Vilka anspråk har företrädare för pedagogiskt arbete inom forskarsamhället? Kan och bör man tala om pedagogiskt arbete som en vetenskaplig disciplin? Hur den frågan besvaras hänger självklart samman med hur man definierar be- greppet, det vill säga vad som inryms i kriterierna för en vetenskaplig disciplin.9
Med accepterandet i forskarsamhället och epitetet akademisk disciplin följer rätten att definiera vad vetenskaplig kunskap är inom disciplinen, vad som är eftersträvansvärd kunskap liksom relevanta teori- och metodval (Vinterek 2002). Eftersom utgångspunkten för forskning i och för pedagogiskt arbete är
yrkesutövandet (inkluderat yrkeskunnande) så förutsätter det öppenhet för fler- vetenskapliga perspektiv, samtidigt som vi analytiskt måste kunna studera och kommunicera innehållsliga problem och utmaningar inom ramen för skilda akademiska discipliner. Både för förståelsen internt och externt av befintlig forskning är begreppslig klarhet om ämnesdisciplinens inriktning och avgräns- ning avgörande, både för ämnets identitet och för dess legitimitet.10 Vari består
till exempel skillnaden i att disputera i pedagogiskt arbete och inte i pedagogik? Och vilken position har pedagogiskt arbete som autonomt, vetenskapligt kunskapsområde idag?
En professur i pedagogiskt arbete inrättades vid Umeå universitet år 2000 och ämnet blev där liksom i Linköping ett forskarutbildningsämne innan den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete inrättades av regeringen år 2001. Den grundläggande idén var att huvudämnet i lärarutbildningen vid dessa läro- säten skulle ha sin motsvarighet och naturliga förlängning i forskarutbildningen i form av ämnet pedagogiskt arbete. Forskarskolan i pedagogiskt arbete skulle syfta till att utveckla forskning och forskarutbildning med inriktning mot lärar- utbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, i enlighet med Lärarutbildnings- kommittén (SOU 1999:63, s. 266-270) och sedermera regeringens intentioner. Till den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (med Umeå universitet som värdlärosäte) anslöt sig följande sju lärosäten: universiteten i Karlstad, Örebro, Linköping, Högskolan i Kristianstad, Högskolan Dalarna, Malmö hög- skola samt Lärarhögskolan i Stockholm. Egen forskarskola i pedagogiskt arbete bedrivs idag vid till exempel Linköpings, Göteborgs och Karlstads universitet. Förutom forskarutbildning vid nämnda lärosäten kan nämnas att professurer i pedagogiskt arbete finns vid Högskolan i Jönköping och Högskolan i Borås. Sammantaget betyder detta att pedagogiskt arbete är ett etablerat kunskaps- och forskningsområde i Sverige, men det gäller också internationellt (’Educational work’) (Holmqvist 2003). Som framgått av den inledande delen i kapitlet har dock idén om pedagogiskt arbete ingalunda varit självklar som ämne och veten- skaplig discplin vid lärosätena.
Noterbart i det här sammanhanget är att de två första professurerna i pedagogik (i Uppsala och Lund) tillkom omkring 1910 efter starka påtryckningar
10 För vidare definition och innebörd av ett akademiskt ämne hänvisas till debatt inom exempelvis kunskapssociologin.
från lärarhåll, främst via folkskolans lärarorganisation och inte minst genom ecklesiastikministern (och f.d. folkskolläraren) Fridtjuv Bergs insatser. I en intervju konstaterar dock den legendariske pedagogikprofessorn Torsten Husén att ”lyckligtvis var flertalet av de som blev de första innehavarna av de här professurerna mest intresserade av det allmänpsykologiska. Därigenom kom ämnet inte alltför snävt att låsas vid det lärarutbildningspedagogiska” (Kallos, Köhler & Nilsson 1971, s. 103)11. Förutsättningar och villkor för lärarutbildning
och pedagogisk yrkesverksamhet ser dock annorlunda ut idag, närmare ett halvt sekel senare. Behovet av praktikgrundad forskning i förskola och skola, som numera enligt skollagen ska bygga på vetenskaplig grund, accentuerar kravet på sådan forskning.
Räcker då det som angetts ovan för att betrakta pedagogiskt arbete i nuläget som en vetenskaplig disciplin? Knappast, om pedagogiskt arbete ska erhålla acceptans i forskarsamhället. Att professurer inrättas kan ses som ett viktigt kriterium, men som bekant: en eller ett antal flugor gör ingen sommar. Om professurer finns så bör det betyda att det ska finns en tydlig organisation för forskning inom ett visst kunskapsområde, men också att forskningen i det här fallet är relaterad till utbildning i pedagogiskt arbete, det vill säga i form av ett akademiskt ämne. Därtill bör rimligen också krävas att en vetenskaplig disciplin i skriftlig form aktivt och systematiskt bidrar till kunskapsutveckling, vilket sker genom vetenskapliga artiklar, avhandlingar etcetera. Därför bör ett kriterium också vara att det finns egna tidskrifter men också att det finns konti- nuerliga mötesplatser och organiserade forum för samtal om disciplinära frågor och utmaningar. Sammantaget kan härigenom en självförståelse och diskursiv medvetenhet utvecklas, men härtill behöver också läggas en självkritisk hållning. I annat fall blir resultatet snarare stagnation istället för utveckling12. Mycket
konstruktiva initiativ har tagits vid flera lärosäten i form av tillsättningar av professorer, många avhandlingar har producerats i pedagogiskt arbete etcetera, men ett observandum är det som också visat sig i den senaste kvalitetsgranskningen av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) 2014 av utbildningar i ”pedagogik, didaktik
11 I och med högskolereformen år 1977 fick lärarutbildning högskolestatus och praktisk pedagogik kom att ingå i ämnet
pedagogik. I betänkandet argumenteras för att stärka forskning inom det utbildningsvetenskapliga området (vår kurs.).
12 Härtill kan läggas vad landets förste professor i pedagogik, Bertil Hammer, uttryckte i sin installationsföreläsning
1907: ”För att förstå vad vetenskap är och vill, kräves svar på följande frågor: vilket är ämnets studieobjekt, vilka problem ställer det rörande dess objekt, med vilka forskningsmetoder söker det lösa sina problem?” (ref. i Lundgren 1986, s 88).
och utbildningsvetenskap med närliggande områden”. Bedömargruppen noterade att utbildningarna spänner över ett brett fält och flera utbildningar bygger på ”en splittrad och otydlig kunskapsbas”, vilket i flera fall inneburit ett ifrågasättande av examensrätten (UKÄ 2014).13 Kan samma kritik riktas mot
pedagogiskt arbete som forskarutbildningsämne?