Att förstå mening utifrån kvalitativ metodolog

Avhandlingens metodologiska val följer på dess syfte och frågeställningar, vilka undersöker hur musiklärare förstår och iscensätter ensembleundervisning. För att fånga in musiklärares uppfattningar, värderingar och egna formuleringar av ensembleundervisningens lärandeobjekt – såväl som en observation av deras praktiska handlingar i en praktik – bedömdes därför en studie enligt en kvalitativ metod som mest relevant (Bryman, 1997).

Teoretiskt förstås musiklärares uppfattningar, värderingar och formuleringar som uttryck för diskurs. De lärandeobjekt som musiklärare legitimerar i samtal om sin undervisning, såväl som genom den iscensatta undervisningen, anses därför vara uttryck för diskursiva uppfattningar om undervisningsinnehåll. Det diskursteoretiska perspektiv som används i avhandlingen och som beskrivits i föregående kapitel betraktar subjektet som en instans för diskurs och skiljer sig därigenom delvis från annan diskursteori, vilken framhäver subjektets roll som medskapare av diskurs. Även om diskurs antas vara avgörande för varför en viss konstruktion av lärandeobjekt ser ut som den gör, är det viktigt att se hur det enskilda subjektet artikulerar diskurs. Diskurserna är med andra ord inte enkla att ”komma åt” och för att forskaren ska få åtkomst till dessa krävs att subjektet (och dennes deltagande i en diskursiv praktik) som sådant studeras: ”När man beskriver hur objekten för en sådan diskurs bildas, försöker man urskilja de relationer som upprättas och som karaktäriserar en diskursiv praktik” (Foucault, 2011, s. 68). Inom ramen för kvalitativ metodologi finns det flera olika typer av data (intervjutranskriptioner, observationstranskriptioner, bild- eller ljudupptagningar, beskrivningar och berättelser et cetera) såväl som en rad olika datainsamlingstekniker (intervju, gruppsamtal, observation, enkät et cetera). För att

komma åt musiklärares förståelse, legitimering och iscensättande av lärandeobjekt användes dels fokusgruppsamtal (Morgan, 1998; Wibeck, 2000) och dels deltagande observation Robson, 2011; Spradley, 1980) samt uppföljande intervjuer (Kvale, 1997; Robson, 2011).

Ett skäl till att välja fokusgruppsamtal som en av datainsamlingsmetoderna är att fokusgruppsamtalet kan avspegla sådant som i den kollegiala gemenskapen uppfattas som legitimt att tala/inte tala om och då kan ses som uttryck för talad diskurs. Uppfattningar kring val av undervisningsinnehåll berörde alla lärare och var också ett samtalsämne som jag förmodade var tillräckligt engagerande för grupperna, något som Morgan (1998) betonar: ”Focus groups works best when what interests the research team is equally interesting to the participants in the groups” (s. 10).

För att kunna ta del av den iscensatta undervisningen användes deltagande observation (Robson, 2011; Spradley, 1980) samt intervjuer. Med intervju avses här en följd intervjuer vars struktur och frågescheman relaterades till de lektionsobservationer som gjordes, samtidigt som de var tillräckligt många för att musiklärarna skulle få möjlighet att fördjupa sig samt återkomma till tidigare intervjuer och lektionsögonblick och ge forskaren en möjlighet att också över tid uppfatta regelbundenheter såväl som oregelbundenheter. Vissa teman, vilka jag uppfattade som särskilt intressanta för avhandlingens frågeställningar, togs upp inledningsvis men med utrymme för musiklärarna att utveckla sina svar vilket fick följden att intervjuerna inte såg exakt likadana ut. Intervjuerna varierade i storlek med hänsyn tagen till musiklärarnas möjligheter att genomföra dem, och var alltifrån relativt korta (cirka 15 minuter) till längre (cirka en timme). I ett fall genomfördes också intervjuer utan direkt anslutning till undervisning för att komplettera den övriga empirin. Deltagande observation innebar i korthet att jag observerade musiklärarnas undervisning men utan att ingripa, samtala med eller på annat sätt delta i själva undervisandet.

5.2 Fokusgruppsamtal

Med fokusgruppsamtal menas ett gruppsamtal med särskilt syfte att diskutera ett specifikt utvalt ämne, oftast valt av forskaren eller en grupp av forskare:

Focus groups are group interviews. A moderator guides the interview while a small group discusses the topics that the interviewer raises. What the participants in the group say during their discussion are the essential data in focus groups. (Morgan, 1998, s. 1)

I avhandlingen används genomgående termen ”fokusgruppsamtal” som en synonym till det Wibeck (1999) kallar ”fokusgrupper”. Det understryker hur

fokusgruppsamtalet mer förstås som ett fenomen där några för ett samtal med varandra om ett specifikt ämne, snarare än en grupp som blir intervjuad, med den metodologiska skillnaden att deltagarnas initiativ i fokusgruppsamtalen ges en viktig betydelse. Ett sådant metodval samspelar också med avhandlingens teoretiska grund, där ett samtal också är uttryck för diskurs, inte sällan med möjliga konflikter. Historiskt har fokusgrupper använts i olika sammanhang, både i ett uttalat vetenskapligt syfte såväl som i ett mer kommersiellt eller marknadsmässigt intresse som att undersöka hur en tänkt konsumentgrupp förstår och diskuterar en vara eller tjänst. Fokusgrupper har också använts för att diskutera och analysera hur grupper av människor (ibland också särskilda sammansättningar av experter) resonerar kring ett visst scenario, en framtidshändelse eller de tänkbara utsikterna för en idé eller produkt (Wibeck, 2000; Morgan, 1998; Puchta & Potter, 2004). En viktig insikt var att deltagarna i fokusgruppsamtalet kunde föra en annan och djupare diskussion än med en traditionell intervjuare vars frågor ibland riskerade att bli ledande (Morgan, 1998).

I ett fokusgruppsamtal kan både det som avhandlas liksom interaktionen mellan gruppdeltagarna utgöra data. Wibeck (2000) understryker vidare att fokusgruppsamtal kan vara en gruppintervju men att alla gruppintervjuer inte behöver vara fokusgrupper. En ytterligare skärpning anger att fokusgruppsamtal innebär en ”forskningsteknik” (s. 23) till skillnad från en mer marknadsmässig användning av fokusgrupper. I centrum står också den gruppinteraktion som fokusgruppen erbjuder under själva gruppsamtalet. Denna metod skiljer sig också radikalt från deltagande observation, något som definieras på följande vis:

This reliance on a researcher-created situation is very different from participant observation, which concentrates on understanding natural occurring behaviour. (Morgan, 1998, s. 31)

I huvudsak avgör dock datatypen vilken metod som är mest fördelaktig för ett forskningsprojekt och Morgan (1998) menar att när forskaren vill se hur något fungerar i sin naturliga miljö är deltagande observation att föredra: ”when you need to know how things operate within their natural contexts, then participant observation has many advantages over focus groups” (s. 32). Ett sådant uttalande går förstås att diskutera; dels metodiskt utifrån att deltagande observation inte alls behöver innebära att forskaren kommer nära den vardag som annars präglar forskningsobjektet, dels teoretiskt utifrån en längre diskussion kring om något överhuvudtaget kan kallas för ”naturligt” och hur detta ”naturligt” förhåller sig till tid och rum. Puchta och Potter (2004) gör en anmärkning kring detta:

Our general point will be that focus groups are interactional, conversational encounters. If we are going to understand what is going on in them we will need to go beyond the abstract cognitive notion of attitudes, which tends to be static and individual, and consider the way evaluations are produced and managed when people are in conversation with others. (s. 69)

Citatet belyser hur språkets betydelse också får konsekvenser för vilken sorts data ett fokusgruppsamtal utgör. I den här studien förstås fokusgruppsamtalen som uttryck för diskurs, där språket inte ses som en enkel förvaring av oomtvistad mening, utan istället förstås som ett kraftfullt sätt att framställa undervisning på. Därtill torde en diskussion kring reflexivitet vara viktig att göra i all samhällsvetenskaplig forskning, vilken förhåller sig till tolkande aspekter. En sådan diskussion finns i avsnitt 5.7.