Hargshamns hamn
7.1.4 Hydrologi och meteorologi
Enligt beräkningar med data från SMHI för referensnormalperioden 1961–1990 hade området en års-nederbörd på cirka 560 millimeter. Medelvärdet på den årliga specifika avrinningen är cirka 150–160 millimeter per år. Den verkliga evapotranspirationen, vilket är den del av nederbörden som avdunstar eller transpireras från växter, har skattats till cirka 400–410 millimeter per år /7-5/.
I Forsmarksområdet finns det 25 kartlagda sjöar, varav de flesta är mycket små. De största sjö-arna i området är Fiskarfjärden (0,75 kvadratkilometer), Bolundsfjärden (0,61 kvadratkilometer), Eckarfjärden (0,28 kvadratkilometer) och Gällsboträsket (0,19 kvadratkilometer), se figur 7-15.
Sjöarna är grunda, med medeldjup och största djup på 0,1–1 meter respektive 0,4–2 meter. Sjöarna är kalkoligotrofa, det vill säga vattnet i sjöarna är kalkrikt och näringsfattigt. Fosfor begränsar produktionen i sjöarna. Havsvatteninträngning förekommer till Norra bassängen, Puttan och Bolunds fjärden under perioder med höga havsnivåer.
!
Forsmarks bruk
Forsmarks kärnkraftverk
Puttan
Stocksjön Storskäret
Söderviken Gunnarsbo-
Lillfjärden
Tjärnpussen
Lillfjärden
Eckarfjärden Labboträsket
Gällsboträsket
Bolundsfjärden Norra Bassängen
Asphällsfjärden
Öregrundsgrepen
Gunnarsboträsket
Fiskarfjärden 1628000
1628000
1630000
1630000
1632000
1632000
1634000
1634000
6698000 6698000
6700000 6700000
6702000 6702000
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig7-15_sjoar_orienteringsk_100419.mxd
±
0 0,5 1 2km
Kartans id 03-000065 Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-04-19 14:21
Våtmarker förekommer frekvent inom platsundersökningsområdet. Det finns inga större vattendrag inom de centrala delarna av området, men ett antal dikesliknande bäckar som tidvis torkar ut finns nedströms sjöarna Gunnarsboträsket, Eckarfjärden och Gällsboträsket. Recipient för vatten från området är Öregrundsgrepen som utgör en vik i Bottenviken.
7.1.5 Naturmiljö
Forsmarksområdet har en för Uppland ovanlig vildmarkskaraktär och består till största delen av skogsklädda moränmarker med enstaka hällpartier. Området hyser höga naturvärden, vilket beror på samverkan mellan ett flertal olika faktorer:
• Landhöjningen bidrar till en strandlinjeförskjutning som ständigt skapar nya miljöer.
• Området är mycket flackt och små variationer i topografin ger förutsättningar för en mosaik av olika naturtyper.
• Marken är kalkrik.
• Området ligger i en gränszon mellan nordliga och sydliga naturtyper.
• Området runt kärnkraftverket är relativt ostört.
Forsmarksområdet har en hög andel våtmarker jämfört med Uppland i övrigt, till stor del beroende på områdets flacka topografi i kombination med landhöjningen, se figur 7-16. Våtmarkerna är ofta små och varierande i sin öppenhet.
Området runt kärnkraftverket utgör till stor del riksintresse för naturvården (Forsmark-Kallriga-fjärden) samt omges av tre Natura 2000-områden, varav två även utgör naturreservat. Natura 2000 är EU:s nätverk för skyddad natur.
Figur 7-16. Nya sjöar bildas i det låglänta kustområdet genom att grunda havsvikar snörs av från havet.
Figur 7-17. Naturskydd i Forsmarksområdet.
Kallriga Skaten-Rångsen
Forsmarksbruk
Bruksdammen
Storskäret 1628000
1628000
1630000
1630000
1632000
1632000
1634000
1634000
6698000 6698000
6700000 6700000
6702000 6702000
6704000 6704000
±
0 0,5 1 2km
Natura 2000
Habitatdirektivet Fågeldirektivet
Naturreservat
Riksintresse för naturvård
Kartans id 03-000066 Asphällsfjärden
Biotestsjön
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig7-17_fm_naturomr_100419.mxd
Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-04-19 14:18
I sydost finns Kallriga naturreservat som även utpekats som Natura 2000-område. Kallriga är mycket värdefullt för kulturmarkernas flora och fågellivet, särskilt under flyttningstider då stora mängder sjöfågel rastar i området. Öster om SFR ligger viktiga fågelöar som också utpekats som Natura 2000-område (Forsmarksbruk). Norr om kärnkraftverket ligger Natura-2000-området Skaten-Rångsen, som bland annat är ett viktigt lekområde för fisk /7-6/. Riksintressen för natur-vård och övriga skyddade områden kring Forsmark presenteras i figur 7-17. Naturvärdena i om-rådena utgörs bland annat av landhöjningsmiljöer med höga botaniska och ornitologiska värden, kustvattenmiljöer, olika former av rikkärr och gölar, naturskogar samt bruks- och skärgårdsbygd med betesmarker. Större delen av området har även klassats av Länsstyrelsen i Uppsala län som av länsintresse, klass 2. Ett mindre område norr och öster om Bolundsfjärden har av Länsstyrelsen klassats som nationellt intresse, klass 1.
Ett större område runt kärnkraftverket, som framgår av figurerna 7-18 och 7-19, inventerades under vegetationsperioden 2008 på förekomst av värdefulla naturmiljöer /7-6/. Naturvärden har klassats enligt en av Naturvårdsverket och länsstyrelserna vedertagen metodik och delats in i fyra klasser, nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt värde. Området söder om kärnkraftverket har i inven-teringen bedömts inneha en rad värdefulla naturobjekt, särskilt kring Bolundsfjärden. De utgörs främst av olika rikkärrsmiljöer samt kalkrika gölar med förekomst av rödlistade arter. Även örtrika barrskogsmiljöer på kalkrik mark förekommer, varav en del är av naturskogskaraktär. Många av dessa naturobjekt, särskilt våtmarksmiljöerna, bedöms ha mycket höga naturvärden. Vissa av ob-jekten innehåller naturtyper som omfattas av EU:s habitatdirektiv, vars yta Sverige har förbundit sig att inte minska /7-6/. I samband med inventeringarna har rödlistade arter av däggdjur, fladder-möss, insekter, kräldjur och kärlväxter, mossor, svampar och fiskar påträffats inom undersöknings-området, bland annat gölgroda, gulyxne, kalkkärrgrynssnäcka och loppstarr. Gölgrodan, se figur 7-20, finns i Sverige bara utmed den norra delen av Upplandskusten, och miljöerna söder om Fors-mark är en viktig del av gölgrodans totala livsmiljö i landet. Flera av gölarna hyser även en intressant trollslände fauna med arter som citronfläckad kärrtrollslända och pudrad kärrtrollslända /7-6, 7-7/.
Puttan
Stocksjön Söderviken
Lillfjärden
Tjärnpussen
Lillfjärden
Eckarfjärden Labboträsket
Fiskarfjädern Gällsboträsket
Bolundsfjärden Norra bassängen Asphällsfjärden
arsboträsket
1630000
1630000
1632000
1632000
1634000
1634000
6698000 6698000
6700000 6700000
6702000 6702000
±
0 0,5 1km
Naturvärdesklass våtmarker Klass 1 – Nationellt värde Klass 2 - Regionalt värde Klass 3 - Kommunalt värde
Klass 4 - Lokalt värde Undersökningsområde
Kartans id 01-000407 Forsmarks kärnkraftverk
Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/swecoas 2011-01-11 14:31
Förutom att områdets våtmarker har höga naturvärden var för sig förstärker de även varandras värden. Spridningssamband finns för de flesta rikkärrsväxter, men är särskilt viktiga för hotade arter.
Gölgrodans spridningssamband är av stort intresse, då arten är beroende av lämpliga våtmarks-miljöer för sin fortplantning. Populationen i Forsmark är avskild från andra populationer i norr (Hållnäs) och på Gräsö och är därmed mer känslig för försämringar av spridningssambanden i området. Värdefulla spridningssamband finns även för områdets örtrika barrskogar och de arter som har dessa skogar som sina livsmiljöer, till exempel kalkgynnade marksvampar /7-5/.
Inventeringar av nyckelbiotoper och andra naturvärden i skogsmark genomförs av Skogsstyrelsen och storskogsbruk (markägare med mer än 5 000 hektar mark plus staten, kommunerna, landstingen och stiften oavsett storleken på innehavet). SKB har genomfört ytterligare inventeringar enligt Skogs-styrelsens metodik. Skogarna i området är kraftigt påverkade av kommersiellt skogsbruk. En konse-kvens av skogsbruket i området är de många kalhyggena som förekommer i olika igenväxningsstadier.
Trots inverkan av skogsbruk förekommer det även äldre skogsbestånd, vissa med så höga naturvärden att de klassats som skogliga nyckelbiotoper eller objekt med naturvärde (områden som på sikt kan Figur 7-19. Identifierade naturvärden i form av skog i Forsmarksområdet.
E k fjä d
Fiskarfjärden Puttan
Stocksjön Söderviken Lillfjärden
Tjärnpussen
Lillfjärden
Eckarfjärden Labboträsket
Gällsboträsket
Bolundsfjärden Norra bassängen Asphällsfjärden
nnarsboträsket
1630000
1630000
1632000
1632000
1634000
1634000
6698000 6698000
6700000 6700000
6702000 6702000
±
0 0,5 1km
Naturvärdesklass skog Klass 1 – Nationellt värde Klass 2 - Regionalt värde Klass 3 - Kommunalt värde
Klass 4 - Lokalt värde Undersökningsområde
Kartans id 01-000408 Forsmarks kärnkraftverk
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\MKB-Dec2010_fig7-19_EKG_skog_
110111.mxd
Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/swecoas 2011-01-11 14:50
Figur 7-20. Den rödlistade gölgrodan förekommer i flera gölar i Forsmarksområdet.
Figur 7-21. Havsörn i Forsmarksområdet.
Området kring Forsmark är mycket fågelrikt och en rad rödlistade fåglar förekommer. I skogs miljöerna finns arter som järpe, tjäder och tretåig hackspett, och i kustom-rådet finns bland annat skräntärna. Större rovfåglar som bivråk, havsörn och slaguggla förekommer också i om-rådet, se figur 7-21. Samtliga dessa arter finns upptagna i EU:s fågeldirektiv. I Asphällsfjärden, som bedöms vara av kommunalt intresse för naturmiljön, finns ett flertal värdefulla fågelskär, och de grunda och vegetationsrika södra delarna av viken är troligen också värdefulla som uppväxtområde för fisk /7-6/. Enligt Fiskeri verkets prov-fiskningar i området, som pågått sedan 1980-talet, do-minerar abborre fångsterna och utgör cirka 75 procent av alla fångade individer /7-4/. Några av områdets sjöar, såsom Norra bassängen och Bolundsfjärden, är också av betydelse för lekande fisk /7-8/.