Konsekvenser för naturmiljön har studerats i flera utredningar /9-16, 9-17/. Den hällmarks-tallskog som tas i anspråk av inkapslingsanläggningen och etableringsområdet under uppförande tiden består av brukad skog som i dag saknar höga naturvärden, se figur 9-13. Enstaka äldre tallar har ett framtidsvärde men naturtypen är vanlig i närområdet och regionen. Några små starrkärr ris-kerar att försvinna men naturvärdena knutna till dessa bedöms vara begränsade och de har endast en begränsad vattenhållande funktion. Häckningsplatser för rödlistade fåglar saknas inom lokali-seringsområdet och området bedöms inte heller vara något viktigt födosöks- eller rastområde.
I anspråk tagandet av skogsområdet bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser för naturmiljön.
Eta bleringsområdet planeras att återställas efter uppförandeskedet. Om detta genomförs på ett sätt som gör att hällmarkskaraktären består kommer arterna som är knutna till miljön att kunna återkoloni-sera området. Konsekvenserna för dessa arter blir därmed temporära.
Inkapslingsanläggningens påverkansområde berör delvis riksintresset för Västerviks och Oskars-hamns skärgårdar. Som kriterier för riksintresset anges skärgårdens landskapstyp och sällsynta natur typer i ett väsentligen opåverkat naturområde med rik flora och fauna. Dessa värden påverkas inte av inkapslingsanläggningen. Andra skyddade naturområden som ligger inom påverkansområdet bedöms inte heller påverkas negativt av inkapslingsanläggningen.
Verksamheten vid inkapslingsanläggningen kommer att medföra buller, särskilt under uppförande tiden, i samband med sprängning, transporter och eventuell krossning. De listade få-gelarter som bedöms hålla revir/häcka inom påverkansområdet och längs länsväg 743 har varit fö-remål för studier i samband med genomförda fågelinventeringar mellan åren 2002 och 2004. Ett syfte med studien var att studera hur dessa arter påverkas av buller från borrningar. Studien visar inte på några märkbara negativa konsekvenser.
Förutom häckande fiskgjuse ligger alla kända häckningsplatser på stort avstånd från de områden där störningar från inkapslingsanläggningen kan förekomma. Anläggningen ligger även med god marginal utanför den utökade störningszon på 500 meter som anses vara befogad för fiskgjuse-häckning. Sammantaget bedöms buller ge upphov till mycket små eller inga konsekvenser för samt-liga listade fågelarter inom påverkansområdet, då den genomförda studien visar att flertalet arter inte är känsliga för buller. Konsekvenserna av vibrationer bedöms bli försumbara för djurlivet.
Många djur lär sig leva med en sådan störning så länge de inte direkt hotas av den.
Det ökade antalet transporter ger upphov till ökade utsläpp till luft. Dessa bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för djur- och växtlivet inom närområdet. Damning längs transport-vägar ger konsekvenser för vegetationen i vägrenen men då kända förekomster av känsliga lavar, kärlväxter och mossor saknas längs länsväg 743 bedöms konsekvenserna vara försumbara. Ökad trafik orsakar ökad trafikdödlighet hos djur. Den relativt begränsade trafikökning som inkapslings-anläggningen medför på länsväg 743 medför sannolikt inga konsekvenser för djur.
Inkapslingsanläggningen kommer att lysas upp dygnet runt och permanent belysning kan få konsekvenser för insektsfaunan, vilket i sin tur kan påverka fågelfaunan. Med hänsyn till att Clab och Oskarshamnsverket är upplysta i dagsläget bedöms belysningen av inkapslingsanläggningen få försumbara konsekvenser för insekts- och fågelfaunan. Några märkbara konsekvenser bedöms inte heller uppstå för de fladdermöss som har noterats i området.
Utsläpp av förorenat eller grumligt vatten i de närliggande havsvikarna kan påverka växt- och djurlivet negativt. Med hänsyn tagen till planerade åtgärder för hantering av dagvatten vid Clink bedöms konsekvenserna för vattenlevande djur och växter bli små eller obefintliga. Den temperatur-förändring av kylvattnet som inkapslingsanläggningen medför bedöms inte ge någon märkbar konsekvens för djur och växter eftersom temperaturen är förhöjd redan i dag och bidraget från inkapslingsanläggningen är marginellt.
Fartygstransporter av inkapslat kärnbränsle innebär ett tillskott av omkring 15 transporter mellan hamnarna i Simpevarp och Forsmark. I dag görs ungefär 20 till 30 transporter till Clab per år.
M/s Sigyn använder trafikerade farleder med minst 200 fartygsrörelser per år och tillkommande sjötransporter bedöms inte påverka bottnar eller djur- och växtliv i skärgårdsvattnen kring Forsmark och Simpevarp /9-18/.
Utsläpp av radioaktiva ämnen
Erfarenheter av effekter och konsekvenser för växter och djur orsakade av strålning är oftast be-gränsade till höga strålningsdoser och det finns för närvarande inget gränsvärde för dosrat avse-ende djur och växter. Studier av strålningseffekter vid låga strålningsnivåer indikerar dock att inga påvisbara effekter och konsekvenser för djur och växter kan konstateras för dosrater som under-skrider 10 mikrogray per timme (µGy/h) /9-12/.
Figur 9-13. Del av den hällmarkstallskog vid Clab som tas i anspråk av inkapslingsanläggningen.
Bidrag till dosrat från Clink vid radiologiska utsläpp under normal drift har beräknats för ett antal växt- och djurarter /9-12/. Val av arter baseras på tidigare inventeringar och inkluderar skyddade/
skyddsvärda arter samt arter som utgör en nyckelfunktion i ekosystemen, så kallade nyckelarter.
Resultat från dosratsberäkningarna för nyckelarter visas i figur 9-14.
Dosratsberäkningarna baseras på ett antal pessimistiska antaganden. Bland annat antas arterna som förekommer i området vistas i de mest exponerade områdena under hela sin levnad medan många djur, speciellt fåglar och däggdjur, rör sig över väsentlig större områden. Trots detta ligger det beräknade bidraget från Clink till dosrater för arter i naturen runt Simpevarpshalvön under eller mycket under 10 µGy/h. Därmed bedöms radiologiska utsläpp från Clink under normal drift inte ge upphov till några konsekvenser för områdets djur och växter.
Figur 9-14. Beräknat bidrag från Clink (vid normal drift) till dosrat för nyckelarter i olika naturtyper.
a) Landlevande arter b) Vattenlevande arter.
Dosrat (µGy/h)Dosrat (µGy/h)
0,0000001 0,000001 0,00001 0,0001 0,001 0,01 0,1 1
a 10
0,000001 0,00001 0,0001 0,001 0,01 0,1 1
b 10
Odlingslandskap – boska p
Odlingslandskap – ek
Odlingslandskap – daggmas k
Skog – spillkråka Skog – glasbjör k
Skog – daggmas k
Våtmark – vass
Våtmark – vitmossorVåtmark – klibbal
Öppet hav – blåmussl a
Havsvik/skärgård – blåmussl a
Havsvik/skärgård – blåstång Öppet hav – blåstångÖppet hav – strömming
Havsvik/skärgård – strömming
Sjö – mört Sjö – vass Sjö – mygglar
v
Sjö – fytoplankto n
Vattendrag – mörtVattendrag – vass
9.1.4.2 Kulturmiljö
En kulturmiljöanalys har gjorts för att bedöma de kulturmiljövärden som finns kring Simpevarp och Laxemar /9-19/. Resultatet av analysen har legat till grund för att bedöma vilka konsekvenser etableringen av en inkapslingsanläggning skulle få för kulturmiljön och landskapet vid Simpevarp.
Inom det område vid Clab som berörs har även en arkeologisk utredning enligt lagen om kultur-minnen genomförts /9-20/. Kända fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och områden där dolda fornlämningar kan förekomma redovisas i figur 9-15.
Med tanke på de gravar som förekommer i området och läget vid en bronsåldersvik är det möj-ligt att förhistoriska boplatser kan komma att beröras. Sannolikt kommer därför en etablering av inkapslingsanläggningen att innebära någon form av provundersökningar (etapp 2 enligt lagen om kultur minnen med mera) i områdets västra delar för att utreda om dolda fornlämningar påverkas.
De kända fornlämningar som eventuellt påverkas av etableringen kommer att behöva genomgå en förundersökning där deras status och vetenskapliga värde fastställs. I övrigt berörs ingen priori-terad kulturmiljö av inkapslingsanläggningen.
Figur 9-15. Inom det markerade området har arkeologisk utredning genomförts. Stjärnorna redovisar kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Område 1 och 2 i utredningsområdets västra del utgör områden där det bedöms kunna finnas dolda lämningar.
1
2 1550500
1550500
1551000
1551000
1551500
1551500
6365000 6365000
6365500 6365500
^
` Fast fornlämning
^
` Övrig kulturhistorisk lämning
Utredningsområde Eventuella dolda lämningar
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig9-13_sm_arkeologi_undersomr_100421.mxd
Clab
Herrgloet
Simpevarps by
±
0 100 200 400m
Kartans id 03-000089 Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-04-21 15:47
Figur 9-16. Siktanalys för inkapslingsanläggningen där anläggningens huvudbyggnad har använts som utsiktspunkt. Kartan till vänster visar byggnadens synlighet i det omgivande landskapet då endast skyddad skog har behållits medan kartan till höger visar samma siktanalys där dagens vegetation har behållits.
0 0,5 1 1,5km
±
F
F F
F
! Inkapslingsanläggning (huvudbyggnad)
Områden där byggnaden är synlig Områden där byggnaden inte är synlig
Kartans id 03-000090 Skogsridå enbart i skyddade områden Dagens skogsridå
Ström Ström
Ekerum Ekerum
Glostad Glostad
Åkvik Åkvik
Simpevarps by Simpevarps by
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\fig9-14_SM_siktanalys_Clink_byggnad_100422.mxd
Bakgrundskartor © Lantmäteriet SKB/konman 2010-07-07 15:05
9.1.4.3 Landskapsbild
Eftersom det på Simpevarpshalvön redan finns en etablerad industrimiljö bedöms inkapslings-anläggningen kunna inrymmas utan att områdets karaktär förändras. Inkapslingsinkapslings-anläggningen förläggs huvudsakligen på mark som redan i dag ingår i industriområdet runt Clab och kommer att byggas ihop med Clab.
För att bedöma inkapslingsanläggningens påverkan på landskapsbilden har en siktanalys gjorts. Siktanalysen visar varifrån byggnader inom driftområdet är synliga. Förutom topografin har vegeta tionen, och särskilt skogen, stor betydelse för hur synlig anläggningen blir. I figur 9-16 visas två skilda scenarier, ett där dagens vegetation behålls och ett där all skog, utom den som är skyddad i till exempel naturreservat, är avverkad. Med dagens vegetation blir anläggningen mindre synlig än om skogen skulle avverkas. Kartorna visar var inkapslingsanläggningens huvud-byggnad är synlig runt om i landskapet. Huvudhuvud-byggnaden valdes som utsiktspunkt för siktana-lysen då den är högre (cirka 30 meter) än befintliga Clab (25 meter) och därmed orsakar större påverkan på landskapsbilden.
Figur 9-17a och 9-17b. Den vänstra bilden visar befintlig vy från naturstig sydost om Clab. Den högra bilden är ett fotomontage med inkapslingsanläggningen inlagd och visar samma vy efter utbyggnad. Dagens
De båda scenarierna visar skogens roll för att dölja anläggningen mot havet. Andelen lövskog kan också påverka synligheten under vintertiden. Det skogsklädda strandpartiet mellan vattnet och anläggningen bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Denna skogsridå med höjdpartier döljer i dag Clab från sydväst, från Strömsö. Landskapsbilden för betraktare utifrån skärgården blir därför till stor del oförändrad från detta håll. Från sydost, från Långskär och småbåtshamnen, är skogsridån glesare och Clab syns från vattnet. Från detta håll kommer inkapslingsanläggningen att förändra byggnadens silhuett, se figur 9-17a och 9-17b.
9.1.4.4 Boendemiljö och hälsa Buller och vibrationer
En bullerutredning har gjorts för uppförande- och driftskedet /9-8/. Till följd av buller från väg-transporter kommer maximalt ytterligare drygt 40 boende att exponeras för dygnsekvivalent ljud-nivå över gällande riktvärde 55 dBA om inkapslingsanläggningen byggs, se figur 9-18. Antalet händelser med maximala ljudnivåer, som uppstår vid passage av tunga fordon, kommer att öka proportionellt med antalet tunga fordon som passerar. Transportrelaterade hälsoeffekter av inkaps-lings anläggningen, till exempel sömnproblem, kan uppstå i ringa omfattning på grund av det ökade antalet tunga transporter.
Under uppförandeskedet visar bullerberäkningar, med bergborrning och krossning på plats, att riktvärden för byggbuller underskrids dagtid vid närmast belägna bostäder utan att bullerdämpande åtgärder behöver vidtas. För kvällar och nätter behöver borrutrustning och mobil kross skärmas av för att riktvärdena inte ska överskridas. Riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus kommer inte att överskridas för normalt ljudisolerade hus då ljudnivåerna är låga. Med planerade åtgärder för-väntas inga hälsokonsekvenser uppstå.
Vibrationer kan ge upphov till störd komfort för människor som vistas i byggnaderna. Vibra-tioner i bjälklag, större än 0,4 mm/s men mindre än 1,0 mm/s, bedöms som ”måttligt störande”
enligt SS 460 48 61 (Mätning och riktvärden för bedöming av komfort i byggnader) /9-21/. Av tabell 9-2 framgår att sannolikheten för störning är liten och då betydligt lättare fordon än vad som anges i tabellen kommer att användas vid transporter till och från inkapslingsanläggningen förväntas inga nämnvärda vibrationsstörningar uppstå för boende längs transportvägarna.
Eftersom sprängladdningarna vid sprängningsarbeten för inkapslingsanläggningen dimensioneras av vibrationskänslig utrustning i Clab bedöms störningen för boende i närområdet bli begränsad.
> 45 dBA >50 dBA >55 dBA >60 dBA >65 dBA
2006 nuläge 1057 575 165 34 8
2015 nollalt. 1119 641 284 36 13
2015 utbyggnad-INKA 1130 658 292 36 13
2018 nollalt. 1126 673 290 36 13
2018 utbyggnad-INKA 1170 673 303 52 15
2030 nollalt. 1154 700 293 39 20
2030 driftskedet-INKA 1224 789 337 41 20
0 200 400 600 800 1000 1200
1400 Antal boende
Ekvivalent ljudnivå Riktvärde 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå
Strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen
För kärntekniska anläggningar finns krav på att dos till kritisk grupp från anläggningar inom samma geografiska område inte får överskrida 0,1 millisievert per år. Doskravet ska därför till-lämpas gemensamt för kärnkraftverket och Clink. Utsläppen av aktivitet från befintliga kärn-tekniska anläggningar, kärnkraftverket och Clab utgör mindre än en hundradel av gränsvärdet.
Årlig dos till kritisk grupp till följd av aktivitetsutsläpp till luft har uppskattats till 1·10–6 millisievert för inkapslingsanläggningen och 3·10–6 för Clink som medelvärde. En pessimistisk prognos för aktivi-tetsutsläpp till vattenrecipienten för Clink, baserad på utsläppsstatistiken för Clab fram till år 2009, redovisas i tabell 9-7.
Det sammanlagda bidraget, från såväl utsläpp till luft som till vatten från Clink, till dos till kritisk grupp förväntas därmed bli närmast försumbart i förhållande till gränsvärdet.
Tabell 9-7. Statistik och prognoser för dos till kritisk grupp från aktivitetsutsläpp till vatten.
Clab medelvärde
2003–2009 Clab medelvärde
1995–2007 Clink pessimistisk prognos
Dos [mSv/år] 4·10–7 2·10–6 9·10–4