Det empiriska material som ligger till grund för den undersökning som presenteras i denna artikel består av 181 skriftliga kommentarer till en novell, Bansheen av Joyce Carol Oates.1 Texterna samlades in i sammanlagt fyra svenska och tre franska gym-
nasieskolor på två olika orter i varje land från och med höstterminen 2011 till och med vårterminen 2013. Eleverna kom ifrån både studie- och yrkesförberedande program och samtliga befann sig i slutet av gymnasiets litteraturundervisning.2
Vid undersökningstillfället lästes novellen högt, varefter möjlighet till tyst omläsning fanns, innan eleverna skrev sina kommentarer.3 Totalt hade eleverna
60 minuter till förfogande för läsning och skrivande. Instruktionen till eleverna var formulerad enligt följande: ”Redogör utförligt för minst tre exempel på vad du som läsare lade märke till i texten”. På franska löd den ”Donnez au moins trois exemples de ce que vous, en tant que lecteur, avez remarqué dans le texte.
1 Novellen ingår i novellsamlingen Vredens änglar (2008), originaltitel The Female of the Species (2005), på franska
Les femelles (2007). Den valdes utifrån ett antal kriterier, bland annat att förutsättningarna skulle vara så likvärdiga som möjligt i de båda nationella kontexterna. Novellen hade anonymiserats och ingen av klasserna hade arbetat med den i skolsammanhang tidigare.
2 För de svenska elevernas del innebär det att de gick i årskurs 3 på gymnasiet. De läste samtliga svenska B enligt
kursplanerna från 2000. De franska eleverna gick i årskurs 2, och var följaktligen något yngre. Det är dock under detta skolår som litteraturstudierna avslutas.
3 Högläsningen kan diskuteras, inte minst utifrån aspekten att det inte kan anses vara samma sak att lyssna på en
text som att läsa den själv. Metoden valdes i samråd med undervisande lärare för att eliminera risken att en del elever inte skulle hinna läsa klart hela texten.
Présentez-les en détail”.4 Instruktionen har hämtat inspiration från två andra
studier. Örjan Torell och hans kollegor bad i sin undersökning av blivande moders- målslärare i olika länder informanterna att besvara frågan ”Vad skulle du vilja att dina elever såg i denna text?” (Torell red. 2002:20). Gunnar Hansson undersökte i sin avhandling diktupplevelser och bad sina informanter att nämna allt som de ansåg vara av intresse när det gällde upplevelsen av dikten (Hansson 1959:72). I båda fallen är instruktionen öppen, vilket också var avsikten i min undersökning. Framför allt var avsikten att undvika någon form av nor- merande styrning av vad eleverna lade märke till.
Formuleringen ”minst tre” är tänkt som en vägledning till eleverna vad det gäller omfånget på deras texter. Valet av ”du som läsare” torde vara så neutralt att alla elever kan identifiera sig med det. Att istället exempelvis välja ”du som elev” hade riskerat att leda till en mer förhörsliknande situation.
Elevtexterna skiljer sig åt vad gäller formalia – en del är relativt långa och utförliga, skrivna i löpande text, under det att andra är mycket kortfattade och i punktform. En del har strikt hållit sig till tre exempel, medan andra tagit fasta på att det skulle vara minst tre exempel och skrivit ner betydligt fler. Därtill varierar naturligtvis förmågan och förmodligen viljan att uttrycka sig i skrift. Även om huvudfokus för min studie inte är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift, måste i någon mån hänsyn tas till att ett resonemangs djup kan påverkas av hur mycket utrymme det får ta. Textexemplen nedan består antingen av texten i dess helhet eller av citat ur den.5 Vid transkriberingen har såväl stavfel som
grammatiska felaktigheter och det som kan tolkas som rena slarvfel bevarats. Då det är svårt, om inte omöjligt, att på ett rättvisande sätt föra över de språk- liga felaktigheter som förekommer i de franska texterna, har dessa översatts till ett mer neutralt svenskt skriftspråk. Undantag har gjorts där exempelvis en felaktig meningsbyggnad av typen satsradning relativ enkelt har kunnat föras över till svenska, det vill säga där det handlar om samma typ av grammatiska fel. Sådant som inkorrekta tempusväxlingar har också bevarats. Detta riskerar möjligen att ge en skev bild av de franska elevernas språkliga uttrycksförmåga
4 Översättningen är gjord i samråd med en person med franska som modersmål, vilken också har mycket goda
kunskaper i svenska språket.
5 Kodning av elever som ingår i undersökningen: FR Frankrike, SE Sverige, L Landsbygd, S Stad, St Studieförbere-
dande program, Y Yrkesförberedande program, P Pojke, F Flicka
i relation till de svenska elevernas, men eftersom det inte är elevens språkliga uttrycksförmåga som analyseras har detta ansetts vara den rimligaste lösningen, i kombination med att det franska originalet också alltid presenteras.6
Det analysarbete som genomförts med de elevtexter som ingår i under- sökningen kan närmast beskrivas som abduktivt. Utgångspunkten var en förutsättningslös genomgång av materialet, med det övergripande syftet att försöka identifiera återkommande mönster. I det första skedet togs ingen hänsyn till yttre faktorer, utan alla elevtexter behandlades utifrån samma förutsättningar. Denna förutsättningslösa analys resulterade i att texterna placerades i tre olika kategorier, vilka definieras av den dominerande strategi som kommer till uttryck i texten. Dessa tre benämns innehållsrelaterad, utom- textuell och metalitterär strategi. Att kategorisera elevtexterna på detta sätt är en övergripande indelning som kommer att kompletteras av andra mer detaljerade analyser. Det ger dock en tydlig översiktlig bild av generella mönster, vilka kan diskuteras i relation till begreppet litterär socialisation. Ett fåtal texter har inte kunnat fördelas, vilket beror på att eleverna antingen skriver explicit att de inte förstår novellen eller att kommentaren är så kortfattad att det blir svårt att över- huvudtaget klassificera den.