Inkapslingsanläggningen kommer inte att ha något eget system för rening av vatten utan ansluts till Clabs reningssystem.
Från uppsamlingstankar förs vattnet till utsläppskanalen som mynnar i Hamne-fjärden. Före varje utsläpp sker kontroll av aktivitetsnivåer, se figur 9-9. Ytterli-gare rening görs vid behov och utsläpp till Hamnefjärden sker först när gränsvärden för utsläppsnivåer under skrids. Utsläppen till vatten förväntas öka när inkapslings-anläggningen är i drift. De nuklider som förväntas dominera utsläppen är tritium, kobolt 60 och cesium 137, vilka är de-samma som dominerar utsläppen från Clab.
Förslag på åtgärder för minskade utsläpp
En prognos visar att de radioaktiva utsläppen från Clink kan bli högre än dagens utsläpp, bland annat på grund av att anslutningen av inkapslingsanläggningen kommer att öka belastningen på Clabs reningssystem. I syfte att studera möjligheter att minska utsläppen har en utredning som redovisar möjliga åtgärder gjorts /9-11/.
I utredningen studeras de största utsläppskällorna vid Clab och inkapslingsanläggningen.
Olika åtgärder föreslås för att begränsa utsläppen där det är möjligt. Man har bland annat studerat förbättringsmöjligheter i form av ny teknik eller metoder för att rena och reducera aktivitetsutsläpp till vatten från Clink. Om samtliga åtgärder kan vidtas skulle utsläppen kunna reduceras med 95–99 procent.
När det gäller utsläpp till luft har åtgärdsförslagen fokus på utsläppen från den torra hanteringen Figur 9-9. Kontroll och utflöde av vatten i Clab.
till torkning av bränsleelementen i hanteringscell och relaterade lufthanteringssystem. Genom att höja kraven för de filter som används i luftreningssystemen kan utsläppen av radioaktiva ämnen till luft reduceras.
Ytterligare utredning och praktiska tester krävs för att kunna avgöra om åtgärderna kan genom-föras på ett sätt som inte påverkar anläggningens säkerhet, strålskydd och avfallshantering.
Rivningsskede
Efter att Clink tagits ur drift kommer inget använt kärnbränsle att finnas i anläggningen och därmed förväntas låga strålningsnivåer i rivningsskedet. Det finns inget som tyder på att rivningen av Clink skulle bli mer komplicerad än rivningen av andra kärntekniska anläggningar (exempelvis kärnkraftverken). Rivningen bedöms tvärtom kunna genomföras med låg dos till personalen och med en begränsad mängd kort- och långlivat radioaktivt avfall /9-5/.
9.1.3.5 Påverkan på ekosystem från utsläpp av radioaktiva ämnen
Radiologiska utsläpp till luft och vatten från Clink kommer att spridas till omgivande ekosystem.
Påverkan på ekosystemen har studerats för både normal drift och för missöden och redovisas i de-talj i /9-12/.
Utredningen baseras på data från Clinks preliminära säkerhetsredovisning. För normal drift har både realistiska och pessimistiska beräkningar gjorts. Realistiska beräkningar baseras på erfa-renhetsdata från driften av Clab och extrapolerade utsläpp för driften av Clink. Pessimistiska be-räkningar baseras på utsläppsuppskattningar som togs fram för dimensioneringen av strålskyddet för Clink. Effekter och konsekvenser under normal drift redovisas i avsnitt 9.1.4.1.
Utsläppsdata och utsläppsuppskattningar i kombination med spridningsberäkningar har an-vänts för att beräkna nuklidspecifika halter i olika naturtyper i omgivningarna runt Simpevarp.
De naturtyper som har identifierats är skog, odlingslandskap, våtmark, vattendrag, sjö, havsvik/
skärgård och öppet hav. De olika naturtypernas lägen, som har valts utifrån var de högsta koncen-trationerna förväntas uppstå efter spridning av nuklider i luft och vatten, visas i figur 9-10.
För terrestra naturtyper har aktivitetskoncentrationer av nuklider beräknats i luft och jord och för akvatiska naturtyper har koncentrationerna beräknats i vatten och sediment. Halterna be-räknas vara maximala under Clinks sista driftår. Halterna används som indata för beräkningar av dosrat till djur och växter.
Havsvik/Skärgård
Öppet hav Sjö
Våtmark Skog
Vattendrag Odlingslandskap
Clab/Clink
±
0 0,5 1 2km
Valda lägen för naturtyper Vattendrag
Skog Hygge Våtmark
Odlad/betad/öppen mark Kustklippor
Hårda ytor Vatten
Kartans id 01-000424
G:\skb\gis\mkb\arcprojekt\arcgis8\rapporter\mkb\MKB 2010\MKB-Dec2010_fig9-10_LX_veget_typomr_1
10125.mxd
SKB/swecoas 2011-01-25 14:56
9.1.3.6 Icke-radiologiska utsläpp till luft
De två vikigaste källorna till utsläpp till luft från inkapslingsanläggningen respektive Clink är dels uppförandet av inkapslingsanläggningen, dels sjötransporterna av bränslefyllda kapslar till slutför-varsanläggningen under driftskedet.
Arbetsmaskiner, lastbilar, bussar och personbilar ger upphov till utsläpp av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), koloxid (CO), kolväten (HC), avgaspartiklar (PMavg) och resuspensions partiklar (PMres). En utgångspunkt för de beräkningar som gjorts har varit att arbetsmaskiner, lastbilar och bussar använder diesel miljöklass 1 som drivmedel och personbilar använder bensin. Utsläppen av svaveloxider (SOx) är i princip försumbara då diesel miljöklass 1 och bensin 95 används som bränsle.
Utsläpp från interna och externa transporter under samtliga skeden återfinns i tabell 9-4. Med internt menas trafik och arbetsmaskiner inom anläggningsområdet, medan externt syftar på trafik genererad inom 25 kilometer från anläggningen. De årtal som anges i redovisningen är exempel på typiska år för projektets olika skeden och är beroende av när SKB får tillstånd för att uppföra och driva anläggningen. Det gör i sin tur att den uppskattade påverkan kan komma att inträffa vid en annan tidpunkt, beroende på projektets fortskridande. År 2015 representerar ett år under upp-förandeskedet med högre intensitet medan år 2018 representerar ett år med lägre intensitet. År 2030 och 2075 representerar driftskedet respektive rivningsskedet /9-13/.
Tabell 9-4. Emissioner från interna och externa transporter under uppförande-, drift- och rivningsskedet (ton per år) för inkapslingsanläggningen och Clink.
2015 2018 2030 2075
NOx Inkapslingsanläggning 1,8 0,8 0,06 0,03
Clink 2,0 2,0 0,09 0,07
CO Inkapslingsanläggning 0,6 0,4 0,04 0,02
Clink 0,7 0,5 0,07 0,05
HC Inkapslingsanläggning 0,1 0,06 0,004 0,002
Clink 0,1 0,07 0,008 0,005
PMavg Inkapslingsanläggning 0,03 0,02 0,0004 0,0002
Clink 0,04 0,02 0,0007 0,0005
PMres Inkapslingsanläggning 0,6 0,3 0,2 0,1
Clink 0,8 0,5 0,4 0,3
FC Inkapslingsanläggning 140 87 34 18
Clink 160 100 55 39
CO2 Inkapslingsanläggning 439 272 105 55
Clink 504 334 171 121
Uppförandeskede
De arbetsmaskiner som ger upphov till störst koldioxid- och NOx-utsläpp är mobilkran och gräv-maskin. Utsläpp från sjötransporter av använt kärnbränsle till Clab som sker under uppförandeskedet av Clink redovisas i kapitel 8.
Med hänsyn till närheten till Clab kommer sprängning att ske med stor försiktighet, bland annat kommer mindre och tätare laddningar än normalt att användas. Damning från sprängning förväntas vara av liten omfattning. För att begränsa utsläppen av damm och stoft till luft kan vatten begjutning ske i samband med sprängning. Det mesta av dammet och stoftet binds då upp av vattnet, som därefter renas.
Driftskede
Under driftskedet består större delen av transporterna av externa transporter, såsom personal- och besökstransporter, avfalls- och servicetransporter samt transporter av kopparavfall.
I Clab finns dieselaggregat för reservkraft som ska användas vid ett eventuellt bortfall av yttre nät. När inkapslingsanlägg-ningen tillkommer behöver det kompletteras med ytterligare ett dieselaggregat för att kunna försörja båda anläggningarna.
Dieselaggregaten, som använder lågsvavlig diesel, provkörs med jämna mellanrum vilket ger utsläpp till luft.
Under driftskedet kommer sjötransporter av bränslefyllda kapslar till slutförvarsanläggningen att vara den dominerande källan till utsläpp till luft. Uppskattade utsläpp från sjötransporter baserade på 15 fartygsanlöp mellan Clink i Simpevarp och
slutförvarsanläggningen i Forsmark redovisas i tabell 9-5. Beräkningarna baseras på ett värsta fall-scenario utan samordning med andra transporter till och från SFR och kärnkraftverken, det vill säga fartyget åker tillbaka till Simpevarp med endast tomma transportbehållare. Då ett nytt fartyg tas i bruk kommer utsläppen till luft att minska, efter som det nya fartyget kommer att ha bättre prestanda och vara utrustat med bättre reningsteknik.
Rivningsskede
Rivningsskedet för Clink beräknas pågå under fem till sju år. Osäkerheten i beräkningarna är störst för rivningsskedet på grund av det långa tidsperspektivet och möjlig teknikutveckling för fordon och bränsle.
9.1.3.7 Icke-radiologiska utsläpp till vatten Uppförandeskede
Under uppförandeskedet uppkommer länshållningsvatten i samband med sprängningsarbeten. Läns-hållningsvattnet tillförs kväverester och suspenderat material från sprängningarna. Oljeföroreningar kan också förekomma. Mängden sprängämne som förbrukas och vilka utsläpp som uppkommer beror på utformning av schakten, sprängningsmetod och vilken typ av sprängämne som väljs. Ett spill på fyra procent vid sprängningarna för inkapslingsanläggningen ger ett kvävetillskott på 250 kilo.
Erfarenhetsmässigt hamnar en tredjedel av kvävet i länshållningsvattnet, medan den övriga delen fastnar på bergmassor eller avges till luft /9-2/.
Då inkapslingsanläggningen placeras ovanför Clabs bergrum, där grundvattnet redan är av-sänkt, bedöms grundvattentillströmningen till bergschakten bli mycket liten. Mängden läns-hållningsvatten kan därför främst härledas till nederbörd. Baserat på den yta som sprängs ut för inkapslingsanlägg ningen och på uppgifter om årsnederbörd i området har mängden länshållnings-vatten beräknats till tre kubikmeter per dygn (medellänshållnings-vattenvolym). Länshållningsvattnet planeras att, efter rening genom oljeavskiljning och sedimentation, kontrollmätas och sedan ledas till det befintliga dagvattensystemet för Clab med utlopp i Herrgloet, se figur 9-11. En tillfällig reningsanläggning för rening av länshållningsvatten kan byggas upp med containrar med sedimentation för partikulära föroreningar och oljeavskiljning via flotation. Möjligen kan också den planerade dammen för dag-vattenhantering vid Clab, se avsnitt 8.1.1.2, utnyttjas som sedimentationsdamm, alternativt sista reningssteg, innan vattnet släpps ut i Herrgloet /9-14/.
Mängden dagvatten som uppkommer från den yta som tas i anspråk under uppförandeskedet har utifrån årsnederbörden beräknats till 12 kubikmeter per dygn (medelvattenvolym) /9-14/. Dag-vattnet får rinna av och infiltrera i omgivningen. Spillvatten avleds till befintligt spillvattennät och renas i Oskarshamnsverkets reningsverk före utsläpp i Hamnefjärden (se Driftskede nedan).
Tabell 9-5. Årliga emissioner från fartyget m/s Sigyn vid transport av bränslefyllda kapslar.
Ämne Mängd (ton/år)
CO2 965
SO2 0,3
NOX 11
CO 0,2
HC 0,3
Driftskede
Inkapslingsanläggningen gör att nya avrinningsytor för dagvatten tillkommer i form av takytor och hårdgjorda ytor. Takvatten har vanligen lågt föroreningsinnehåll och kan jämföras med vanligt regnvatten. Kvaliteten på vattnet som alstras på den nya hårdgjorda ytan kan härledas till före-kommande aktiviteter. Kring inkapslingsanläggningen förekommer sparsamt med trafik, varför dagvattnet förväntas ha relativt lågt föroreningsinnehåll.
Baserat på årsnederbörd och den yta som verksamhetsområdet för inkapslingsanläggningen upptar beräknas dagvattenflödet uppgå till cirka 4 500 kubikmeter per år och dagvattenflödet för Clink blir därmed 27 500 kubikmeter per år. Hantering av dagvattnet, som orsakas av etableringen av inkaps-lingsanläggningen, sker enligt principen om lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Dag-vattnet kommer i möjligaste mån att återinfiltreras på plats eller i direkt anslutning till hårdgjorda ytor, se figur 9-12. Dagvattnet från västra delen av Clabs huvudbyggnad planeras överföras till in-kapslingsanläggningens system. En oljeavskiljare kommer att installeras i anslutning till de delar där olja hanteras. Länshållningsvatten från icke kontrollerade underjordiska delar av anläggningen kan med fördel ledas till Clabs dagvattendamm vid Herrgloet och på så sätt tillföra en stadig ström av vatten, vilket förhindrar stagnation och syrebrist.
Spillvatten kommer att renas i Oskarshamnsverkets reningsverk före utsläpp i havsviken Hamne-fjärden. Mängden spillvatten som kommer att släppas ut från inkapslingsanläggningen är densamma som det beräknade vattenförsörjningsbehovet på 1,5 kubikmeter per dygn /9-2/. Den totala mängden spillvatten som uppstår vid Clink blir då cirka 34 kubikmeter per dygn. Inkapslingsanläggningens bidrag bedöms vara så litet att det inte påverkar utsläppen från reningsverket.
Under driftskedet kommer hela Clink att ha ett gemensamt kylvattensystem. Kylvattnet från Clink kommer att släppas ut i Hamnefjärden. Enligt dimensionerande kapacitet och flöde för Clab medför kylningen i anläggningen en temperaturförändring på sju grader efter att vattnet passerat Clab. När inkapslingsanläggningen kopplas på Clabs kylsystem förväntas förändringen av kyl-vattentemperaturen uppgå till högst en grad. Detta kan jämföras med den totala värmeenergin från de 96 kubikmeter per sekund som avges från kärnkraftverket (beräknat efter effekthöjningen) som ger en temperaturförändring på 12,5 grader. Tillskottet av värmeenergi från inkapslingsanlägg-ningen beräknas vara cirka en tusendel av värmeenergin från kärnkraftverket /9-15/.
Efter avstängning av reaktorerna kommer Clink att ensamt svara för utsläpp av kylvatten till Hamnefjärden. Efter hand kommer värmeavgivningen från Clink till Hamnefjärden att minska allt eftersom det använda kärnbränslet kapslas in och transporteras till slutförvarsanläggningen.
Figur 9-11. Flygfoto över Clab med havsviken Herrgloet i förgrunden.
Rivningsskede
Om byggnaden friklassas och sedan används för andra ändamål eller ersätts med en hårdgjord yta kommer dagvatten även fortsättningsvis att behöva ledas iväg, förslagsvis med samma lösning som den som planeras under driftperioden. Om naturmark i stället återskapas kommer nederbörden att infiltrera i marken.
9.1.3.8 Ljussken Uppförandeskede
För en god arbetsmiljö kommer det att krävas funktionell arbetsplatsbelysning under dygnets mörka timmar. Detta kan tillgodoses genom lämpligt utformade och utplacerade ljuskällor. Det ska balanseras mot krav på låg energiförbrukning. Går masterna över den omgivande skogen kan ljussken nå utanför etableringsområdet. Närmaste bostad är belägen cirka 600 meter bort och påverkas Figur 9-12. Förslag till avledningsprinciper för dagvatten från inkapslingsanläggningen.
2
Avrinning på markytan eller i svackdiken Avledning i ledningar under markytan
Staket för Clab och Inkapslingsanläggning Clab/Inkapslingsanläggning byggnader
Driftskede
I driftskedet förutsätts att belysningen blir i stort sett som i dag med belysningsstolpar längs stängslet runt området, infartsvägen och entrépartiet.
Rivningsskede
I samband med rivning kommer området att lysas upp av strålkastare precis som under uppförande-skedet.
9.1.3.9 Avfall Uppförandeskede
I uppförandeskedet antas främst byggavfall som plast, stål och kartong uppkomma, se tabell 9-6.
Mängden bedöms understiga en procent av tillförseln av material /9-2/.
Tabell 9-6. Huvudsakliga avfallsmängder totalt under uppförandeskedet.
Plast Kartong Isolering Papp Stål Plåt
(ton) 10 9 2 1,3 38 5
Driftskede
Målet med avfallshanteringen är att minimera mängden avfall. För att på ett så effektivt sätt som möjligt hantera det avfall som oundvikligen kommer att uppstå kommer inkapslingsanläggningens avfallshantering att samordnas med Clabs hantering. I dag gällande avfallsplan och rutiner på Clab kommer att uppdateras och ersättas med gemensamma rutiner för avfallshanteringen vid Clink.
Avfall sorteras och kategoriseras i så stor utsträckning som möjligt, vilket är viktigt för att minimera den mängd som behöver transporteras till SFR.
Radioaktivt driftavfall från inkapslingsanläggningen omfattar framför allt avfall från processer och underhåll. De avfallsslag som kommer att uppstå är av samma slag som de som förekommer i Clab. SKB har goda drifterfarenheter från dagens avfallshantering, vilket kan utläsas av de låga stråldoser som hanteringen på Clab ger upphov till. Lågaktivt avfall förs till särskild deponi och medelaktivt avfall gjuts in i betong i Clabs betongingjutningsanläggning. Det ingjutna avfallet transporteras därefter vidare till SFR.
HEPA-filter används för rening av luft inom kontrollerat område och förbrukningen uppskattas till 50 filter per år. Filter finns även i inkapslingsanläggningens ventilationsskorsten och i dammsug-ningsutrustning i hanteringscellen. Det finns två alternativa strategier för filterhanteringen, antingen kan filtren bytas ofta och hanteras som lågaktivt avfall eller också kan de bytas mer sällan och han-teras som medelaktivt avfall. Filterhanteringen kommer att studeras vidare inom ramen för detalj-projekteringen.
Mängden aktivt avfall som slutförvaras i MLA (OKG:s markdeponi för lågaktivt avfall i Simpe-varp) förväntas vara i samma storleksordning som för Clab, det vill säga cirka sex ton per år. Den totala mängden för Clink blir därmed tolv ton per år. Avfallet består bland annat av trasor, skydds-utrustning och emballage.
Återanvändning, återvinning och friklassning av material och komponenter i anläggningen kommer att tillämpas i så hög grad som möjligt. Under driftskedet uppkommer cirka 250 kilo kopparspill per kapsel vid bearbetning av svetsen, vilket motsvarar 30 procent av lockets vikt. Baserat på en planerad årlig produktion av 150 kapslar förväntas mängden kopparspill uppgå till 40 ton per år.
Kopparspillet kan efter friklassning smältas ner för återvinning. Mängden farligt avfall från m/s Sigyn, oljehaltigt länsvatten benämnt sludge, beräknas bli cirka 30 ton.
Rivningsskede
Vid rivning av Clink kommer merparten av rivningsavfallet att kunna friklassas. En mindre andel kan bli radioaktivt kontaminerat och behöva slutförvaras. Mängden friklassad betong har uppskat-tats till 298 000 ton och mängden kontaminerad betong till 2 180 ton. Det aktiva rivningsavfallet skickas till slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall (SFL). Det friklassade rivnings-avfallet kan återanvändas eller sändas till kommunal deponi. Ett alternativ kan vara att lägga rivnings-avfallet i Clabs bergrum /9-5/.
9.1.3.10 Energianvändning Uppförandeskede
I uppförandeskedet används energi vid transporter och för drift av arbetsmaskiner. Energiåtgången har beräknats till cirka 6,6 GWh för hela uppförandeskedet, varav arbetsmaskinerna står för cirka hälften. Utslaget per år uppgår energianvändningen till cirka 1,2 GWh.
Den mängd bränsle, diesel miljöklass 1, som beräknas åtgå under uppförandeskedet är cirka 600 kubikmeter /9-3/.
Driftskede
Energiåtgången för transporter under driftskedet har beräknats till cirka 0,5 GWh per år. Den årliga elenergianvändningen för processen i inkapslingsanläggningen har bedömts till 4,5 GWh.
Bedömningen är gjord utifrån uppskattade uppgifter om effektbehov och drifttider för process-komponenterna. För drift av fläktar, värmepump och kylmaskin beräknas energiåtgången bli 1,6 GWh per år. Den totala elenergianvändningen i Clink uppskattas till 21 GWh per år. Som jämförelse kan nämnas att den totala elenergianvändningen i Clab under åren 2003–2009 var i medeltal 16–17 GWh per år /9-3/.
För uppvärmning av inkapslingsanläggningen kan värme utvinnas från kylvattnet i Clab.
Sammantaget kan cirka 4,3 GWh återvinnas per år, vilket täcker behovet av värmeenergi. Under sommaren behöver inkapslingsanläggningen kylas inomhus. Den värmeenergi som då avges från anläggningen och avleds till havet uppskattas till 0,2 GWh per år /9-2/.
Förbrukningen av diesel för reservkraftaggregaten förväntas bli cirka 3 kubikmeter per år. Bränsle-förbrukningen för m/s Sigyns transporter från Clink till slutförvarsanläggningen uppskattas bli cirka 375 kubikmeter diesel per år.
Rivningsskede
I rivningsskedet åtgår energi vid transporter och för drift av arbetsmaskiner. Energiåtgången har beräknats till cirka 3 GWh för hela rivningsskedet, varav arbetsmaskinerna står för cirka 2,1 GWh.
Utslaget per år under rivningsskedet uppgår energianvändningen till cirka 0,5 GWh /9-2/.
9.1.3.11 Vattenförbrukning Uppförandeskede
För försörjning av bruksvatten under uppförandeskedet ansluts inkapslingsanläggningen till befintligt vattenledningsnät i Clab (se Driftskede nedan).
Driftskede
Inkapslingsanläggningens behov av bruksvatten motsvarar normal kontorsverksamhet. Med 30 an-ställda uppgår vattenförbrukningen till cirka 1,5 kubikmeter per dygn eller 550 kubikmeter per år /9-2/. Som en jämförelse kan nämnas att den totala vattenförbrukningen för Clab (både bruks- och
vattenförbrukningen för Clink beräknas bli cirka 16 000 kubikmeter per år. Anslutning sker till befint-ligt vattenledningsnät vid Clab, som försörjs från kärnkraftverkets vattenverk. Råvatten tas från sjön Götemaren, cirka åtta kilometer nordnordväst om Simpevarp. Inkapslingsanläggningen kommer att kopplas till existerande släckvattensystem för Clab, vilket försörjs från kärnkraftverkets vattenverk.
Mängden kylvatten som tas ut kommer endast att öka marginellt när inkapslingsanläggningen ansluts till Clab.
Rivningsskede
I rivningsskedet kommer bruksvatten och släckvatten att behövas.
9.1.3.12 Resursförbrukning
Totalt cirka 44 000 ton koppar beräknas gå åt för att kapsla in det använda kärnbränslet under en 40- till 50-års-period, vilket kan jämföras med den årliga produktionen i världen på 15,5 miljoner ton. Cirka 82 000 ton järn kommer också att krävas. Den årliga världsproduktionen av järn är så stor att detta endast utgör en mycket liten andel.