År 2009 uppgick de nominella utsläppen från Clab till vatten av de viktigaste radionukliderna, förutom tritium, till 100 MBq/år. En framtidsprognos visar att utsläppen från Clab kan komma att öka om inga åtgärder vidtas, beroende på tre faktorer /8-12/:
• Koncentrationen av Cs-137, som utgör en väsentlig del av aktivitetsutsläppen till vatten, ökar stadigt i förvaringsbassängerna.
• Använda jonbytarmassor på Clab har lagrats i tankar inför framtida ingjutning. Åtgärden har varit ett sätt att minska stråldos till personal och innehålla radiologiska specifikationer för slutliga avfallskollin. När jonbytarmassan gjuts in antas aktivitetsutsläppen till vatten öka.
• Anslutningen av inkapslingsanläggningen kommer att öka belastningen på Clabs reningssystem.
Om inga åtgärder vidtas kommer de framtida utsläppen från Clab att öka märkbart. Möjliga åt-gärder för att kunna bibehålla och ytterligare minska aktivitetsutsläppen till vatten har därför utretts /8-12/. Utredningen resulterade i ett antal förslag till åtgärder, men det krävs praktiska tester för att bedöma om de kan genomföras. Det krävs också ytterligare utredning för att kunna avgöra om åtgärderna kan göras på ett sätt som inte negativt påverkar anläggningens säkerhet, strålskydd och avfallshantering. Om samtliga åtgärder kan vidtas skulle utsläppen teoretiskt kunna reduceras med 95–99 procent. Det betyder i så fall att nuvarande utsläpp, trots ökande belastning, skulle kunna minska väsentligt.
För utsläppen till luft bedöms det inte vara motiverat att vidta ytterligare reningsåtgärder.
8.1.3.4 Ekosystempåverkan från utsläpp av radioaktiva ämnen
Radiologisk påverkan på biosfären, det vill säga eventuell påverkan och effekter på djur och växter, på grund av utsläpp från Clab behandlas i kapitlet om Clink, avsnitt 9.1.3.5.
8.1.3.5 Icke-radiologiska utsläpp till luft
För Clab är den dominerande källan till utsläpp till luft sjötran-sporter med m/s Sigyn. Fartyget har utrustats med katalytisk avgasrening för att reducera utsläppen av kväveoxider (NOx).
Katalysatorn är operativ ungefär 50 procent av tiden, då mo-torerna går på minst 60 procents last, och medför en minsk-ning av NOx-emissionerna med över 80 procent då den är i gång. Beräkningar eller uppskattningar av årliga emissioner från m/s Sigyn redovisas i tabell 8-5. Även om det totala utsläppet är signifikant ska m/s Sigyns utsläpp ses i relation till det stora antalet övriga sjötransporter som sker i farlederna. Den nu-varande beläggningen för m/s Sigyn innebär mindre än en transport per vecka. När ett nytt fartyg tas i bruk kommer utsläppen till luft att minska, då det nya fartyget kommer att ha bättre prestanda och vara utrustat med det senaste inom reningsteknik.
Driften av Clab innebär också transporter på land. En uppskattning av utsläppen från landtransporter knutna till Clab för år 2015 redovisas i tabell 8-6. FC anger bränsle-förbrukningen och PMavg och PMres står för avgaspartiklar respektive resuspensionspartiklar. Utsläppen av svaveldi-oxid är försumbara eftersom diesel miljöklass 1 och bensin 95 används som bränsle /8-13/.
8.1.3.6 Icke-radiologiska utsläpp till vatten
Befintligt system innebär att dagvattnet leds via ledning i mark och släpps ut i havsviken Herrgloet.
I samband med byggandet av inkapslingsanläggningen kommer också en del av dagvattnet från Clab att ledas till dagvattenhanteringssystemet för inkapslingsanläggningen för att bättre utnyttja möjligheter till infiltration i närliggande skogsmarker, se även 8.1.1.2. Detta kommer att minska mängden föro reningar som når Herrgloet.
Spillvatten renas i OKG:s reningsverk innan det släpps ut utanför havsviken Hamnefjärden.
Mängden spillvatten som avleds från Clab är i dag cirka 32 kubikmeter per dygn /8-11/.
Kylning av bassängerna i Clab ger upphov till uppvärmt kylvatten som släpps ut gemensamt med kylvattnet från kärnkraftverket i Hamnefjärden. I genomsnitt släpptes under år 2009 ut 0,16 kubik-meter havsvatten per sekund. Enligt dimensionerande kapacitet och flöde medför kylningen i an-läggningen en temperaturhöjning på cirka sju grader efter att vattnet passerat Clab. Detta kan jämföras med utsläppen från kärnkraftverket (efter effekthöjning) där ungefär 96 kubikmeter per sekund släpps ut med en temperaturhöjning på 12,5 grader /8-14/.
8.1.3.7 Avfall
Driften av Clab ger upphov till avfall, farligt avfall och radioaktivt avfall. Det radioaktiva drift-avfallet hanteras och förpackas för att transporteras vidare till SFR. Det lågaktiva drift-avfallet förs till markförvaret för lågaktivt avfall (MLA), som ligger intill Äspös tunnelpåslag på Simpevarps-halvön. Mellan åren 2003 och 2009 gav Clab i medeltal upphov till 37,8 ton radioaktivt avfall per år. Under samma period gick i genomsnitt 10,4 ton avfall per år till återvinning eller återanvänd-ning medan 17,3 ton avfall gick till deponering, förbränåteranvänd-ning eller biologisk behandling. 4,5 ton farligt avfall skickades för återvinning, förbränning eller behandling /8-11/. M/s Sigyn genererade under år 2009 cirka 100 ton farligt avfall (så kallad sludge). Sludge är ett oljehaltigt länsvatten som kommer från läckage, från maskiner och utrustning samt rengöring av dessa. Sludgen tas om hand när fartyget anländer till hamnen.
Tabell 8-5. Årliga emissioner från fartyget m/s Sigyn (ton per år).
Ämne Mängd (ton/år)
Tabell 8-6. Utsläpp samt bränsleför-brukning för landtransporter till och från Clab (ton per år).
8.1.3.8 Energianvändning
Mellan åren 2003 och 2009 var elenergianvändningen på Clab i medeltal 16–17 GWh per år.
Terminalfordonens och de övriga fordonens bränsleförbrukning för interna transporter uppgick under samma period till i medeltal sju kubikmeter diesel per år. I Clab finns också ett reserv-kraftaggregat som provkörs regelbundet och ger upphov till en årlig bränsleförbrukning av 1,5 kubik meter diesel. Ytterligare ett aggregat har installerats men ej tagits i drift. För sjötrans porter från kärnkraftverken till Clab förbrukades drygt 1 000 ton diesel under 2009.
8.1.3.9 Vattenförbrukning
Det är kärnkraftverkets vattenverk som svarar för Clabs behov av bruks- och avjoniserat vatten.
Den totala vattenförbrukningen var mellan åren 2005 och 2009 i medeltal cirka 14 300 kubikmeter per år. Släckvattensystemet för Clab försörjs också med vatten från kärnkraftverkets vattenverk.
8.1.3.10 Kemikalieanvändning
Kemikalier används vid rengöring och underhåll av anläggningen.
I tabell 8-7 redovisas förbrukning av kemikalier vid Clab i medeltal per år under åren 2003 till 2009 eller 2007 till 2008.
8.1.4 Effekter och konsekvenser
8.1.4.1 Naturmiljö
Det uppvärmda vatten som kommer från kylvattenkanalen ger upphov till både direkta och indirekta effekter i omgivningen. Det är främst Hamnefjärden som påverkas. Förutom den direkta temperatur-höjningen leder utsläppet till ändrade strömförhållanden i och utanför viken. Floran och faunan i omgivningen påverkas också. OKG:s omgivningskontroll visar att det uppvärmda vattnet ger god tillgång till syre och näring och därmed en ökad tillväxt för både floran och faunan, med en ändrad artsammansättning som konsekvens. Dock anses effekterna på naturmiljön överlag vara positiva för utvecklingen av vissa fiskarter samt för floran och faunan på havsbotten. Bidraget från Clab är för-sumbart då den volym som används vid Clab utgör mindre än 0,2 procent av den totala volymen uppvärmt vatten. En mer utförlig beskrivning av effekterna av kylvatten på naturmiljö finns i miljö-konsekvensbeskrivningen för Oskarshamnsverket /8-14/.
8.1.4.2 Landskapsbild
Runt Simpevarpshalvön präglas landskapsbilden av både skärgårdslandskap och kärnkraftindustrins anläggningar. Clab ligger längs kusten och syns tydligt från sjösidan.
För att bedöma påverkan på landskapsbilden från Clab har en siktanalys gjorts som visar var ifrån i landskapet byggnader inom driftområdet är synliga. Förutom topografin har vegetationen, och särskilt skogen, stor betydelse för hur synlig anläggningen är. I figur 8-16 visas två skilda scenarier;
ett där dagens vegetation behålls och ett där all skog, utom den som är skyddad i till exempel natur-reservat, är avverkad. Med dagens vegetation blir anläggningen mindre synlig än om skogen skulle avverkas.
De båda scenarierna visar skogens roll för att dölja anläggningen mot havet. Andelen lövskog kan också påverka synligheten vintertid. Det skogsklädda strandpartiet söder om Clab döljer i dag anläggningen om man tittar från sydväst, från Strömsö. Från sydost, från Långskär och
småbåts-Tabell 8-7. Kemikalieförbrukning vid Clab.
Kemikalie Mängd/år (vikt eller volym)
Rengöringsmedel och smörjmedel 850 kg (2007–2008)
Köldmedia 23 kg (2003–2009)
Färger och lösningsmedel 1 900 kg (2007–2008) Jonbytarmassor (pulver) 350 kg (2003–2009) Jonbytarmassor (kornformig) 1,4 m3 (2003–2009)
Hydrazin levoxin 11 kg (2003–2009)
8.1.4.3 Boendemiljö och hälsa Vattenförsörjning och sättningar
Resultat och analyser av mätningar från kontrollprogrammet i samband med uppförandet av Clab 2 tyder på en begränsad påverkan på grundvattennivån i Clabs omgivning, då endast borrhål i direkt anslutning till anläggningen har visat en förändring i grundvattennivå /8-6/.
Den befintliga grundvattensänkningen runt Clab kommer inte att förändras så länge anlägg-ningen finns kvar, vilket gör att det inte förväntas några konsekvenser på dricksvattenbrunnar eller system för dricksvattenförsörjning. Inga sättningar förväntas heller.
Buller
De befintliga bullernivåerna vid och runt Clab är låga och anses inte orsaka några konsekvenser för den lokala befolkningen /8-15/.
Utsläpp till luft
För sjötransporter till och från Clab använder m/s Sigyn de allmänna farlederna. M/s Sigyn bidrar tillsammans med de andra trafikerande fartygen till utsläpp av hälsofarliga ämnen. Dessa utsläpp kan ha betydelse för den samlade exponeringen av hälsofarliga luftföroreningar för områden med bebyggelse som är lokaliserade nära stora farleder eller i en dominerande vindriktning gentemot farleder /8-16/. Med hänsyn till att antalet fartygsrörelser med m/s Sigyn är begränsat, och att sjö-transporten till stor del sker i allmän farled, bedöms påverkan i form av utsläpp till luft från trans-porterna av kärnbränsle inte ge något betydande bidrag i förhållande till övrig trafik.
Utsläpp från transporter på land som är knutna till Clab anses inte orsaka några effekter för boende /8-13/.
Figur 8-16. Siktanalys för Clab. Kartan till vänster visar byggnadens synlighet i det omgivande landskapet då endast skyddad skog har behållits. Kartan till höger visar samma siktanalys där dagens vegetation har behållits.
Ström
Ekerum
Glostad
0 0,5 1km
±
Clab (huvudbyggnad) Områden där byggnaden inte är synlig Områden där byggnaden är synlig
Kartans id 03-000084 Ström
Ekerum
Glostad
Skogsridå enbart i skyddade områden Dagens skogsridå
Simpevarps by Simpevarps by
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig8-16_SM_siktanalys_Clab_byggnad_100421.mxd
Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-07-07 15:03