Störningar är händelser som kan inträffa någon gång under anläggningens livstid. Exempel på stör-ningar som analyseras i säkerhetsredovisningen är komponentfel i kyl- och hanteringssystem, ope-ratörsfel, tryckluftsbortfall och datorbortfall. De identifierade och analyserade störningarna bedöms inte äventyra bränslets kylning eller leda till att bränsle kapslingen skadas mekaniskt.
Missöden är osannolika händelser som inte förväntas inträffa någon gång under anläggningens livstid. Exempel på missöden är en långvarig förlust av spädmatning av förvaringsbassängerna, ett stort läckage från bassänger, en brand av större omfattning eller en jordbävning.
De missöden som identifierats och analyserats i säkerhetsredovisningen för Clab visar på mycket små utsläpp och bedöms inte orsaka några allvarliga konsekvenser för omgivningen. Händelser med mekanisk skada på bränsle orsakar radioaktiva utsläpp som emellertid med god marginal under-skrider acceptanskriterierna. Beräknad maximal individdos uppkommer vid missödet ”tappad bränslekassett”. Det finns inga specifika svenska myndighetskrav för tillåten radiologisk omgiv-ningskonsekvens för den här typen av händelser. Acceptanskriteriet för omgivningsdos, 50 mSv på en kilometers avstånd, är hämtat från amerikanska regelverk för anläggningar motsvarande Clab.
Den omgivningsdos som beräknats uppstå i samband med missöde i Clab är lägre än acceptans-kriteriet. Att de beräknade doserna blir så låga beror på att nästan alla gasformiga radioaktiva fis-sionsprodukter som funnits i gapet mellan bränsle och kapsling har avklingat innan transporten till Clab. Vid övriga händelser innebär de långsamma tidsförloppen, i de flesta fall flera dygn, att utsläpp av radioaktiva ämnen kan undvikas, då det finns god tid att vidta lämpliga åtgärder. Vid jordbävning eller annan yttre påverkan på anläggningen kommer bränslet att förbli intakt.
8.2 Sammanfattande slutsatser
För att möjliggöra en samlad bedömning av anläggningens och verksamhetens effekter och konse-kvenser vid fortsatt drift görs här en sammanfattning av de bedömningar som gjorts för olika aspekter.
Clab är en befintlig anläggning som påverkar omgivningen genom utsläpp av uppvärmt vatten, buller, utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten samt icke-radiologiska utsläpp till luft.
Verksamheten ger dock inte upphov till några betydande negativa konsekvenser. Se tabell 8-8.
Tabell 8-8. Sammanställning av effekter och konsekvenser för drift av Clab.
Bedömning Naturmiljö
Utsläpp till vatten Driften av Clab innebär att uppvärmt vatten släpps ut i Hamnefjärden. Utsläppen från Clab utgör en bråkdel av utsläppen från kärnkraftverket, samtidigt som det uppvärmda vattnet har vissa positiva effekter på ekosystemet.
Landskapsbild Clab syns främst från sjösidan. Det omgivandet skogslandskapet utgör dock en skärm runt anläggningen.
Boendemiljö och hälsa Grundvatten
Buller
Icke-radiologiska utsläpp till luft
Utsläpp av radioaktiva ämnen
Kontrollprogrammet för Clab visar på en lokalt begränsad påverkan på grundvattnet och därmed ingen påverkan på privata brunnar.
Befintliga bullernivåer runt Clab ligger under gränsvärden för industribuller och bebyggelsen kring anläggningen är begränsad.
Den största källan till utsläpp till luft utgörs av fartyget m/s Sigyn, som endast använder allmänna farleder för transporter till och från Clab.
Utsläpp av radioaktiva ämnen ligger långt under licensieringsberäkningarna och uppsatta gränsvärden för dos till kritisk grupp.
Risk och säkerhet Icke-radiologiska risker
Radiologiska risker
Det största enskilda olyckstillbud som har identifierats kunna orsaka miljöeffekter är brand.
Konsekvenserna anses bli mycket begränsade då brandbelastningen är liten och beredskapen hög.
Olika scenarier som skulle kunna leda till störningar eller missöden har studerats. Samtliga visar på en beräknad maximal dos till individ som är under acceptanskriterierna.
Integrerad anläggning för mellanlagring och
inkapsling (Clink)
9 Clink
SKB har valt Simpevarp i Oskarshamns kommun som plats för inkapslingsanläggningen eftersom man då kan ta tillvara den erfarenhet av bränslehantering som finns hos personalen, samtidigt som man kan utnyttja flera av de befintliga systemen och anläggningsdelarna i Clab även för inkaps-lingsanläggningen.
I detta kapitel redovisas påverkan, effekter och konsekvenser för den integrerade anläggning för mellanlagring och inkapsling (Clink) som SKB:s ansökan avser. Redovisningen av den sökta verksam-heten gäller dess påverkan, effekter och konsekvenser under dels uppförandeskedet för inkapslings-anläggningen, dels drift- och rivningsskedet för den integrerade anläggningen Clink. För driftskedet beskrivs även påverkan, effekter och konsekvenser från inkapslingsanläggningen separat där så är relevant. I avsnitt 9.2 beskrivs det övervägda alternativet med en placering av inkapslingsanlägg-ningen i Forsmark.
Kapitlet innehåller också redovisningar av påverkan, effekter och konsekvenser från transporter till och från dels den sökta anläggningen i Simpevarp, dels det övervägda Forsmarksalternativet.
Information om rivning har beskrivits mycket kort eftersom det långa tidsperspektivet till en rivning (cirka år 2070) gör antagandena osäkra.
9.1 Sökt verksamhet – Simpevarp
SKB ansöker om att få uppföra och driva en inkapslingsanläggning och placera denna i anslutning till Clab på Simpevarpshalvöns sydvästra del, samt att driva de båda anläggningarna som en integrerad anläggning, Clink. Under rubriker om anläggningsutformning och verksamhetsbeskrivning är det i huvudsak inkapslingsanläggningen och de system som är gemensamma med Clab som beskrivs.
För information om verksamheten i Clab hänvisas till kapitel 8.
9.1.1 Anläggningsutformning
Byggnaden där inkapslingsverksamheten kommer att bedrivas utförs i tre våningsplan under mark nivå och sju våningsplan över marknivå. Yttermåtten på byggnaden blir cirka 75×90 meter och höjden på den högsta byggnadsdelen blir cirka 30 meter över markytan, se figur 9-1. I stort sett hela bygg-naden kommer att byggas i betong.
I den del av anläggningen som anläggs på markytan kommer utrymmen för pro-cess, service och transporter att finnas.
Besöksutrymmen byggs för att delar av processen ska kunna visas. I anläggningen under mark inryms en bassängdel med lägsta botten cirka 15 meter under mark.
Bassängerna är gjorda i vattentät betong samt är helt inklädda med rostfri plåt. Bas-sängdelen kommer att ligga ovanför de djupt liggande bergrum som inrymmer Clabs bas-sänger.
Sydväst om inkapslingsanläggningen kommer en fristående terminalbyggnad i
Markvy från terminalbyggnad
Flygvy från nordost Flygvy från nordväst
Figur 9-2. Disposition av byggnaderna inom driftområdet för Clink.
Garage- och verkstadsbyggnad
Inkapslingsbyggnad
Terminalbyggnad
Servicebyggnad Elbyggnad
Hjälpsystembyggnad Personalbyggnader
Portvaktsstuga
0 m 50 m
Mottagningsbyggnad
Anläggningen dimensioneras för en produktionskapacitet om 200 kapslar per år, det vill säga ungefär en kopparkapsel per arbetsdag /9-1/. Genomsnittlig produktionstakt är planerad till cirka 150 kapslar per år.
9.1.1.1 Gemensamma system
Vid sammanbyggnaden av de två anläggningarna kommer befintliga system och funktioner i Clab att samutnyttjas där det är möjligt. Ett antal system inom Clab kommer att byggas ut och byggas om för att även utgöra en del i inkapslingsanläggningen. Kontroll och övervakning av gemensamma system sker från Clabs centrala kontrollrum. Ett antal andra funktioner blir också gemensamma.
System som försörjer inkapslingsanläggningen med vatten och kyla är gemensamma med Clab, liksom de system som avleder och renar vatten.