Den första delfrågan i artikeln gäller: Vad innebär och motiverar pedagogiskt arbete som akademiskt ämne och forskningsområde? Vi sammanfattar här argumenten i följande sex punkter:
1. Pedagogiskt arbete innebär en möjlighet att lägga en vetenskapligt grundad plattform för utbildningar som kan främja fördjupat pedagogiskt yrkeskunnan- de. Genom en tydlig avgränsning och sammanhållet arbete för att långsiktigt etablera kunskapsområdet som en vetenskaplig disciplin (enligt ovan) kan också en inomdisciplinär kunskapsutveckling ske.
2. Forskning i pedagogiskt arbete med utgångspunkt i problemformuleringar i praxis kan motverka den traditionella och ofruktbara dualismen i synen på teori – praktik. Sådan forskning kan också upplösa dualismen kunskap – till- lämpning, dvs. en separering i förståelsen som präglat och i hög grad präglar det västerländska tänkandet.
3. Lärarutbildningen är en av de mest omfattande universitetsutbildningarna och knappast någon verksamhet berör så många människor i landet som förskola och skola. Lärares arbete i förskola och skola samt hur grunden läggs i utbild- ningssammanhang är av avgörande betydelse. Pedagogiskt arbete bör därmed vara en naturlig benämning för ett forskarutbildningsämne som bestämning och avgränsning av den kvalifikation på vetenskaplig grund som utbildade per- soner tillägnat sig.14 Ämnet kan utgöra en naturlig bas i forskarutbildning och grundutbildning för lärare i förskola och skola. Följande bör observeras i det sammanhanget: ”Examensarbetena bör i högre grad än vad som är fallet idag inrymmas inom ramen för befintliga forskningsprojekt. De kan då bidra till 13 I UKÄ:s granskning (2014) fick 19 av 57 utbildningar bedömningen ”bristande kvalitet”, och fem har fått bedöningen
”mycket hög kvalitet”. Tre av utbildningarna gäller ”Pedagogiskt arbete – magisterex-amen” varav en ansetts vara av mycket hög kvalitet (Högskolan i Borås). Hälften av de granskade utbild-ningarna gäller ”Pedagogik” (på kandidat-, magister- och masternivå). Totalt förekommer ca 20 olika ämnen/huvudområden inom denna granskning i ”pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap med närliggande områden”.
14 Kvalifikation avser utbildningsbakgrund. Kompetensbegreppet används inte här eftersom det ses som föränderligt,
dynamiskt och kontextuellt betingat. Det betyder att kompetens är knutet till handling och inte utgör en personlig egenskap som är en gång för alla given.
kunskapsbildningen inom ett område och samtidigt stimulera de studerande till fortsatt vetenskapligt arbete” (SOU 2008:109, s. 392). Genom att också öppna för forskning relaterat till andra typer av pedagogiskt arbete kan yrkeskunnande speglas utifrån skilda perspektiv och sammanhang.
4. I kontrast till Biestas och Säfströms argumentation om behovet av inomdisciplinär teoriutveckling kan hävdas att framgångsrik forskning inom pedagogiskt arbete till stora delar måste bygga på flervetenskapliga perspektiv. Det är snarare en möjlighet än ett problem om det sker inom ramen för utveckling av en så kallad kritisk massa som har forskningsobjektet i fokus, dvs. faktiska, reella problem i den pedagogiska yrkesverksamheten.
5. Kvernbekk (2001) diskuterar bland annat risken om fragmentisering i termer av faran av ett konglomerat av olika discipliner utan självständig identitet och autonomi, men pekar också på att utvecklingen kan ses som en styrka att pedagogik ” är offensivt och utvidgar sitt intresseområde”. Enligt vår uppfattning handlar det istället om att fördjupa det pedagogiska kunskapsområdet, inte utvidga i kvantitativ mening.
6. Kravet på en forskningsbaserad lärarutbildning har stärkts och formuleras bland annat på följande sätt i SOU 2008:109: ”Jämfört med andra högskoleut- bildningar är andelen som går vidare till forskarutbildning fortfarande låg bland lärarstuderande (…) Inom alla skolformer kan forskarutbildade lärare verksamt bidra i utvecklingsarbete och kontakt med högskola och forskning” (s. 393f)15. Kallos (2009) har dock visat hur statliga medel för sådan forskning ”förhandlats bort” och inte destinerats inom UVK specifikt mot lärarutbildning och pedago- gisk yrkesverksamhet i enlighet med förordningen SFS 2007:1397 §15. Pedago- giskt arbete som vetenskap behöver utvecklas för att vinna terräng i kampen om forskningsresurser.
Ett vanligt ”missnöjesargument” och mer pragmatiskt synsätt kan vara att ”pedagogikämnet och dess företrädare inte varit intresserade av forskning i pedagogiskt arbete och det har nu blivit dags att göra något konkret åt saken”. I UKÄ:s nämnda kvalitetsgranskning (2014) av utbildningar inom det pedagogiska området betonas att vissa av utbildningarna har ”genom ett stort avstånd till relevanta yrkespraktiker svårigheter att förbereda de studerande till arbetsmarknadens villkor och förutsättningar” (2104, s. 8). Som påvisats i denna artikel talar också historien sitt tydliga språk i denna riktning – men frågan är
15 SOU 2008:109 anger att de lärarstuderande utgör 10% av antalet studerande inom högskolan, men enbart 2% av
vad innehållet är och blir med en oproblematiserad hållning? Vår poäng är att en pragmatisk och förgivettagen hållning innebär ett förytligande snarare än en möjlighet till fördjupad utveckling av pedagogiskt arbete som ämne och vetenskap. En bedömning för att beskriva nuläget kan göras genom en analys av alla de doktorsavhandlingar som producerats i pedagogiskt arbete under det senaste decenniet.
Svaret på den andra delfrågan om huruvida pedagogiskt arbete i nuläget kan betraktas som en vetenskaplig disciplin har ovan besvarats med: ”Knappast, om pedagogiskt arbete ska erhålla acceptans i forskarsamhället”. Däremot kan sägas att en grund lagts, och inte minst bör här framhållas det hundratal doktors- avhandlingar som nu producerats i landet i pedagogiskt arbete, vilka utgör viktiga bidrag för yrkesmässig och inomdisciplinär kunskapsutveckling. Poängen i vår argumentation är att peka på vikten av att utveckla den praxisorienterade forskning som beskrivits ovan samt tydliggöra på vilka grunder den kan förväntas stå och bör genomföras. Om den pågående forskningen inom pedagogiskt arbete leder till en utveckling mot en egen vetenskaplig disciplin får framtiden utvisa. Ytterst är det en fråga om bredd och djup i forskningen.