Samtliga intervjuade har utifrån följande utdrag ur kunskapskraven för betyget A i kurserna Svenska 1 och Svenska 2 fått beskriva de kunskaper som krävs för att undervisa i skrivande:
Eleven kan skriva argumenterande texter och andra typer av texter, som är samman- hängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven ska i huvudsak följa skriftspråkets normer för språk- riktighet, och språket är varierat och innehåller goda formulringar. (Skolverket 2011) Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar. (Skolverket 2011)
Trots denna konkreta ingång tycks det vara svårt att beskriva vilka kunskaper läraren måste behärska för att kunna bedriva skrivundervisning. Samtliga studenter i fas 1 uppvisar svårigheter när de ska identifiera och formulera nödvändig skriv- didaktisk kunskap, vilket illustreras av följande citat:
Ja, jag har svårt att sätta ord på sakerna. Läraren ska kunna det som står här. (Stefan, lärarstudent, fas 1)
Det är svårt att sätta ord på vad jag på vad jag tänker nu. (Karl, lärarstudent, fas 1) Detta visar att de ännu inte har utvecklat en begreppsapparat som tillåter dem att uttrycka de insikter de har om skrivdidaktik. Snarare än att tala om nöd- vändig kunskap, talar de om uppgifter som de har fått i lärarutbildningen eller hur man kan undervisa om skrivande. Två av dem uttrycker behovet av breda
ämneskunskaper men har svårt att identifiera delarna i denna bredd. Ett exempel är Karin, som visserligen har svårt att ange särskilda kunskapsområden men pekar på vikten av omfattande kunskaper:
Alltså nu har vi ju lärt oss… mycket didaktik i teori och praktik hur man ska även lite skrivandeprocesser och vi skriver själva… Men för att få allt det där måste vi ha kunskap om… språkhistoria och… alltså vi behöver väldigt breda kunskaper om ämnet svenska för att kunna…. Sen så behöver vi en väldigt bred bas av bokläsning, tror jag. (Karin, lärarstudent, fas 1)
Samma iakttagelse om behovet av breda kunskaper gör lärarstudenten Maria som först blir tyst när hon har läst kunskapskraven och sedan lite uppgivet utbrister: ”Ja… Du behöver… allt!”. Vi återkommer till hur detta ”allt” urskiljs och sammanförs till en helhet under och efter lärarutbildningen.
Lärarstudenterna i fas 2 lyckas olika väl beskriva vilka kunskaper de anser att svenskläraren behöver i sin skrivundervisning. Viggo menar att kunskapskraven sammanstrålar i det han har talat om under hela intervjun, dvs. förståelse för hur texter är uppbyggda:
Men jag tycker att vad som framkommer är om vi kollar här Svenska 1, till exempel, det är att man som lärare då ska ha en väldigt god förståelse för textkomposition. Eller hur? Och det är egentligen… det enda som står där, alltså, och vad för specifika saker det kräver. (Viggo, lärarstudent, fas 2)
Han förmår att tyda delaspekterna som uttrycks i kunskapskravet som aspekter av den övergripande helheten ”god förståelse för textkomposition”.
Lärarstudenten Hannas svar är mer uppdelat i olika språkliga och text- analytiska aspekter. Hon anser att det som svensklärare är viktigt att ha riktigt goda kunskaper om formalia, disposition och olika typer av texter. Dessutom är det viktigt att själv ha ett rikt och varierat språk, menar hon. Hanna anger alltså kunskapsområden som berör texters globala och mellanliggande nivå men har inga problem att identifiera nödvändig kunskap utifrån kunskapskraven.
En lärarstudent som sticker ut lite i detta sammanhang är Malin. Hon beskriver vad som behövs för att kunna hantera kunskapskraven och talar om vikten av att kunna tolka kraven och reflektera över dem utifrån teorier. Här talar hon dock om annan teoretisk kunskap än ämnesteoretisk kunskap:
Då behöver man ju den här teoretiska bakgrunden till liksom hur man tolkar det här. Alltså vad säger läroplanen, vad säger forskningen, liksom? Vad kan jag
förvänta mig liksom att eleven ska kunna klara? Vad ska jag ha för krav på dem när det gäller det här? Man måste ju kunna… ja, reflektera… själv… och kunna även uttrycka det till, ja, både elever och sen alltså kollegialt också. (Malin, lärarstudent, fas 2)
Malin anger också förmågan att hjälpa eleverna att förstå kunskapskraven som nödvändig kunskap men nämner ingenting om specifikt svenskämnesanknutna kunskaper. Däremot finns det ingen tvekan i hennes svar, och genomgående i intervjun talar hon om teori som är starkare knuten till didaktik, lärande och styrdokument än sådan som är kopplad till ämnet svenska.
Lärarna kan med större lätthet formulera nödvändig skrivdidaktisk kunskap utifrån kunskapskravet, men också de hamnar stundtals i tankegångar om vad eleven behöver göra och hur de behöver undervisa snarare än resonemang om vad läraren behöver kunna. Vi kan se spår av det i slutet av följande citat, där en av de verksamma lärarna efter ett resonemang kring kunskapskravens högt ställda mål sammanfattar vilka kunskaper han anser sig behöva i rollen som skrivdidaktiker:
Men du frågar vad behöver jag kunna? Och då… räknar jag upp då alltså jag behöver kunna argumentation, disposition, språkriktighet och stil. Så bryter jag ner det. Och det är ju metaspråkliga verksamheter allting. […] Så jag måste ge en grundläggande metaspråklig medvetenhet… till eleverna. Att kunna ta ett steg bakåt och se vad språket är för nånting. Och det här måste jag ge dem dels genom att de får kunskaper om språket men sen också att de får massor av övningar för att praktiskt göra rätt. (William, lärare)
Detta citat visar spår av en helhetssyn på kommunikation, text och skrivande. Argumentation och stil inbegriper såväl syfte som situations- och mottagaran- passning, och William förmår att med generella termer uttrycka något av sin skrivdidaktiska kunskap.
Mellan fas 1 och fas 3 händer något med förmågan att identifiera och formulera nödvändig skrivdidaktisk kunskap. Lärarstudenterna i fas 1 har märkbara svårigheter när de ombeds beskriva vilka kunskaper som behövs, medan de verksamma lärarna har betydligt lättare. I intervjuerna finns indikationer på att detta hör samman med förmågan att identifiera och värdera lärarutbildningen olika delar. Låt oss därför betrakta det närmare.