SÄKER STRÅLMILJÖ
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
Sammanfattning
Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning185 kräver en
förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.
185 Ultraviolett (UV) strålning. Elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets våglängd, vanligen mellan 100 nanometer (nm, 1*10–9) och 380 nm. Solen
står för största delen UV-strålning i vår omgivning. Dessutom kan UV-strålning skapas på konstgjord väg i solarier och elsvetsar. Det är UV-strålning som kan göra att du bränner dig i solen eller solariet och på sikt påverka hudcellerna och orsaka hudcancer.
Resultat
Viktiga resultat för miljökvalitetsmålet under senaste året
Den negativa trenden för antal nya hudcancerfall fortsätter. Hudcancerincidensen fortsätter att öka i den svenska befolkningen och om man ser på incidensen under de senaste tio åren har ökningen accelererat.
Några viktiga styrmedel som har trätt i kraft under året är SSM:s föreskrifter om laser och intensivt pulserat ljus samt SSM:s föreskrifter om solarier och artifi- ciella solningsanläggningar.
Strålskyddsprinciper
TILLSTÅND
Under 2013 har inga allvarliga tillbud eller haverier inträffat vid kärntekniska anläggningar i Sverige. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraft- verken under de senaste dryga tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till arbetstagare som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.
Arbetet med att revidera de föreskrifter som reglerar medicinska bestrålningar har fortsatt under 2013 och arbetet planeras fortsätta under 2014186.
Tillsynen av sjukvården som SSM utförde under 2013 har ökat fyra gånger jämfört med år 2009 räknat i nedlagd arbetstid, vilket är ett resultat av att det sedan 2009 pågår ett arbete med att stärka tillsynen inom hälso- och sjukvården. Under året har sju tillståndshavare inspekterats.
Användning av strålning inom hälso- och sjukvården är etablerad och till stor nytta för patienter som genomgår diagnostik och behandling. I Sverige genomförs årligen cirka 5,5 miljoner undersökningar och cirka 30 000 patienter får behand- ling med strålning. Den årliga kollektivdosen187 för medicinska bestrålningar är
cirka 11 000 manSv. Med tanke på det stora antalet undersökningar och behand- lingar som genomförs är det viktigt att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt för att minimera risken för allvarliga biverkningar och strålskador.
Användningen av laser och IPL för kosmetiska behandlingar fortsätter att öka i Sverige. Den 1 februari 2013 trädde SSM:s föreskrifter (SSMFS 2012:4)188 om
186 Revideringen sker med anledning av att föreskrifterna är från 2000 eller tidigare, vilket gör att kraven inte följer den senaste tekniska utvecklingen och i några avseenden inte längre är tillämpbara.
187 Kollektivdos, eg. kollektiv effektiv dos, är ett mått på strålningsexpositionen för en grupp människor. Den beräknas som medelvärdet av ett antal individers effektiva doser multiplicerat med det totala antalet individer. Kollektivdosen mäts i mansievert, manSv. 188 SSMFS 2012:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laser och intensivt pulserat ljus
laser och intensivt pulserat ljus i kraft. Intensivt pulserat ljus (IPL)189 används för
hårborttagning och kosmetiska behandlingar av huden, men kan orsaka bland annat brännskador, skador på ögat och oönskad pigmentering. Det finns också en risk att hudområden med tumörer, eller förstadier till tumörer, som inte har diagnosticerats behandlas på ett felaktigt sätt på grund av okunskap hos den som utför behandlingen. På grund av att detta användningsområde inte har varit regle- rat tidigare är kunskapsnivån hos de som utför behandlingarna mycket varieran- de. Med de nya föreskrifterna om laser och IPL ökar SSM:s möjlighet att utföra tillsyn över verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska behand- lingar. SSM kommer under 2014 öka mängden inspektioner hos skönhetssalonger som använder laser eller IPL. SSM utesluter inte att det kan behövas en hårdare lagsstiftning inom detta område.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Viktiga förutsättningar för att uppnå preciseringen om strålskydd190 är att till-
ståndshavarna kontinuerligt arbetar med optimering av strålskyddet vid de kärn- tekniska anläggningarna. Detta innebär att Best Available Technique (Bästa till- gängliga teknik, BAT) ska tillämpas samt att strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri behöver utvecklas, exempelvis genom bättre lagefterlevnad inom sjuk- vården. SSM avser att inom hälso- och sjukvårdsområdet prioritera legala styr- medel i form av reviderade föreskrifter och intensifierad tillsynsverksamhet.
SSM genomförde 2012 en samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjuk- vården, vars syfte var att synligöra vanligt förekommande brister. Rapporten191,
som bygger på resultat från inspektioner av nio landsting, innehåller en samman- ställning över hur ställda lagkrav följs samt en värdering av hur strålsäker hälso- och sjukvården är. Myndigheten har därefter utfört uppföljande inspektioner av åtta av nio landsting och kan konstatera att strålsäkerheten har förbättrats, vilket tyder på att tillsynsverksamhet har en positiv effekt.
189 IPL definieras som optisk bredbandsstrålning i det synliga och infraröda våglängdsområdet alstrad för att orsaka termisk, mekanisk eller kemisk skada på exempelvis hårsäckar, pigmentfläckar, tatueringar, blodkärl, akne eller rynkor.
190 De grundläggande principerna inom strålskydd är berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker. Berättigande innebär att nyttan med att använda strålning ska överväga risken för skador. Med optimering av skyddsåtgärder menas att strålskyddet ska utformas så att varje individuell stråldos hålls så låg som rimligen är möjligt. Begränsning av stråldoser och exponeringsrisker innebär att det finns dosgränser som inte får överskridas samt att det finns skyddsåtgärder för att begränsa risker med exempelvis UV-exponering.
191 SSM 2012:23 ”Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården” Rapportnummer: 2012:23, ISSN:2000-0456
För att nå preciseringen om strålskydd krävs att den planerade tillsynen av an- vändning av laser och IPL för kosmetiska behandlingar genomförs och utvärderas.
Radioaktiva ämnen
TILLSTÅND
Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar är fortsatt låga och visar generellt nedåtgående trender.
Under 2013 har uppdateringen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall påbörjats. Syftet med uppdateringen är att revidera planen så att den svarar mot de krav som EU-direktivet (2011/70/EURATOM) ställer på nationella pro- gram avseende hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
SSM har under året påbörjat granskningen av Fud-programmet (Forskning- Utveckling-Demonstration)192, vilket Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) över-
lämnade till SSM 2013. SSM ska lämna sitt yttrande över programmet till reger- ingen senast den 31 mars 2014.
SSM:s ordinarie nationella miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen, inklusive indikatorn cesium-137 i mjölk, har fortsatt under 2013. Resultaten visar att uppmätta halter generellt är fortsatt låga och utan några väsentliga föränd- ringar sedan tidigare år. Mätningar av cesium-137 i vildsvin, vars utbredning nu överlappar områden med förhöjd cesiumförekomst sedan Tjernobylolyckan, visar att halterna är relativt höga i vildsvin jämfört med till exempel älg193.
Radioaktiva ämnen utgör generellt inget stort miljöproblem i Sverige. Utsläp- pen från verksamheter med strålning är låga och stråldosen till allmänheten för- knippade med dessa är i enlighet med miljökvalitetsmålet. Det finns dock ännu ingen beslutad lösning för hur allt radioaktivt avfall skall tas om hand i Sverige. Cesium-137 från Tjernobylolyckan finns fortfarande kvar i den svenska miljön och enskilda individer kan få en högre stråldos vid mycket stora intag av svamp, insjöfisk och vildsvin från drabbade områden. Den individuella risken förknippad med ett sådant intag är dock ändå låg.
192 Forskning-Utveckling-Demonstration. Reaktorinnehavarnas forskningsprogram för att utveckla och realisera lösningar för ett säkert omhändertagande av kärnavfall.
193 SSM2012-5673 Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige (Slutrapport för projektet)
Granskning av ansökningar för anläggningarna European Spallation Source (ESS)194, 195 och Max IV196, 197 i Lund har fortsatt under 2013. Beslut i frågan om
tillstånd för uppförande och installation av ESS förväntas under 2014. När det gäller Max IV ska SSM pröva om forskningsanläggningen uppfyller de krav som ställs i strålskyddslagen198, SSM:s föreskrifter och vid behov även meddela andra
särskilda tillståndsvillkor. Max IV har under året givits tillstånd för provdrift. Förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnen bedöms ha ökats genom de senaste årens förstärkning av den nationella strål- skyddsberedskapen.
SSM har deltagit i två beredskapsövningar under 2013. I mars genomfördes den nordisk-baltiska samövningen NB8. SSM bjöd in samtliga länsstyrelser till en workshop som hölls parallellt med övningen. I november och december deltog SSM i totalövningen Havsörn som leddes av Länsstyrelsen i Uppsala län.
SSM har under året påbörjat arbetet med utvidgning av mätsystemet med fasta mätstationer runt landets kärnkraftverk. Syftet är att förbättra möjligheterna att upptäcka, verifiera, följa och kartlägga ett utsläpp från svenska kärnkraftverk. Arbetet beräknas vara färdigt under 2014. Totalt ska 20 fasta mätstationer place- ras ut i en fem km vid cirkel kring respektive kärnkraftverk.
Under 2013 fortsatte revideringsarbetet med SSM:s föreskrifter199 om beredskap
vid kärntekniska anläggningar. Under året skickades föreskriften på remiss till de berörda tillståndshavarna (kärntekniska anläggningar). Den reviderade bered- skapsföreskriften beräknas träda i kraft vid årsskiftet 2014/2015.
FÖRUTSÄTTNINGAR
En förutsättning för att uppnå preciseringen är SSM:s krav på tillståndshavarna att använda bästa möjliga teknik för att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön så långt som det är rimligt möjligt. Detta följs upp inom ramarna för SSM:s ordinarie tillsynsarbete. En annan förutsättning är att åtgärdsförslagen
194 http://europeanspallationsource.se/
195 ESS, som utgörs av en protonacceleratorbaserad neutronkälla, ska användas till materialforskning i olika tillämpningar samt för grundforskning såväl som tillämpad forskning inom olika discipliner som biologi, kemi, fysik och teknik.
Forskningsanläggningen kommer att ge upphov till strålning och radioaktiva restprodukter, därför är verksamheten tillståndspliktig enlig strålskyddslagen.
196 https://www.maxlab.lu.se/index.php?q=sv/maxiv
197 Max IV är uppbyggd kring en stor accelerator för elektroner (synkrotronljusanläggning) som kommer att användas för studier av molekyler och atomer med speciellt ljus. Anläggningen byggs i närheten av där ESS planeras att byggas.
198 Strålskyddslagen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/
Svenskforfattningssamling/Stralskyddslag-1988220_sfs-1988-220/?bet=1988:220 199 SSMFS 2008:15 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid vissa
kärntekniska anläggningar
som ges i den första versionen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall genomförs. Ytterligare en förutsättning är att avfallsplanen uppdateras som avsett för att säkerställa att ytterligare behov av åtgärder inom avfallshanteringen identi- fieras, såväl för kärntekniskt som icke-kärntekniskt avfall.
Under 2013 har EU beslutat om en ny Basic Safety Standard (BSS)200, vilken
är ett EU-direktiv som ur ett bredare perspektiv berör regleringen av frågor med joniserande strålning och ersätter ett flertal tidigare direktiv. Ett direktiv angående radioaktiva ämnen i dricksvatten201 har också beslutats under 2013. Dessa direktiv
ska implementeras i Sverige de närmaste åren.
Hanteringen av kärnavfall är reglerad i lag, vilket ger goda styrmedel för att säkerställa att avfallet hanteras så att preciseringen kan uppnås.
Övningarna NB8 och Havsörn som SSM har deltagit i under 2013 har bidragit till en ökad förmåga av strålskyddsberedskapen.
Vid Internationella atomenergiorganets (IAEA)202 Integrated Regulatory Review
Service (IRRS)203 granskning rekommenderades Sverige att upprätta ett nationellt
krisledningsorgan och en nationell krisplan för radiologiska och nukleära kriser i syfte att förtydliga ansvarsförhållanden i sådana krissituationer. I januari 2014 kommer MSB, tillsammans med länsstyrelserna i kärnkraftslänen och SSM, att få ett regeringsuppdrag om att ta fram ett förslag till nationell beredskapsplan för nukleära och radiologiska olyckor. Resultatet av regeringsuppdraget antas bidra till en ökad förmåga av strålskyddsberedskapen.
UV-strålning
TILLSTÅND
Under 2013 har SSM:s vetenskapliga råd för ultraviolett strålning publicerat sin årliga rapport204. I rapporten konstateras bland annat att hudcancerincidensen205
fortsätter att öka i den svenska befolkningen och om man ser på incidensen under de senaste tio åren har ökningen accelererat. Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Bland de olika cancerformerna har malignt melanom och övrig hud- cancer den snabbaste ökningstakten206. Under 2012 inträffade ca 3 300 nya fall
och ca 528 dödsfall av hudcancerformen malignt melanom. Antal nya fall av
200 EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards som grundas på rekommendationer från International Commission on Radiological Protection (ICRP)
201 Rådets direktiv 2013/51/Euratom 202 http://www.iaea.org/
203 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/In-English/Facts-about-us/IRRS-2012/ 204 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013. Rapportnummer:
2013:21, ISSN:2000-0456. 205 Antal fall av hudtumörer
annan typ av hudcancer, framförallt skivepitelcancer, under samma år var ca 5 700. I figur 13 visas den negativa trenden över utvecklingen av antal nya fall av
malignt melanom respektive annan hudcancer, främst skivepitelcancer.
SSM:s föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar207 trädde i
kraft 1 februari 2013. Det går dock ännu inte att säga något om effekterna om hur detta påverkar solandet i solarier. I figur 14 visas den genomsnittliga expone- ringen (årsdos) av UV-strålning som befolkningen utsätter sig för beroende på sitt beteende. Den beräknade exponeringen bygger på årliga enkätundersökningar om svenskarnas solvanor och är ett relativt värde som kan jämföras år för år. Än så länge går det inte se några tydliga tecken på att denna genomsnittliga exponering har förändrats signifikant under de år som enkätundersökningen har gjorts.
207 SSMFS 2012:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar
Antal nya fall
Figur 13. Hudcancerfall i Sverige 1970–2012
KÄLLA: SOCIALSTYRELSENS STATISTIKDATABASER
Utveckling av antalet nya fall av hudcancerformen malignt melanom respektive tumör i huden som ej är malignt melanom (huvudsakligen skivepitelcancer) fördelat på kvinnor och män. Mer information finns på Miljömålsportalen.
Män, tumör i huden,
ej malignt melanom Kvinnor, tumör i huden,ej malignt melanom Män, malignt melanom Kvinnor, malignt melanom
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
SÄKER STRÅLMILJÖ
Genomsnittlig årlig exponering för UV-strålning. Relativa värden som ungefär motsvarar antalet MED
(minimal erythemal dose)208. Mer information finns på Miljömålsportalen.
Under året har myndigheten skickat ut 3 790 exemplar av boken ”En bok om solen” till skolor med elever i årskurs 2 som har fritidshemsverksamhet. Syftet var att förmedla kunskap till barn om hur man vistas ute på ett klokt sätt, utan att bränna sig. Utskick av boken har hittills skett till olika målgrupper, såsom 6-års verksamhet och lågstadieskolor, vid olika tillfällen.
SSM lanserade 2013 en film på Youtube ”450 nyanser av rött”209 för viral
spridning. Fram till årsskiftet 2013/2014 hade filmen setts drygt 20 000 gånger. Ytterligare två filmer kommer att lanseras under 2014.
Under våren deltog SSM i ett välbesökt informationsmöte som arrangerades av miljökontoren i Mora och Orsa kommun210, med anledning av att kommunerna
under sommaren påbörjade tillsynsverksamhet av hur barn på förskolor skyddar sig mot UV-strålning från solen.
Myndigheten tog under 2012 fram en app ”Min soltid”211 för mobiltelefoner.
Hittills har appen laddats ner drygt 60 000 gånger.
208 Modellen är baserad på MED, minimal erythemal dose. MED är den UV-dos som ger en knappt synlig rodnad på huden och ska i princip bestämmas för varje individ och situation. 209 http://www.youtube.com/watch?v=-XV9koSJz6c
210 Artikel i DT 2013-05-16
211 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/minsoltid
MED
Figur 14. Beteenderelaterad UV-exponering 2005–2013
KÄLLA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN
Genomsnittlig årlig exponering för UV-strålning. Relativa värden som ungefär motsvarar antalet MED (minimal erythemal dose). Mer information finns på Miljömålsportalen.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 20 40 60 80 100 120 140
SSM har genomfört tre forskningsprojekt under 2012–2013. I metodstudierna har den standardiserade metoden för manuell räkning av nevi212 jämförts med en
ny metod för identifiering av nevi utarbetad vid Linköpings Universitet, TiVi213
tekniken. Jämförelsen visade måttlig överensstämmelse gällande identifiering och kvantifiering av nevi. Dessutom har det kunnat visas att räkning av nevi på ryggen hos barn kan utföras via digitala fotografier tagna med en mobilkamera med tillhörande applikation. I medeltal hade barnen 9,5 nevi på ryggen. Barn 7–10 år hade färre antal nevi (medel 5,4) jämfört med barn 11–16 år (medel 12,9).
Resultaten från studierna skulle öppna för möjligheten att i större skala följa hur prevalensen214 av nevi förändras över tid och därigenom kunna följa trender
i solexponering hos barn. Trenderna hoppas vi kunna åskådliggöra genom att utveckla en ny miljömålsindikator, vilken skulle ge en snabbare respons än befint- liga indikatorer för Säker strålmiljö.
I implementeringen av EU-direktivet gällande yrkesmässig exponering för bland annat UV-strålning (2006/25/EG)215 ställer Arbetsmiljöverket sedan år 2010 upp
gränsvärden för artificiell UV-strålning. Dessa krav gäller således inte UV-strålning från solen vilken ofta är väsentligt högre. Den UV-strålning som uppstår vid exempelvis svetsning och härdning av lacker kan dock vara påtagligt starkare och kräver skyddsutrustning respektive inkapsling. I sällsynta fall brister dessa skydds- åtgärder vilket kan ge upphov till höga lokala exponeringar av hud och ögats hornhinna. Någon statistik gällande koppling till ökad hudcancerförekomst till följd av sådana akuta tillfälliga yrkesexponeringar är inte känd, men då malignt melanom anses uppkomma mer till följd av tillfälliga höga exponeringar snarare än den ackumulerade dosen kan Arbetsmiljöverkets arbete för att söka minska dessa exponeringar i viss mån bidra till miljömålet.
FÖRUTSÄTTNINGAR
För att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet behöver planerade åtgärder genomföras för att minska exponeringen av UV-strålning samt beslut om ytterligare planerade styrmedel tas, såsom säkerställande av solskyddade utemiljöer framförallt för barn och lagstiftning om 18-års gräns för solning i solarier.
212 Nevi definieras som upphöjd eller platt brun lesion på huden.
213 Tissue Viability Imaging (TiVi), polarisationsspektroskopisk avbildning som kan komplettera traditionell digital fotografering av nevi.
214 Med prevalens menas hur stor andel av en population (proportion) som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom. Prevalensen kan därför aldrig vara mindre än 0 eller större än 1. Om man till exempel har frågat 1000 personer om de har sjukdomen reumatism och 100 uppger att så är fallet så är prevalensen i detta fall 0,1.
215 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
Fortsatt analys av riskgrupper och deras beteende ökar möjligheten att skapa bättre kommunikationsinsatser och ändring av beteende. Kontinuerligt arbete med information och kommunikation är en förutsättning i det fortsatta arbetet med att bryta den negativa trenden.
Elektromagnetiska fält
TILLSTÅND
Myndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält216 har under året 2013
publicerat en rapport217, som fokuserar på de två senaste årens forskningsresultat.
Under 2013 har SSM utfört ytterligare mätningar av radiovågor i allmän utom- husmiljö med det mobila mätsystem som utvecklades under 2012. Resultaten av 2013 års mätningar ligger i linje med 2012 års resultat, vilket innebär att det är stora variationer i effekttätheten men att resultaten genomgående har underskridit gällande referensvärden med god marginal. De mätningar som hittills gjorts indi- kerar att det finns ett tydligt samband mellan befolkningstäthet och radiovågs- styrkan i utomhusmiljön. I Stockholm ligger effekttätheten typiskt runt 0,1 pro- cent av referensvärdesnivån och på mindre orter ytterligare lägre.
Det har under året förts en delvis osaklig debatt i media om lämpligheten att införa trådlösa datornätverk i skolor. SSM har informerat Sveriges kommuner och skolledningar om den bedömning som myndigheten gör när det gäller strålskydds- relaterade hälsorisker med trådlösa datornätverk. SSM:s bedömning är att radio- vågsexponeringen från trådlösa datornätverk inte medför några hälsorisker.
2011 klassificerade International Agency for Research on Cancer (IARC) radio- vågor218 som ”möjligen cancerframkallande för människor”. Det finns dock fort-
farande inget stöd för en förhöjd risk i statistiken över upptäckta hjärntumörer i