Utgångspunkter

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i uppdrag att ta hand om använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken så att människors hälsa och miljön skyddas på kort och lång sikt. SKB har utvecklat en metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet, den så kallade KBS-3-metoden (KBS står för KärnBränsleSäkerhet och 3 för att metoden för första gången presenterades i KBS-projektets tredje huvudrapport). KBS-3-metoden kräver dels en in-kapslingsanläggning, där det använda kärnbränslet kapslas in, dels en slutförvarsanläggning där kapslarna deponeras.

I dag mellanlagras det använda kärnbränslet i Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle), som ligger på Simpevarpshalvön i Oskarshamns kommun. SKB avser att förlägga inkapslings-anläggningen intill Clab. Slutförvarsinkapslings-anläggningen förläggs till Forsmark i Östhammars kommun.

1.1 Tillståndsprövning

Anläggningarna för mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle kräver såväl tillåtlighet och tillstånd enligt miljöbalken som tillstånd enligt kärntekniklagen. I november 2006 lämnade SKB in en ansökan enligt kärntekniklagen om att få uppföra och inneha en inkapslings-anläggning för använt kärnbränsle, och att få driva denna gemensamt med Clab som en integrerad anläggning, benämnd Clink.

SKB ansöker nu om tillåtlighet och tillstånd enligt miljöbalken för Clab, inkapslingsanlägg-ningen och slutförvarsanlägginkapslingsanlägg-ningen. Tillståndsprövinkapslingsanlägg-ningen enligt miljöbalken avser 9:e kapitlet (miljöfarlig verksamhet) och 11:e kapitlet (vattenverksamhet). Samtidigt ansöker SKB om tillstånd enligt kärntekniklagen för att få uppföra, inneha och driva slutförvarsanläggningen, se figur 1-1.

Detta förfarande gör att regeringen får möjlighet att vid ett och samma tillfälle fatta beslut om både tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken. Närmare villkor för till-stånden förutsätts bli formulerade av Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen.

Figur 1-1. Schematisk tidsplan för ansökningar, prövningar och beslut.

Ansökan KTL

Inkapslingsanläggning och Clab

2006 2007 2008 2009 2011

Ansökan KTL Slutförvarsanläggning Ansökan MB Slutförvarsanläggning,

inkapslingsanläggning och Clab

KTL Kärntekniklagen (Strålsäkerhetsmyndigheten) MB Miljöbalken

(Miljödomstolen) Villkor

Regeringsbeslut Platsval

Slutförvars-anläggning

Prövning

1.2 Säkerhet och strålskydd

Säkerhet och strålskydd är centrala begrepp inom kärnteknisk verksamhet och ska alltid vara styrande vid utformning och drift av kärntekniska anläggningar. Varje anläggning måste ha en sär-skild säkerhetsredovisning som redogör för hur säkerheten och strålskyddet är utformade så att människor och miljö skyddas från strålning vid normal drift, driftstörningar och missöden. Grund-läggande principer som ska tillämpas är dels ”optimering” och ”ALARA” (As Low As Reason ably Achievable), vilket går ut på att stråldoser ska begränsas så långt detta rimligen kan göras, dels

”BAT” (Best Available Technology), som innebär att ”bästa möjliga teknik” ska användas. Säker-hetsredovisningarna för slutförvaret och Clink bifogas ansökningarna om tillåtlighet och tillstånd enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen.

Slutförvaret för det använda kärnbränslet ska under lång tid skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning från bränslet. Slutförvarets långsiktiga sä-kerhet efter avveckling och förslutning är därför en huvudfråga för säsä-kerhetsredovisningen och tillståndsprövningen. Den långsiktiga säkerheten efter förslutning beskrivs också i miljö-konsekvensbeskrivningen.

Den långsiktiga säkerheten har analyserats vid en rad tillfällen sedan den första rapporten publi-cerades år 1983. Den förra analysen, SR-Can, publipubli-cerades år 2006 och utgjorde en för beredelse för SR-Site, den säkerhetsrapport som nu ligger till grund för, och är en bilaga till, ansök ningarna om att få uppföra och driva slutförvarsanläggningen. Syftet med SR-Site är dels att undersöka om KBS-3- metoden kan uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens riskkriterium på den valda platsen i Forsmark, dels att ge undelag till den fortsatta utvecklingen av förvarets utformning.

Slutförvarets primära säkerhetsfunktion är inneslutning av det använda kärnbränslet i koppar-kapslar för att förhindra spridning av radioaktiva ämnen. Skulle en kapsel skadas är den sekundära säkerhetsfunktionen att fördröja eventuella utsläpp från kapseln så att dessa inte orsakar oaccep-tabla konsekvenser. Enligt den metodik som används i SR-Site studeras först en referensutveck-ling som kan sägas utgöra en tänkbar framtida utveckreferensutveck-ling av förvarssystemet. Referensutveckreferensutveck-lingen ligger till grund för ett huvudscenario. Utvecklingen rymmer många osäkerheter och det är svårt att täcka in alla i referensutvecklingen/huvudscenariot. Därför studeras också ytterligare ett antal scenarier som har till syfte att säkerställa att alla osäkerheter täcks in. Beskrivningen av säkerheten efter förslutning finns i kapitel 10.

1.3 Miljökonsekvensbeskrivning

Vid ansökan om tillåtlighet och tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen krävs att en miljö-konsekvensbeskrivning (MKB) tas fram enligt 6:e kapitlet miljöbalken. I arbetet med att ta fram en MKB ingår både utredningsarbete och samråd.

Det övergripande syftet med MKB-arbetet är att:

• identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människor och miljö, samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön,

• miljöanpassa projektet så att effekterna på människors hälsa och miljön blir så små som möjligt,

• ge allmänheten och andra aktörer möjlighet att påverka lokalisering och utformning samt MKB-dokumentets omfattning och innehåll.

SKB har tagit fram en MKB för prövning enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. MKB:n om-fattar hela systemet med anläggningar för mellanlagring, inkapsling och slutförvaring samt tillhö-rande vattenverksamheter. I MKB-dokumentet beskrivs planerade verksamheter, med utgångspunkt från vad som är relevant för att miljöpåverkan ska kunna bedömas, samt förutsättningarna på de aktuella platserna. Utifrån en sammanvägning av platsernas egenskaper och planerade verksamhe-ters miljöpåverkan görs en bedömning av vilka effekter och konsekvenser som kan uppstå för miljön och människors hälsa. I de fall det bedöms vara motiverat beskrivs även åtgärder för att förebygga, avhjälpa eller minska de konsekvenser som kan uppstå. I utredningsarbetet har pessi mistiska

anta-Den MKB som SKB lämnade in år 2006, tillsammans med ansökan enligt kärntekniklagen om att få uppföra och inneha en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle och att få driva denna gemen-samt med Clab, ersätts i sin helhet av föreliggande MKB.

Vid jämförelse med den MKB som lämnades in år 2006 har i huvudsak följande förändringar gjorts gällande Clab och inkapslingsanläggningen:

• Nytt läge för alternativ lokalisering av inkapslingsanläggningen i Forsmark.

• Ny lösning för dagvattenhantering vid Clab och inkapslingsanläggningen.

• Mer detaljerade utredningar avseende vibrationer, grundvattensänkning, miljörisker och utsläpp till luft.

• Kompletterande utredning avseende påverkan på landskapsbilden.

• Utredning om påverkan på ekosystem från radiologiska utsläpp.

En gemensam säkerhetsredovisning har tagits fram för Clab och inkapslingsanläggningen, vilken ligger till grund för redovisningen av säkerheten under drift av dessa anläggningar i MKB:n.