• No results found

SKB:s lokaliseringsfaktorer

6 Avgränsningar

I detta kapitel anges vilka avgränsningar i tid, rum och sak som gjorts i MKB-arbetet. Avgräns-ningarna styrs av de planerade verksamheterna och deras lokalisering samt av övervägda alternativ.

6.1 Avgränsning av verksamhet

MKB:n omfattar mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle samt de anläggningar som finns eller planeras för ändamålet (Clab, inkapslingsanläggningen och slutför-varsanläggningen).

Vid prövningen av verksamheterna ska man enligt 16 kap 7 § miljöbalken även ta hänsyn till följdverksamheter som är behövliga för att den sökta verksamheten ska kunna bedrivas på ett ända-målsenligt sätt. Det måste dock göras en rimlig avgränsning så att endast följdverksamheter som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten beaktas. Baserat på detta har MKB:n avgränsats till att omfatta följdverksamhet i form av transporter till och från anlägg-ningarna samt vattenverksamheter, se figur 6-1. Verksamheter som inte ingår i MKB:n, kärnkraft-verken, brytning av koppar och järn för tillverkning av kapslar, kapseltillverkning, brytning av bentonit till slutförvarsanläggningen samt anläggningar för att ta hand om drift- och rivningsavfall (SFR samt slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall), kommenteras i avsnitt 6.1.1 till 6.1.3.

I avsnittet om kumulativa effekter (avsnitt 12.2) beskrivs de verksamheter som redan finns i anslutning till de tilltänkta anläggningarna för mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle, samt de som kan förutses tillkomma på platsen inom den tidsrymd som anläggningarna uppförs och drivs. Med kumulativa effekter avses i MKB-sammanhang hur en verksamhet eller åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter påverkar miljön i ett område.

Figur 6-1. Avgränsning av verksamheter och anläggningar som beskrivs inom ramen för MKB:n omfattar Transport

av använt kärnbränsle

Kapseltransport Transport av tomma kapslar

Externa transporter:

personal etc

Externa transporter:

personal, bergmassor, bentonit etc

Slutförvars-anläggning Inkapslings-anläggning

Clab

Clink

Verksamheten vid anläggningarna, inklusive interna transporter och vattenverksamheter Kärnkraftverk

Kapselfabrik för montering och kontroll Brytning och framställning av koppar och järn

Kapseltillverkning

Brytning av bentonit Anläggningar för

drift- och rivningsavfall

6.1.1 Kärnkraftverken

Kärnkraftverken, varifrån det använda kärnbränslet levereras, ingår inte i MKB:n eftersom de har egna tillstånd och det är andra verksamhetsutövare som ansvarar för den verksamhet som bedrivs.

6.1.2 Råvaror och kapseltillverkning

Brytning av koppar och järn för kapseltillverkning, liksom själva kapseltillverkningen, ingår inte i MKB:n. Produktion och kontroll av kapseln sker i kapselfabriken som kommer att byggas i Oskars-hamns kommun. Kapselfabriken hanteras senare i en separat process enligt miljöbalken. Leverantörer av kapselkomponenter kommer att väljas i samband med att uppförandet av inkapslingsanlägg-ningen startar.

Brytning av bentonit ligger också utanför avgränsningen för MKB:n, likaså båttransport av material, till exempel bentonit från brytningsområde, till hamnanläggning i Sverige.

6.1.3 Anläggningar för drift- och rivningsavfall

Kortlivat låg- och medelaktivt avfall uppstår under driften av Clab och inkapslingsanläggningen samt vid rivning av dessa anläggningar.

Det lågaktiva avfallet förs till befintligt markförvar för lågaktivt avfall (MLA), som ligger intill Äspös tunnelpåslag på Simpevarpshalvön. Det kortlivade radioaktiva avfallet förs till SFR i Fors-mark. SFR ska byggas ut för att även rymma rivningsavfall. Anläggningarna för drift- och rivnings-avfall har egna tillståndsprocesser och behandlas inte i denna MKB.

Lokaliseringen och uppförandet av anläggningen för förvaring av långlivat låg- och medelaktivt av-fall ligger långt fram i tiden och behandlas inte i denna MKB.

6.2 Avgränsning av påverkan, effekter och konsekvenser

Begreppen påverkan, effekt och konsekvens är centrala i miljökonsekvensbeskrivningar. En miljöpåverkan är en fysisk förändring av miljön. Förändringen kan leda till en försämring i miljö-kvalitet (en miljöeffekt) som i sin tur kan ge följdverkningar för någon eller för något intresse, en miljökonsekvens /6-1/. I det följande ges ett exempel på hur de tre begreppen påverkan, effekt och konsekvens används i denna MKB:

Påverkan är den fysiska förändring som en anläggning ger upphov till, exempelvis genom att grundvatten behöver bortledas, vilket orsakar en grundvattensänkning.

Effekten av denna grundvattensänkning blir dränering av ovanliggande våtmarker, vilket för-ändrar livsmiljön för de djur och växter som finns i våtmarken.

Konsekvensen är en värdering av effekten när man tar hänsyn till vad denna betyder för olika intressen. Värderingen baseras på storlek och varaktighet av påverkan och effekten, samt på före-komsten av skyddsvärda intressen i det område som berörs. I exemplet med grundvattensänkningen värderas den berörda våtmarken utifrån om det är en sällsynt livsmiljö, om den hyser skydds värda arter samt utifrån dess betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden i det område där den förekommer.

Både direkta och indirekta effekter ingår i bedömningen, även om dessa inte benämns specifikt som direkta eller indirekta i denna MKB. Indirekta effekter uppstår antingen som en följd av en direkt effekt eller som resultatet av en följdverksamhet.

Påverkan, effekter och konsekvenser som beskrivs i MKB:n baseras på en bedömning av vad som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan. Grundvattensänkning är en typ av påverkan som kan förväntas bli betydande. I andra fall kan det finnas risk för betydande miljöpåverkan, till exempel genom bullerstörningar, varför detta utreds i MKB:n för att man ska kunna bedöma om betydande miljöpåverkan kan uppstå. Vidare har de frågeställningar som framkommit i samråden, som utgör en

MKB:n omfattar beskrivning av påverkan, effekter och konsekvenser under normala förhållanden och vid möjliga störningar och olyckor. De senare beskrivs i särskilda avsnitt om risk och säkerhet som behandlar såväl radiologiska som icke-radiologiska aspekter.

Den påverkan och de effekter och konsekvenser som bedömts vara relevanta att beskriva i MKB:n anges i tabell 6-1.

Tabell 6-1. Avgränsning vid beskrivning av påverkan, effekter och konsekvenser samt risk och säkerhet för Clab, Clink och slutförvarsanläggning.

Clab Clink Slutförvar

Påverkan

Ianspråktagande av mark

• •

Påverkan på grundvattennivå

• • •

Buller och vibrationer

• • •

Strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen

• • •

Utsläpp av övriga ämnen till luft

• • •

Utsläpp av övriga ämnen till vatten

• • •

Ljussken

• •

Resursförbrukning

• • •

Effekter och konsekvenser

Naturmiljö

• • •

Friluftsliv och rekreation

Kulturmiljö

• •

Landskapsbild

• • •

Boendemiljö och hälsa

• • •

Risk och säkerhet

Icke-radiologiska risker

• • •

Radiologiska risker under drift

• • •

Långsiktig säkerhet

Ianspråktagande av mark beskrivs inte för Clab eftersom ingen ny mark tas i anspråk. Inga bety-dande konsekvenser förväntas uppstå för kulturmiljö och landskap eller för friluftslivet. Konse-kvenser för naturmiljön beskrivs med tanke på den bullerpåverkan och de utsläpp till vatten som sker från anläggningen. För slutförvarsanläggningen kan noteras att utsläpp av radioaktiva ämnen under normal drift avser radon som frigörs från berggrunden. Det använda kärnbränslet kommer att vara inkapslat och orsakar inte några radioaktiva utsläpp till omgivningen. Extraordinära händelser analyseras för driftskedet och efter förslutning av slutförvaret (långsiktig säkerhet).

6.3 Geografisk avgränsning

Den geografiska avgränsningen anger det område som kan komma att påverkas av planerade verk-samheter.

6.3.1 Lokaliseringsområde

Lokaliseringsområdet är det område där anläggningarna placeras samt de omgivande markområden där det finns risk för direkt fysisk störning i samband med anläggningsarbeten. Ianspråktagande av mark kan medföra konsekvenser för kultur- och naturmiljö. Inom lokaliseringsområdet har därför detaljerade utredningar i form av arkeologisk utredning och naturinventering genomförts som

6.3.2 Påverkansområde

Påverkansområdet definieras som det område där störningar av olika slag (grundvattensänkning, buller, vibrationer, ljussken, utsläpp till luft och vatten) kan påverka omgivningen. Påverkansom-rådet är olika stort för olika typer av påverkan. Viss påverkan, som grundvattensänkning och buller från anläggningarna, uppstår i omgivningen kring lokaliseringsområdet. Annan typ av påverkan upp-står på längre avstånd från anläggningarna. Detta kan vara vattenområden som är mottagare av utsläpp från anläggningarna eller vägar som används för transporter till och från anläggningarna.

Transportvägarna ingår i påverkansområdet genom att transporterna ger upphov till buller, vibra-tioner och utsläpp till luft (se avsnitt 6.3.4 om transporter).

För att beskriva den effekt som utsläpp av radioaktiva ämnen har på människan och för att säker-ställa att allmänheten får ett fullgott skydd används begreppet kritisk grupp. Begreppet innebär den grupp av människor som på grund av levnadsvanor, ålder eller vistelseort får högre dostillskott än andra till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen. Den kritiska gruppen kan vara verklig eller hypotetisk. Vid utsläppsberäkningar av radioaktiva ämnen vid normal drift av en inkapslingsanlägg-ning vid Clab, har en kritisk grupp antagits finnas på Utlångö och Upplångö, cirka fyra kilo meter nordost om inkapslingsanläggningen. Vid beräkning av omgivningspåverkan vid missöden i Clab och inkapslingsanläggningen har dosen beräknats för fem olika avstånd från anläggningarna: 200 respektive 500 meter samt två, tre respektive tio kilometer. För slutförvarsanläggningen planeras inga motsvarande beräkningar för driftskedet, eftersom inga händelser har identifierats som kan ge ut-släpp av radioaktiva ämnen till omgivningen.

I säkerhetsanalysen SR-Site, som behandlar den långsiktiga säkerheten i slutförvaret, beräknas utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Huvuddelen av beräkningarna är koncentrerade till ett område strax nedströms slutförvaret, men doser beräknas även för hela Öregrundsgrepen, den havsvik som ligger utanför Forsmark.

6.3.3 Transporter av använt kärnbränsle

Den geografiska avgränsningen för transporter av använt kärnbränsle innefattar fartygstransporterna från kärnkraftverken till Clab samt av inkapslat bränsle till slutförvarsanläggningen, inklusive de korta landtransporterna.

6.3.4 Övriga transporter

Utredningar av miljöpåverkan från materialtransporter baseras på att de sker med lastbil /6-2, 6-3/. Utredningarna av transportbuller och utsläpp till luft från material- och persontransporter har fokuserat på sträckorna Forsmark–Hargshamn respektive Laxemar/Simpevarp–Oskarshamn.

Spridningsberäkningar för utsläpp till luft samt för buller och vibrationer har gjorts för känsliga avsnitt, till exempel vid passage av tätbebyggt område. För att mängdberäkningar av utsläpp till luft (totala utsläpp per år) ska kunna göras har en genomsnittlig transportlängd på 25 kilo meter (enkel resa) antagits. Detta avstånd bestäms bland annat av var personalen bor, vilka entreprenörer som anlitas samt hur den framtida marknaden för avsättning av bergmassor ser ut, varför det finns osäkerhet i antagandet.

6.4 Avgränsning i tid

De tidsskeden som beskrivs är de skeden då verksamheten ger konsekvenser. För Clink är det drift- och rivningsskedet. För inkapslingsanläggningen tillkommer uppförandeskedet. För slut-förvarsanläggningen omfattar beskrivningen uppförande, drift och avveckling, se figur 6-2. Tiden efter förslutning beskrivs med avseende på långsiktig säkerhet och underlaget har hämtats från analysen av den långsiktiga säkerheten, SR-Site, där scenarierna för förvarets utveckling sträcker sig

De årtal som anges i miljökonsekvensbeskrivningen är exempel på typiska år för projektets olika skeden och är beroende av när tillstånd ges för att uppföra och driva anläggningen. Det gör att den uppskattade påverkan kan komma att inträffa vid en annan tidpunkt, beroende på projektets fortskridande. År 2015 speglar ett år under uppförandeskedet med lägre intensitet för slutförvaret och högre intensitet för inkapslingsanläggningen, medan år 2018 speglar ett år med högre intensitet för slutförvaret och lägre intensitet för inkapslingsanläggningen. Åren 2030 och 2075 speglar driftskedet respektive avvecklingsskedet.

Då avvecklingen ligger långt fram i tiden beskrivs avvecklingsskedet och dess miljökonsekvenser endast översiktligt i MKB:n.

Figur 6-2. Tidsplan för uppförande, drift och avveckling av Clab, inkapslingsanläggning och slutförvarsanläggning.

2010 2015 2020 2025 2030 2070 2090