Platsundersökningen i Laxemar/Simpevarp

Platsundersökningen i Laxemar/Simpevarp avslutades under första kvartalet 2008. Det område som efter förstudien rekommenderades för platsundersökning omfattade cirka 60 kvadratkilometer och inkluderade såväl Simpevarpshalvön som Laxemarområdet väster därom, se figur 3-15. I slutfasen koncentrerades undersökningarna till ett cirka sex kvadratkilometer stort område inom Laxemar som prioriterades för ett eventuellt slutförvar. Det prioriterade området blev resultatet av succes-siva avgränsningar som gjordes under arbetets gång.

Platsundersökningen inleddes med borrningar på Simpevarpshalvön. Det begränsade utrymmet på halvön motiverade emellertid att området utökades till att omfatta även Ävrö, Hålö och när-liggande vattenområden (”delområde Simpevarp”, enligt figur 3-15), varefter en inledande plats-undersökning av detta område fullföljdes. Resultaten indikerade bergförhållanden som kunde uppfylla kraven för ett slutförvar.

Figur 3-15. Delområden för inledande platsundersökning samt prioriterat område för slutförandet av plats undersökningen i Laxemar. (Området där slutförandet av platsundersökningarna genomförts benämns även fokuserat område i underliggande dokumentation för platsundersökningen i Laxemar, men för att få en konsekvent benämning mellan Forsmark och Laxemar benämns området prioriterat område i denna MKB).

Delområde Simpevarp Prioriterat område för slutförandet

av platsundersökningen

Delområde Laxemar

Stålglo Frisksjön

Ström

Ekerum

Utlångö Bussvik

Glostad Kärrsvik

Övrahammar Lilla Basthult

Uthammar Mederhult

1546000

1546000

1548000

1548000

1550000

1550000

1552000

1552000

1554000

1554000

6364000 6364000

6366000 6366000

6368000 6368000

6370000 6370000

Ävrö Hålö

G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig3-15_oversiktskarta_delomr_slutforvar_100415.mxd

±

0 0,5 1 2km

Kartans id 03-000053 Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-04-15 10:43

Väster om Simpevarp startade undersökningarna med helikopterburna geofysiska mätningar samt fältkontroller över ett väsentligt större område än det som visas i figur 3-15. Med detta som underlag identifierades ett flertal områden med bergförhållanden som bedömdes motivera fortsatta undersökningar och stora nog att med god marginal inrymma ett slutförvar. Delområde Laxemar i figur 3-15 är cirka nio kvadratkilometer stort och prioriterades inför fortsättningen. Flera andra områden bedömdes likvärdiga ur geologisk synpunkt. Närheten till Simpevarpshalvön var huvudargumentet för att då välja delområde Laxemar. Med start i början av år 2004 genomfördes en inledande platsundersökning på delområde Laxemar, sedan överenskommelser kunnat träffas med berörda markägare.

Nästa milstolpe var att prioritera ett av delområdena Simpevarp eller Laxemar, för en komplett platsundersökning. I samband med att de inledande undersökningarna slutfördes prioriterades preliminärt Laxemarområdet. Det underlag för jämförelser som senare tillkom i form av platsbeskriv-ningar, projekteringsresultat (skede D1) och säkerhetsbedömningar för båda områdena ändrade inte den preliminära bedömningen och ett definitivt beslut att gå vidare med Laxemar kunde fattas. Huvudargumenten för att välja Laxemarområdet var följande:

• Båda områdena kunde troligen inrymma ett förvar, men i fallet Simpevarp var marginalerna små. I fallet Laxemar fanns gott om utrymme och därmed stora marginaler. Detta gav flexi-bilitet för framtida förändringar av förvarslayouten och goda möjligheter att hantera eventuella geologiska överraskningar, även i sena skeden.

• De säkerhetsbedömningar som redovisats indikerade att båda områdena uppfyller kraven. Den mera homogena berggrund som präglar delar av Laxemarområdet kunde dock ge fördelar i form av jämförelsevis låg sprickfrekvens och låg vattenföring. Den större flexibiliteten i fallet Laxemar bidrog också till möjligheterna att anpassa ett förvar så att alla säkerhetskrav kunde uppfyllas.

• Ett förvar i Laxemar innebär nyetablering av markförlagda anläggningar och infrastruktur på skogsmark, med åtföljande påverkan på miljön. Simpevarp är däremot planlagd industri-mark och miljön präglas av den befintliga industriverksamheten. Å andra sidan är tillgången på lämpligt belägen mark inom industriområdet begränsad och för andra delar av delområde Simpevarp finns naturskyddsintressen som begränsar exploateringsmöjligheterna. Områdenas för- och nackdelar med avseende på miljöförhållanden är svåra att jämföra, men båda alterna-tiven bedömdes vara fullt godtagbara.

Inför den kompletta platsundersökningen krävdes en reducering av undersökningsområdets storlek inom delområde Laxemar, men informationen om berggrundens egenskaper var inte till-räckligt detaljerad för detta. Därför genomfördes först undersökningar för att få fram det underlag som behövdes. Därefter upprättades ett program för de fortsatta undersökningarna i det priorite-rade området. Undersökningarna hade successivt inriktats mot områdets södra och västra delar, se figur 3-15. Skälet var variationer i berggrundsförhållanden inom området. I söder och väster dominerar berggrund som visat sig vara mera homogen och sprickfattig än den som dominerar områdets norra och östra delar. Figur 3-16 visar lägen för de undersökningshål som borrats i Laxemarområdet.

Figur 3-16. Delområde Laxemar med prioriterat område för slutförandet av platsundersökningen samt

4 Samråd

Samråd ska, enligt 6 kap miljöbalken, avse den sökta verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och ut-formning. Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget samt ge möjlighet till insyn och påverkan. Alla som vill engagera sig ska ges tillfälle till detta, såväl allmänhet och organisationer som kommuner och myndigheter.

SKB påbörjade samråden år 2002 med tidiga samråd för slutförvarsanläggningen i både Oskars-hamn och Östhammar och har därefter bedrivit samråd parallellt i båda kommunerna. Samråden har omfattat prövningen av inkapslingsanläggningen och slutförvarsanläggningen enligt både kärntekniklagen och miljöbalken. Från och med maj 2007 lyftes det fram mer tydligt att samråden även omfattar det befintliga mellanlagret Clab. Samråden avslutades i maj 2010, förutom sam-rådet med länderna runt Östersjön enligt Esbo-konventionen. Till skillnad från det samråd som bedrivits med svenska aktörer fortsätter samrådet enligt Esbokonventionen efter att ansökan läm-nats in. Den andra och avslutande delen av detta samråd planeras påbörjas tidigast hösten 2011 och behandlar det färdiga MKB-dokumentet. Den avslutande delen av samrådsförfarandet avser inte innehållet i MKB:n utan är en del av prövningen av densamma. Naturvårdsverket kommer att samordna de synpunkter som inkommer från samrådet och ge in dem till miljödomstolen inom ramen för miljödomstolens ordinarie remisshantering av ansökan.

Samråden har omfattat totalt cirka 60 samrådstillfällen i olika former, dels allmänna möten i respektive kommun, dels möten med forum i Oskarshamn respektive Samråds- och MKB-grupp Forsmark. I anslutning till de allmänna samrådsmötena har även skriftliga samråd genom-förts. Dessutom har det inkommit frågor och synpunkter via SKB:s webbplats.

Ett stort antal frågor och synpunkter har framkommit i samråden. Dessa kommenteras i samråds redogörelsen /4-1/. Alla frågor och synpunkter som framkommit i samråden, samt SKB:s svar och kommentarer till dessa, redovisas i sin helhet i den samlade dokumentationen från sam-råden.