Hur kan då pedagogiskt arbete som vetenskap definieras? Vi menar att peda- gogiskt arbete innefattar studier av handlingar och dess villkor i skilda typer
7 Ett viktigt kunskapsbidrag i det här sammanhanget var tre volymer om ”Fackdidaktik” (red. Ference Marton, public-
erad av Studentlitteratur). I böckerna behandlades allmänna, principiella didaktiska frågor i volym I och ämnesdidak- tiska frågor i volym II och III.
av pedagogiska verksamheter, vilka är knutna till undervisning och fostran i vid mening. Pedagogiskt arbete syftar till att utveckla kunskap om arbetets komplexitet och mångdimensionalitet, att utveckla en teoretisk grund i och för yrkesutövandet. Utgångspunkten är därvid faktiska problem, villkor och ut- maningar i den vardagliga, pedagogiska praktiken och studier av dessa. Det betyder att ta utgångspunkt i ett inifrån-perspektiv snarare än ett utifrån-perspektiv, analys av empiriska data och redovisning av resultat med konsekvenser för verk- samheten. Kvernbekk (2001) aktualiserar konsekvensfrågan genom följande undran: Ska forskning inom pedago-gisk filosofi förväntas ha direkt relevans för fostran (’oppdragelse’) och undervisning? Hon besvarar frågan med nej när hon diskuterar detta spörsmål i relation till ämnet pedagogik. Vad blir svaret i relation till ämnet pedagogiskt arbete? Låt oss strax återkomma till den frågan.
Betoning av empirins betydelse (baserat på data från praktiskt yrkesutövande) kan uppfattas som en motpol till teori, varför relationen praktik – teori här behöver kommenteras. Yrkesutövande i termer av praxis baseras på värden, värderingar och normer, över-väganden och reflektioner (grundade i egna erfarenheter och/eller andras erfarenhet och kunskap), det vill säga något utöver observerbara handlingar (Orlenius & Bigsten 2013; Lövlie 1974 – ref. i Kvernbekk 2001). Yrkesutövande är medvetet eller omedvetet grundat i antaganden av ontologisk och epistemologisk karaktär (det vill säga värden och värderingar relaterade till verklighetsuppfattning om människan och samhället respektive kunskapssyn). Pedagogiskt arbete är därmed ett praktikbaserat ämne som inrymmer teoretiska antaganden och villkor samt syftar till att utveckla teoretisk förståelse och kan främja agerande i pedagogisk verksamhet. Denna förståelse kan beskrivas med hjälp av begrepp, modeller och teorier. Det är praktiken i betydelsen yrkesutövandet som är komplex (inte teorin) och den kan synliggöras genom begrepp, modeller och teorier. All vetenskap har till syfte att utveckla teoretisk kunskap om de forskningsobjekt som inryms inom respektive disciplin. Teorier i pedagogiskt arbete är primärt till för yrkeskunnandet, inte om yrkes- kunnandet. Genom begrepp och teorier kan det förgivettagna förstås på ett nytt eller annat sätt och ett akademiskt ämnes identitet och legitimitet kan utvecklas. Detta synsätt innebär också att se kunskap och tillämpning som samman- vävda. ”Kunskap finns i form av kunniga människor i olika verksamheter. ”Kunskap” kan då inte ses som något skilt från verksamheter” (Molander 1997, s. 16).
Sammanfattningsvis betyder det alltså ett avståndstagande från den dualistiska synen där teori framställs som det som inte är praktiskt eller inte är praktik, liksom att praktik är något som är avskilt från teori. Praktik är därmed inte heller tillämpad teori.8 Forskning och forskarutbildning i pedagogiskt arbete
är knuten till yrkesutövande som alltid inkluderar former av teoretiska beve- kelsegrunder och också syftar till att generera fördjupad teoretisk förståelse, en teoretisk förståelse som har sitt värde i det praktiska igen-kännandet i en levd pedagogisk praktik. Det innebär också att forskning och forskarutbildning ska bidra till kunskapsbildning inom ämnet pedagogiskt arbete, det vill säga att pedagogiskt arbete som vetenskap därmed inte ska betraktas som synonymt med att vara underleverantör till avnämare.
Vad är det då för slags verksamhet som står i fokus för intresset? Pedago- giskt arbete som levd praktik i förskola/skola kan beskrivas i termer av varande proaktivt, interaktivt och reaktivt arbete. Det är till sin karaktär intentionellt, och även om allt pedagogiskt arbete inte är normativt så är förvisso delar av det av den karaktären genom att det finns vissa, givna mål som ska uppnås. Det är interaktivt genom att det bygger på kommunikation och en lärandeprocess som är knuten till specifika villkor och ofta präglat av värdekonflikter (till exempel lärarens makt kontra elevens autonomi). Det är i hög grad reaktivt genom att det utgör respons på skilda villkor, både skolspecifika (till exempel regler, resurser, läroplan, lärarkvalifikationer) och samhälleliga (till exempel sociala villkor, ra- sism). Det är också i hög grad reaktivt genom kravet på att kunna hantera det som ofta sker oförutsett. Mot denna bakgrund konstaterar Carlgren (1999) att ”The language offered by pedagogy does not capture important distinctions in their actual work” (s. 225) och hävdar vidare att lärares arbete tenderar i forsk- ning att reduceras till en fråga om didaktik, där man bortser från arbetets villkor och förutsättningar.
Forskning i pedagogiskt arbetet granskar kritiskt valmöjligheter och konse- kvenser i yrkesverksamheten. Påverkan är dock central i betydelsen att forsk- ningen ska bidra till att utveckla pedagogisk verksamhet (till exempel genom aktionsforskning i olika former), men med utgångspunkt från formulerade pro-
8 Ingrid Carlgren hävdar ”But since teachers’ work is not intentional but also conditional the ‘practice’ will always
appear as opposed to “theory”, and teachers’ work will be misconceived as concretization of this or that pedagogical theory” (1999, s. 226).
blem, inte primärt utifrån generella teorier om hur något bör vara. Här bör alltså observeras skillnaden mellan pedagogiskt arbete som praxis och som akademisk disciplin. Den normativitet som åläggs lärare i betydelsen fostran (i vid mening) och tillägnande av kunskap i olika skolämnen skiljer sig från forsk- ningens uppgift att kritiskt-analytiskt förhålla sig till fenomen och förhållanden för att främja utveckling. Vad som här betonas är alltså att pedagogiskt arbete innefattar att ”förutsättningslöst” studera pedagogisk verksamhet i betydelse utan krav på målrelevans eller vad som kan anses vara önskvärt, men med syfte att ny kunskapsbildning ska vara användbar i pedagogiskt yrkesutövande. Eller med andra ord: forskningen är inte orienterad mot teknisk målrationalitet utan snarare mot värderationalitet. Den senare inriktningen innebär utgångspunkt i ideal och värderingar snarare än givna syften. Härigenom kan den också stärka yrkesprofessionen, lärares levda praktik. Denna betoning av ämnets betydelse för kunnande i yrkesutövandet står inte i kontrast till en inomdisciplinär ut- veckling. Poängen är att systematiska studier utvecklar teoretisk förståelse som ger struktur, mening och mönster av generell natur, vilket utgör en grund för ett vetenskapligt ämnes identitet och diskurs.
I ämnet pedagogik inryms en rad olika inriktningar, såsom filosofisk pedagogik, pedagogikens historia, komparativ pedagogik, pedagogisk psykologi etcetera. De delar som inte tar sin utgångspunkt och är orienterad mot pedagogers yrkesutövande faller inom ämnet pedagogik och inkluderas inte i ämnet pedagogiskt arbete enligt vår uppfattning. Viss pedagogisk forskning kan vara praxisrelevant, men forskning i pedagogiskt arbete bör enligt vår uppfattning vara praxisorienterad.