerar att trenden kom- mer att fortsätta. För att nå målet i preciseringen behöver denna trend brytas.
UV-strålningen som människor exponeras för beror i första hand på beteende, vilket är svårt att förändra då det innefattar en förändring av värderingar, attity- der kring livsstil, utseende och solning. Ytterligare en problematik är att antalet fall av hudcancer kommer att fortsätta att öka en tid även efter exponeringen har minskat eftersom det kan ta upp till flera decennier innan hudcancer utvecklas. Det innebär att minskningen i antalet hudcancerfall inte sker direkt efter det att exponeringen för UV-strålning minskat.
Vid yrkesmässig exponering för artificiell UV-strålning finns gränsvärden och krav på skyddsutrustning vilka följs i hög utsträckning. Antalet kraftiga över- exponeringar i yrkeslivet är därför mycket lågt jämfört de som privatpersoner utsätts för i samband med solning och solarier. Yrkesmässig exponering för artifi- ciellt genererad UV-strålning bedöms därför inte heller de kommande åren bidra annat än ytterst marginellt till det totala antalet hudcancerfall.
Elektromagnetiska fält
Preciseringen bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styrmedel samt åtgärder genomförda före 2020.
Allmänhetens exponering för lågfrekventa220 fält förväntas inte genomgå någon
stor förändring de närmaste åren. Referensvärdet221 för 50 Hz magnetfält är 100
µT, vilket med god marginal skyddar mot alla säkerställda hälsorisker. Om det verkligen finns ett orsakssamband mellan magnetfältsexponering och förhöjd risk för barnleukemi skulle mindre än ett fall per år totalt i Sverige vara förorsakat av magnetfält, baserat på det aktuella kunskapsläget.
När direktivet om elektromagnetiska fält på arbetsplatser överförts till svenska föreskrifter bedöms den totala exponeringen minska på arbetsplatserna. Då direk- tivet ska gälla i alla medlemstaterna finns det skäl att tro att de som till exempel tillverkar och utvecklar utrustning, maskiner och apparater med så låg emission som möjligt får en konkurrensfördel gentemot andra tillverkare.
Allt flera tillämpningar förväntas inom det mellanfrekventa området222. Fram-
förallt är det tillämpningar där ändamålet är trådlös energiöverföring som kan bli intressanta och viktiga att titta på när det gäller hälsoaspekten. Exempelvis kan vi förvänta oss att induktiv laddning av olika hemelektronikprodukter blir allt van- ligare, även induktiv laddning av el/hybridbilar diskuteras idag och kan på några års sikt bli en realitet. Detta kommer rimligtvis att leda till en ökad exponering för dessa frekvenser, vilka nivåer är dock för tidigt att uttala sig om. SSM kommer nogsamt att bevaka utvecklingen.
Det radiofrekventa223 området används idag för många olika tillämpningar där
information förs över trådlöst, detta gäller till exempel för mobiltelefoner, tråd-
220 Extremt lågfrekventa fält innefattar elektriska och magnetiska fält med frekvenser från 0 Hz till och med 300 Hz (0 < f ≤ 300 Hz). Dessa fält är huvudsakligen en bieffekt av den elektricitet som finns runt omkring oss, exempelvis ger kraftledningar sådana fält. I detta område är det nervretningar (fälten har förmågan att inducera strömmar i kroppen) som är den mekanism som huvudsakligen kan ge hälsoeffekter. Referensvärdena inom detta område är satta för att med god marginal undvika permanent skada på grund av inducerade strömmar i kroppen.
221 SSMFS 2008:18 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält
222 Det mellanfrekventa området innefattar elektriska och magnetiska fält med frekvenser från 300 Hz till och med frekvenser på 10 MHz (300 Hz < f ≤ 10 MHz). Den biologiska mekanism som i första hand är intressant inom den nedre delen av detta frekvensområde är nervretningar. Från ca 100 kHz och uppåt börjar också termiska effekter bli signifikanta. I detta område får man alltså titta både på nervretningar och termiska effekter när man gör riskbedömningar och bestämer referensvärden. Flera applikationer som använder detta frekvensområde har dykt upp på senare tid, en av de vanligaste tillämpningarna är så kallade induktionshällar.
223 Radiofrekventa fält innefattar elektromagnetiska vågor med frekvenser från 10 MHz till och med frekvenser på 300 GHz (10 MHz < f ≤ 300 GHz). I detta område är den enda säkerställda hälsoeffekten förhöjd kroppstemperatur (energi absorberas och omvandlas till värme). Referensvärdena inom detta område är satta för att med god marginal undvika att människors kroppstemperatur på grund av fälten förhöjs 1 °C. Detta frekvensområde används främst för att trådlöst skicka information. Exempel på sådana applikationer är radio, TV och mobiltelefoni.
lösa datorer, fjärrkontroller och trådlösa larm. Samtidigt som mängden trådlösa produkter och tjänster ökar kraftigt utvecklas tekniken snabbt mot att data kan skickas med god kvalitet med allt lägre effekt. Därför är det inte helt givet hur den totala exponeringen på personnivå kommer att utvecklas den närmaste tiden. Det är dock rimligt att anta att exponeringen kommer att öka något, speciellt för personer som lever i en storstad. Det föreligger dock knappast någon risk inom överskådlig framtid att effekttätheten i allmän miljö ens skulle komma i närheten av gällande referensvärden.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms i sin helhet vara nära att nås med de styrmedel som är planerade idag och som kommer att beslutas före år 2020, vilket är samma bedömning som gjordes i den årliga uppföljningen 2013224.
Preciseringarna om strålskydd, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styrmedel samt åtgärder genomförda före 2020. Däremot bedöms preciseringen om UV-strålning vara svår att uppnå till målåret 2020.
Bedömning av utvecklingen i miljön
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Stora delar av miljö- kvalitetsmålet utvecklas positivt, men trenden för den angivna preciseringen om UV-strålning – antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 – är negativ.
224 Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Naturvårdsverkets rapport 6557, mars 2013.