ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Regeringen har fastställt nio preciseringar:
VÅTMARKSTYPERNAS UTBREDNING: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakt- hållna.
ÅTERSKAPADE VÅTMARKER OCH ARTERS SPRIDNINGSMÖJLIGHETER: Våtmarker är åter-
skapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före-
kommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig
och livsmiljöer har återställts.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den
biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Våtmarkernas natur- och kulturvärden i
ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV.
MYLLRANDE V
Å
Sammanfattning
Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter.
Resultat
De viktigaste resultaten
Analysen av bevarandestatus för naturtyper och arter visade att inga förbättringar uppnåtts och att trender försämrats. Under 2013 aviserades att ersättning från landsbygdsprogrammet för att anlägga våtmarker i odlingslandskapet skulle för- svinna 2014, samtidigt forskare klargör att bra lokaliserade våtmarker kan ta upp 1 ton kväve/ha och år. Det finns även andra försämringar i landsbygdsprogrammet för 2014 som inverkar på skötsel av våtmarkernas bevarandevärden. Många bra restaureringsinsatser görs.
Naturtypernas bevarandestatus och utbredning
Under 2013 genomfördes den bedömning av bevarandestatus för naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv som äger rum vart sjätte år. Den visade att det bara
Figur 20. Indikatorn Bevarandestatus våtmarkstyper399
399 Naturvårdsverket, 2013. http://www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/11-Myllrande-vatmarker/ Ej bedömd Dålig Otillräcklig Gynnsam 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal 2007
Alpin Boreal Kontinental
2013 2007 2013 2007 2013
Inga förbättringar av bedömd bevarandestatus har skett för våtmarkstyperna mellan 2007 och 2013.
är cirka 10 procent av de bedömda enheterna (18 våtmarkstyper i alla regioner de förekommer i) som bedöms ha gynnsam bevarandestatus, se figur 20.
Det har gjorts en omklassning för en naturtyp 2013 jämfört 2007. Det är en försämring för lövsumpskog i boreal region, (baserad på förbättrad kunskap och inte på en faktisk förändring av miljötillståndet).
I redovisningen ingår också mer detaljerad information om förändringar för utvärderingsfaktorer och trender som kanske inte är så stora att det motiverat en omklassning av bevarandestatusen. Där framkommer också att det inte finns några noterade förbättringar, men att det finns försämringar för ett antal av bedömningsenheterna, se tabell 2.
Tabell 2. Antal naturtyper med förändring gällande utvärderingsfaktorer och trender per
region jämfört med 2007. (Negativ –, Neutral = och Positiv +).
Region Alpin Boreal Kontinental
Utvärderingsfaktor – = + – = + – = + Utbredningsområde 1 9 0 0 16 0 0 14 0 Förekomstareal 2 8 0 3 13 0 1 13 0 Kvalitet 2 8 0 5 11 0 6 8 0 Framtidsutsikt 2 8 0 4 12 0 3 11 0 Bevarandestatus 2 8 0 6 10 0 5 9 0 Trend för – = + – = + – = + Utbredningsområde 0 10 0 0 16 0 0 14 0 Förekomstareal 2 8 0 3 13 0 2 12 0
Naturtyper med försämring i boreal region är rikkärr, källkärr och källor, dyn- våtmark, fukthed och svämäng. I kontinental region tillkommer högmossar och öppna mossar och kärr. Svämäng har negativ utveckling för alla utvärderings- faktorer undantaget utbredningsområde. Det finns en negativ trend för förekom- starealen för svämäng, palsmyr, rikkärr och fukthed i hela deras utbredningsom- råde undantaget rikkärr i alpin region400. Palsmyr är den enda naturtypen som
uppvisar en tendens till att minska sitt utbredningsområde401.
400 Naturvårdsverket, 2013. Rapportering habitatdirektivet 2013 enligt artikel 17, NV-09661-12.
401 Naturvårdsverket, 2013. Rapportering habitatdirektivet 2013 enligt artikel 17, NV-09661-12.
MYLLRANDE V
Å
HÄVD
Av länsstyrelsernas regionala uppföljning framgår att hävden av våtmarker i många län är otillräcklig för att bevara natur- och kulturvärden. Hävden av rik- kärr har förbättrats i Södermanlands och Östergötlands län. Arealen våtmarks- slåtter ökar i Norrbottens län. Slåtterhävd har bland annat återupptagits på Svansele dammängar som har värden för både natur- och kulturmiljövården402. En
stickprovsundersökning visar att 18 procent av de marker som var hävdade ängs- och betesmarker och hade höga naturvärden 2002–2004, inte längre hävdas och numera antingen klassas som restaureringsmark eller annan mark och att en stor andel skulle kräva höga kostnader för att restaurera. Tyvärr framgår inte i vilken omfattning våtmarksnaturtyper följer den generella bilden eller inte403.
PÅVERKANSFAKTORER
Problemen med äldre hydrologiska skador kvarstår och nya tillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. De stora påverkansfaktorerna (markavvattning, upphörd hävd och kvävenedfall) fortsätter att verka, ger ackumulerade effekter och orsakar vegetationsförändringar. Under 2013 fanns exempel på att tillstånd ges för markavvattning i orörda våtmarker i Norrlands kustland där dikes- påverkan generellt är stor404. Flera län lyfter problem med dikesrensning t.ex. den
svåra gränsen mellan rensning och markavvattning samt effekterna av rensning- arna405.
Skyddsdikning i det storskaliga skogsbruket utfördes på 900 hektar under 2012, en minskning jämfört föregående år, men fortfarande mycket jämfört med när statistiken började följa utvecklingen för ca 10 år sedan406. Samtidigt lämnades
anmälningar om skyddsdikning in rörande 4 100 hektar407.
Hänsynen i skogsbruket är fortfarande inte tillräcklig. I den senaste statistiken finns exempel på både de naturvårdsmässigt bästa och sämsta värdena hittills sedan data började insamlas 1998. Statistiken gäller skogsbruk generellt oavsett om det är sumpskog eller inte, eller om det finns närliggande våtmarker som kan skadas eller inte. I brist på mer specificerat underlag antas att hänsyn till våtmarker inte skiljer sig markant från hänsynen generellt. Resultat för hänsyn
402 Länsstyrelserna, 2013. Regional årlig miljömålsuppföljning, www.miljomal.se
403 Jordbruksverket, 2013. Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA Rapport 2013:32.
404 Naturvårdsverket, 2013. NV-02471-13. Myllrande våtmarker – Årlig uppföljning 2014 – Samlat underlag
405 Länsstyrelserna, 2013. Regional årlig miljömålsuppföljning, www.miljomal.se
406 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.18 ”Skyddsdikning storskaliga aktörer”.
407 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.19 ”Anmälan om skyddsdikning”.
till krävande biotoper visar på en polarisering där både den högsta och lägsta hänsynsklassen har sina högsta värden hittills. ”Ingen påverkan” har sitt bästa hänsynsresultat på 66 procent, dock fortfarande lågt, och ”Stor påverkan” har sitt största och sämsta resultat på 16 procent408. Lämnande av skyddszoner är i stort
sett detsamma sedan 1998409. Hänsyn till impediment har utvecklats till det bättre
och ”Ingen påverkan” har ett högt och relativt bra värde på 88 procent, men de senaste åren har förbättringsutvecklingen avstannat410. Miljöpåverkan av trans-
porter över vattendrag har sitt högsta och sämsta resultat för ”Stor negativ på- verkan” på 19 procent, samtidigt har andelen avverkningar som har transport över vattendrag halverats411. Arealen skogsmark som lämnas som hänsyn och
där hänsyn mäts 5–7 år efter avverkning ligger nära sitt sämsta värde sedan data började insamlas 1993412. Skogssektorn har omfattande insatser för att öka natur-
vårdshänsynen i skogsbruket, t.ex. utbildningsprojektet Skogens vatten. Dialog- projektet har tagit fram målbilder för hur miljöhänsyn i skogsbruket bör tillämpas i praktiken413. En mängd andra insatser har gjorts av skogsbruket och myndig-
heterna, se Levande Skogar.
Torvtäktverksamhet fortsätter och många ansökningar kommer till läns-
styrelserna. Under 2012 bröts 2,82 kubikkilometer torv i landet. Det är 17 procent mindre än vad som bröts i genomsnitt under perioden 2008–12414. Minskningen
beror troligen övervägande på en regnig sommar.
Enstaka län rapporterar om illegal terrängkörning415. Majoriteten av same-
byarna har upprättat terrängkörningsplaner och hälften har påbörjat markför- stärkningsåtgärder416. Kvävenedfallet fortsätter i samma takt som tidigare och ger
ackumulerade negativa effekter på våtmarkerna417.
408 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.26 ”Hänsynskrävande biotoper”.
409 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.27 ”Hänsyn skyddszoner”. 410 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.28 ”Hänsyn impediment”. 411 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.31 ”Hänsyn vattendrag”. 412 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, Tabell 6.21 ”Skogsareal som hänsyn”. 413 Skogsstyrelsen, 2013. Målbilder för god miljöhänsyn. Rapport 2013:5.
414 SCB och Energimyndigheten, 2012. Torv 2012: Produktion, användning, miljöeffekter. MI 25 SM 1301.
415 Länsstyrelserna, 2013. Regional årlig miljömålsuppföljning, www.miljomal.nu
416 Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2012. Redovisning av regeringsuppdrag 65 avseende samebyars terrängkörningsplaner och behov av markförstärkningsåtgärder i fjällen. 417 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=100&pl=1 och
e-post i NV-02471-13.
MYLLRANDE V
Å
FÖRÄNDRINGAR
Resultat från miljöövervakningen av öppen myr visar att cirka 7 400 hektar i Jämtlands och Västernorrlands län har fått säker eller potentiellt förändrad vege- tation mellan jämförelsetillfällena (86/90 – 00/03). Det motsvarar nästan 1,5 pro- cent av den undersökta arealen. De viktigaste påverkansfaktorerna bedöms vara markavvattning och skogsbruk418. Resultaten liknar de för Övre Norrland, undan-
taget att upphörd hävd inte har lika stor påverkan i de nu undersökta länen. En analys av miljöövervakningsdata från de fyra nordligaste länen visar att de områden i våtmarksinventeringen som har de högsta naturvärdena (klass 1–3) har vegetationsförändringar på 0,7 procent av ytan, medan de i klass 4 har för- ändringar på 2,2 procent av ytan419. Analysen klargör inte orsakssammanhangen
till skillnaden, troligen samspelar både ökad hänsyn till högre klassade områden med det faktum att en våtmark med låga värden dvs, som har kraftiga ingrepp vid inventeringstillfället fortsätta att förändra sig negativt, t.ex. genom ytterligare igenväxning.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
En preliminär redovisning över skyddssituationen vid slutet av 2013 visar att arealen skyddad våtmark420 i naturreservaten ökat med 5 600 hektar under 2013,
motsvarande för sumpskog är 1 050. Genomförandet av myrskyddsplanen går fortfarande långsamt bara ett fåtal nya reservat eller Natura-områden har bildats under 2013, däremot har markåtkomsten ökat något tempo tack vare genomförd markåtkomst på några få stora områden. Flera län påtalar att våtmarkerna även under 2013 prioriteras ned till förmån för skogsskyddet och ett län aviserar en tempominskning framöver. Ett län konstaterar att markägare vill att länsstyrelsen jobbar vidare med skyddsåtgärder för kalkkärr421.
Inga nya kulturreservat har bildats, men några våtmarker med höga kultur- historiska värden har restaurerats eller fått återupptagen hävd. Sverige fick 15 nya Ramsarområden, de flesta av områdena var redan skyddade vid utpekandet.
418 Länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län, 2013. Satellitbaserad övervakning av våtmarker – slutrapport Jämtlands och Västernorrlands län. Rapport 2013:11 och 2013:05.
419 Naturvårdsverket, 2013. Ärende NV-04903-13.
420 Våtmark = KNAS-typerna: Våtmark, Övrig våtmark, Hävdad våtmark och Täkt.
Figur 21. Myrskyddsplanens genomförande 1994–2013422
Det finns potential att förbättra rättstillämpningen. Många tänkbara skador på skyddsvärda våtmarker avstyrs i första prövningsinstans, men det förekommer också markavattningsärenden där beslutsfattare gett tillstånd och avstått från att beskriva och/eller beakta alla berörda våtmarkstypers naturvärden. Trots stopp- regeln för torvtäkter i myrar med höga naturvärden inkommer täktansökningar i myrkomplex med höga naturvärden. Naturvårdsverket har under 2013 varit aktivt i tre torvtäktärenden för hindra ytterligare påverkan på myrar med höga naturvärden423. I ett av fallen har det lett till en vägledande dom om tillämpning
av stoppregeln424. Våtmarker med höga naturvärden berörs även av ansökningar
för annan verksamhet, t.ex. har Naturvårdsverket varit aktivt i två mål om ansök- ningar för gruvverksamhet som berör sådana våtmarker425.
422 Naturvårdsverket, 2014. Indikator Myrskyddsplanens genomförande NV-09652-12. 423 Naturvårdsverket, 2013. NV-02471-13. Täktärenden gällande Fredriksdalsmossen,
Åstorpsmossen och Store mosse-Ådalsmossen. 424 MÖD M 1278-12 om Fredriksdalsmossen.
425 Naturvårdsverket, 2013. NV-02471-13. Gruvärenden gällande Kaunisvaara och Mertainen. 700 600 500 400 300 200 100 0
Figuren visar utvecklingen sedan Myrskyddsplanen reviderades 2007, men också utgångsläget när den första Myrskyddsplanen publicerades 1994 för den areal som överlappar mellan planerna. Figuren visar hur stor areal i hektar som omfattas av åtgärder i fem olika åtgärds- nivåer. Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kultur- reservat eller biotopskyddsområde. Natura = areal som ingår i Natura 2000 (exkl. areal i nivå 1). Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart (exkl. areal i nivå 1 och 2). Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra skyddsåtgärder. Inga resultat = resterande areal.
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET Inga resultat Skyddas ej Markåtkomst Natura Skyddat 1994 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tusen hektar
Figur 2. Myrskyddsplanens genomförande 1994–2013
MYLLRANDE V
Å
Återskapade våtmarker och återställda livsmiljöer
Restaureringsinsatser fortsatte under 2013 även om tempot fortsätter att vara lång- samt. Med stöd av landsbygdsprogrammet har 504 hektar våtmarker restaurerats eller anlagts426. Det är en ökning med 4 procent jämfört 2012427. Länsstyrelserna
nämner totalt 564 hektars anläggning och restaurering oberoende av finansierings- form, varav 200 ha i Östra Kvismardalen.
Enligt den regionala uppföljningen av miljömålet görs det även andra restaure- ringsinsatser till exempel i rikkärr. Lifeprojekten Life to Addmire, Foder och fägring, RECLAIM och UC4Life har restaurerat våtmarker under 2013428. Åter-
skapande och anläggning av våtmarker i skogslandskapet sker också på mark- ägares initiativ i liten skala.
Arter (bevarandestatus, spridning, hotade, genetisk variation)
Under 2013 genomfördes den bedömning av bevarandestatus för våtmarksarter i EU:s art och habitatdirektiv bilaga 2 som äger rum vart sjätte år. Resultaten visar att det är nästan 50 procent av de 59 bedömningsenheterna (39 våtmarksarter i alla regioner de förekommer i) som bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Fyra bedömningsenheter som hade gynnsam bevarandestatus 2007 har inte längre det. Några bedömningsenheter har gått från dålig till otillräcklig. Miljötillståndet för
Figur 22. Indikatorn Bevarandestatus våtmarksarter429
426 Jordbruksverket, 2013. Data i e-post till Naturvårdsverket ärende NV-02471-13. 427 Naturvårdsverket 2013. ÅU 13. 428 Länsstyrelsen, 2013. www.ucforlife.se. Ej bedömd Dålig Otillräcklig Gynnsam 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal 2007
Alpin Boreal Kontinental
2013 2007 2013 2007 2013
Inga fler arter har uppnått gynnsam bevarandestatus under perioden 2007–2013. För en art har en reell försämring ägt rum.
dvärglåsbräken i två regioner är det enda som faktiskt försämrats sedan 2007, resterande försämringar och förbättringar baseras på kunskapsförbättringar (se figur 22).
En analys av resultat på mer detaljerad nivå gällande utvärderingsfaktorer och trender visar att det bara finns ett fåtal noterade förbättringar, men att det finns försämringar för cirka en fjärdedel av bedömningsenheterna, (även om bara få resulterat i en omklassning), se tabell 3.
För övriga våtmarksarter saknas data om aktuell status. Kunskapsläget om våt- marksarternas genetiska variation är fortsatt dåligt.
Tabell 3. Antal arter med förändring gällande utvärderingsfaktorer och trender per region
jämfört med 2007. (Negativ –, Neutral = och Positiv +).
Region Alpin Boreal Kontinental
Utvärderingsfaktor – = + – = + – = + Utbredningsområde 0 15 0 6 24 0 1 13 0 Population 0 15 0 12 18 0 4 9 1 Livsmiljö 0 15 0 11 19 0 2 11 1 Framtidsutsikt 0 15 0 8 22 0 2 11 1 Bevarandestatus 0 15 0 12 18 0 3 11 0 Trend för – = + – = + – = + Utbredningsområde 0 15 0 4 26 0 3 9 2 Population 0 15 0 11 19 1 5 6 3
Främmande arter och genotyper samt genetiskt modifierade organismer
Med enstaka undantag finns det inga uppgifter om förändringar gällande främman- de arter/genotyper och genmanipulerade organismer i våtmarker. Insatserna mot främmande arter har mycket liten omfattning. Mårdhundsprojektet rapporterar att varken den svenska populationen eller dess utbredningsområde ökar430. I Sverige är
nu minst 8 groddjursarter infekterade av svamp som orsakar sjukdomen Chytridio- mykosis, lyckligtvis har inga utbrott av sjukdomen kunnat konstateras än. Infekte- rade djur finns på finns på minst 5 ställen i Sydsverige och ett av dessa ställen ligger på gränsen till Sveriges idag absolut viktigaste område för hotade groddjur431. Det
430 SLU, 2014. E-post om mårdhund i ärende NV-02471-13 inkl. Laymans report – Förvalt- ning av mårdhund (Nyctereutes procyonoides) i de nordeuropeiska länderna LIFE09 NAT/ SE/000344.
MYLLRANDE V
Å
finns en risk att contortatall sprider sig från planteringar till våtmarker. Statistik visar att plantering av contorta i Sverige under 2012 ökade till 7 600 ha vilket är den största planterade arealen för ett år sedan 1990-talets början432.
Ekosystemtjänster
En artikel med sammanställningar av kunskapsläget om våtmarksanläggning i Sverige, visar att bra lokaliserade våtmarker kan ta upp 1 ton kväve/ha och år433.
Friluftsliv och buller
Några av länsstyrelserna har under 2013 genomfört våtmarksvandringar eller insatser för att öka tillgängligheten genom t.ex. nya vandringsleder i fina våt- marksområden434.
Styrmedelsförändringar – beslutade och nära förestående
Landsbygdsdepartementet har aviserat att det inte finns finansiering för Utvald miljö under 2014. Utvald miljö har bland annat finansierat anläggning av våt- marker och insatser för kulturmiljöer435. EU fattade under 2013 beslut om att
inkludera hanteringen av våtmark i klimatrapportering436.
Styrmedelsförändringar – tidiga förslag
Ett förslag till ett framtida EU-direktiv om havs- och kustplanering har remitte- rats437. Under 2013 togs ett förslag till ny EU-förordning om invasiva främmande
arter fram. Förslaget innehåller kriterier för vilka arter som ska omfattas och inte avsiktligt får föras in, släppas ut, användas eller tillåtas reproducera sig inom EU. Förslag från Kommissionen om ny tematisk strategi för luft och nytt takdirektiv har kommit, vilket omfattar utsläppsminskningar av kväveoxider438.
432 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.4 Areal som skogsodlats med contortatall.
433 Strand och Weisner, 2013. Effects of wetland construction on nitrogen transport and species richness in the agricultural landscape—Experiences from Sweden. Ecological Engineering 56 (2013) 14– 25.
434 Länsstyrelserna, 2013. Regional miljömålsuppföljning, www.miljomal.se
435 Jordbruksverket, 2013. E-postmeddelande om Utvald miljö för 2014 NV-02471-13. 436 EU, 2013. DECISION No 529/2013/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF
THE COUNCIL of 21 May 2013 on accounting rules on greenhouse gas emissions and removals resulting from activities relating to land use, land-use change and forestry and on information concerning actions relating to those activities.
437 EU-kommissionen, 2013. Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN
PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL – establishing a framework for maritime spatial planning and integrated coastal management, 2013/0074 (COD).
438 EU-kommissionen 2013. Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the reduction of national emissions of certain atmospheric pollutants and amending Directive 2003/35/EC
Delbetänkanden i utredningarna ”Ny tid ny prövning” med fokus på nyprövning av huvudsakligen vattenkraft439, och ”Långsiktigt hållbar markanvändning”440
med fokus på skog kom 2013. Även arbetsmaterial från expertgruppen för ”Håll- bar användning av jordbruksmark” blev tillgängligt441.
Flera förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för delar av miljöhänsyn i skogsbruket kom under 2013. Ett förslag tillåter t.ex. gödsling i både gran- och tallskog i östra Götaland442.