Buller och vibrationer Uppförandeskede

Sedan 1998 har grundvattennivåer mätts i borrhål runt Clab inom ramen för kontrollprogrammet för byggandet av Clab 2 /9-6/. Mätningarna visar på förändringar i grundvattennivån i direkt anslutning till anläggningen som kan kopplas till byggandet av Clabs bergrum. Inkapslingsanlägg-ningens bergschakt kommer att placeras ovanför bassängerna i Clab. Schaktbotten för inkaps-lingsanläggningens undermarksdelar kommer att ligga cirka 14 meter ovanför befintliga bergrums tak. Det kan inte uteslutas att det tillkommande bergschaktet byggs under grundvattenytan. Upp-skattningsvis kan uppförandet av inkapslingsanläggningen innebära en ökning av inläckaget av grundvatten med cirka tio procent jämfört med nuvarande inläckage till Clabs bergrum. Emellertid kan förläggning av det planerade bergschaktet ovanför bergrummet Clab 1 innebära att inläckaget till inkapslingsanläggningen kompenseras av ett minskat inläckage till Clab. Bedömningarna redo-visas i /9-7/.

Kontrollprogrammet för Clab visar endast på lokala hydrogeologiska effekter från upp-förandet av Clab 2. Eftersom inkapslingsanläggningens bergschakt förläggs rakt ovan de befintliga bergrummens tak bedöms uppförande och drift av inkapslingsanläggningen endast medföra lokala effekter på grundvattennivån i berget.

Driftskede

Den påverkan på grundvattennivån som i dag finns runt Clab förändras endast marginellt under driften av Clink. Se beskrivning ovan av påverkan under uppförandeskedet.

Rivningsskede

Efter rivningen av Clink bedöms grundvattennivån ställa in sig nära den ursprungliga. Med hänsyn tagen till effektiv nederbörd, utsprängd volym samt berörd yta kan det ta upp emot tio år /9-2/.

9.1.3.3 Buller och vibrationer Uppförandeskede

Under uppförandeskedet kommer transporter, arbetsmaskiner, bergborrning, sprängning, kross-ning av berg (om det blir aktuellt) samt schaktkross-ning av jordmassor med hjullastare att orsaka buller och vibra tioner. Om buller är dominant i frekvensområdet under 200 hertz uppfattas det som lågfrek-vent ljud och kan upplevas som mer störande än ”normalt” buller. Normalt buller anges i dBA, vilket innebär att lågfrekvent ljud i viss mån filtreras bort. I bullerutredningen /9-8/ konstateras att lågfrekvent buller i första hand kan alstras av stenkross och arbetsmaskiner.

Bullernivåer har beräknats för ett scenario där mobil kross och borraggregat är i kontinuerlig drift samtidigt, se figur 9-7. Till vänster i bilden visas bullerutbredningen för befintlig verksamhet.

Figur 9-7 visar att det är buller från byggandet av inkapslingsanläggningen som kommer att domi-nera i området. Störst bullerspridning i förhållande till gällande riktvärden kommer att ske kvällstid.

Storleken på vibrationerna som alstras från tung trafik beror på ojämnhet i vägbana, fordonsvikt, hastighetsbegränsning samt grundläggningsförhållanden. Beräkningsexempel baserade på moränmark och en vägojämnhet på fem centimeter (stor ojämnhet) redovisas i tabell 9-2 /9-2/.

Sprängning av berg för att få rum med inkapslingsanläggningens bassänger kommer att genom-föras under första delen av uppförandeskedet och beräknas pågå under cirka tre månader. Med hänsyn till närheten till Clab kommer laddningarna att vara förhållandevis små. Sprängningsar-beten ger upphov till både vibrationer och luftstötsvågor, det vill säga en tryckändring i luften som uppstår i samband med bergsprängningar. Planering och genomförande av bergarbeten kommer att styras av den försiktighet som närheten till Clabs två bergrum kräver. I samband med uppförandet av Clab 2 studerades frågan om eventuell påverkan på det befintliga bergrummet /9-9/. Erfarenheter finns därmed att hämta från uppförandet av Clab 2, som kunde uppföras utan att stabiliteten eller funktionen hos det befintliga lagret påverkades. Pessimistiska beräkningar visar på maximala vibrationsnivåer vid närliggande fastigheter mellan 0,3 och 0,7 millimeter per sekund (mm/s), medan gränsvärdena för vibrationsnivåer i byggnader ligger på mellan 7 och 11 mm/s.

Dessutom kommer merparten av sprängladdningarna troligtvis att vara mindre än vad som använts för beräkningarna. För luftstötsvågor visar beräkningarna på nivåer som understiger 50 Pascal (Pa), medan gränsvärdet ligger på 500 Pa. Det innebär att de flesta salvor inte kommer att vara hörbara vid de närliggande fastigheterna. Detaljer om beräkningar av vibrationer och luftstötsvågor finns Figur 9-7. Ekvivalent ljudnivå för befintlig verksamhet (vänster) samt kombinerat med buller under uppförande-skedet av inkapslingsanläggningen kvällstid (höger).

Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet och inkapslingsanläggning – uppförandeskede

Gällande riktvärde bedömt som

byggbuller 50 dBA ekvivalent ljudnivå kväll Bullernivå

> 60 dB(A) 55 dB(A) 50 dB(A) 45 dB(A)

40 dB(A) 35 dB(A) 30 dB(A)

Inkapslingsanläggning Åkvik

Simpevarps by

Ekerum Ekerum

Simpevarps by

Åkvik

Clab Clab

G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig9-7_SM_buller_bef_INKAbygg_10

1116.mxd

±

0 250 500 1 000m

Kartans id 01-000365 Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/swecoas 2010-11-16 13:49

Tabell 9-2. Beräkningsexempel på vibrationer som alstras från tung trafik.

Fordonets totalvikt och hastighet 10 meter från väg 50 meter från väg

40 ton–70 km/h 0,5 mm/s 0,1 mm/s

60 ton–70 km/h 0,7 mm/s 0,2 mm/s

Driftskede

Under driftskedet utgör ventilationsfläktar den dominerande bullerkällan. Bullerdämpande åtgärder planeras för att klara gällande riktvärden vid närmaste bostad. Verksamheten inne i anläggningen kommer inte att påverka omgivningen. I figur 9-8 redovisas beräknade bullernivåer från inkapslings-anläggningen då fläktarna är placerade inomhus. Till vänster i bilden visas bullerutbredningen för befintlig verksamhet. Figuren visar att gällande riktvärden underskrids vid närmaste bostad.

Transporterna under driftskedet förväntas inte heller medföra någon vibrationsstörning.

Figur 9-8. Ekvivalent ljudnivå för befintlig verksamhet (vänster), samt kombinerat med buller från inkaps-lingsanläggningen under drift kvällstid och nattetid (höger).

Ekerum Ekerum

Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet och

inkapslingsanläggning – driftskede

Gällande riktvärde: 35 dBA bedömt som industribuller kväll och natt

Bullernivå

> 50 dBA 45 dBA 40 dBA

35 dBA 30 dBA

Åkvik Åkvik

Simpevarps by Simpevarps by

Inkapslingsanläggning

Clab Clab

G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig9-8_SM_Clink_driftbuller_101101.mxd

±

0 250 500 1 000m

Kartans id 01-000345 Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/swecoas 2010-11-01 22:57

Rivningsskede

Under rivningsskedet kan arbetsmaskiner för rivning, såsom vid krossning av betong, orsaka en ökning av bullernivåerna. Transporter för bortforsling av rivningsmaterial ger också upphov till buller.

Antalet transporter beräknas emellertid vara avsevärt färre än under bygg- och driftskedet. Inga bullerberäkningar har genomförts för rivningsskedet då rivningen ligger långt fram i tiden.

9.1.3.4 Strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen

Information om radioaktivitet och strålning finns i avsnitt 3.4.

Uppförandeskede

Under uppförandeskedet hanteras inga radioaktiva ämnen i inkapslingsanläggningen.

Driftskede

I den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink redovisas beräkningar av utsläpp av radioak-tiva ämnen vid normal drift och vid missöden. Beräkningarna är baserade på pessimistiska anta-ganden vilket innebär att de verkliga aktivitetsnivåerna förväntas bli betydligt lägre än de beräknade.

Nedan beskrivs utsläpp av radioaktiva ämnen vid normal drift, medan utsläpp av radioaktiva ämnen i samband med störningar och missöden redovisas i avsnitt 9.1.5.2.

Strålskydd och strålkällor

Grundprincipen för strålskydd sammanfattas ofta med akronymen ”ALARA” som står för ”As low as reasonably achievable” – så lågt som rimligt möjligt. Utformningen av inkapslingsanlägg-ningens strålskydd ska göras med användande av bästa möjliga teknik, vilket anges både i Strål-säkerhetsmyndighetens föreskrifter och i miljöbalken.

Strålningen i inkapslingsanläggningen kommer huvudsakligen från det använda kärnbränslet samt från röntgenutrustningen i stationen för oförstörande provning. Frigörelse av aktivitet inom inkapslingsanläggningen kan endast ske från det använda kärnbränslet till vatten i anläggningens bassänger eller till luft i anläggningens hanteringscell. All hantering av kärnbränslet sker i avskilda och strålskärmade utrymmen med kontrollerad ventilation. Olika utrymmen klassificeras utifrån risken för kontaminering och strålningsnivå. Klassificeringen av så kallade kontrollerade områden styr begränsningar i tillträdet till området. När bränslet har kapslats in är det inte längre en källa till luftburen aktivitet men strålskärmning krävs även under den fortsatta hanteringen. Innan kärn-bränslet tas in i inkapslingsanläggningen har radioaktiviteten avklingat under mellanlagringen i Clab. Det innebär att den aktivitet som kan frigöras per hanterat bränsleelement är betydligt mindre i inkapslingsanläggningen än i Clab.

Det kärnbränsle som hanteras har två olika huvudkällor av aktivitet som kan spridas i anläggningen, dels aktiveringsprodukter på bränsleelementens yta (så kallad crud), dels klyvningsprodukter inne i kärnbränslet. De senare kan endast frigöras från skadat bränsle. De nuklider som dominerar aktivitets-avgivningen från crud respektive klyvningsprodukter är kobolt-60 (Co-60) respektive cesium-137 (Cs-137). Det förekommer även små mängder av andra aktiveringsprodukter, klyvningsprodukter och transuraner.