något slag så tror man att jag inte kan något.
Från dialog med samordnare/sakkunnig socialt företagande, Region Gävleborg
Att ha en funktionsnedsättning kan ha en inverkan på hälsan eller möjligheten att leva hälsosamt, men behöver inte innebära en försämrad hälsa. Viktigare förklaringar till den sämre hälsan bland personer med funktionsned-sättning är normer, minoritetsstress, diskriminering, bristande tillgänglighet, och sämre livsvillkor.44
Andelen som förvärvsarbetar har ökat, men är betydligt lägre bland personer med funktionsnedsättning, jämfört med övrig befolkning. Detta gäller särskilt för kvinnor. En betydligt lägre andel kvinnor med funktionsnedsättning arbetar, även när jämförelsen görs mot män med funktions-nedsättning (se kapitel 3.3). Personer med
funktionsned-sättning har också en större ekonomisk otrygghet, med liten kontantmarginal, upplevd ekonomisk kris och låg inkomst. Även här är könsskillnaden stor.45
Sämre livsvillkor är extra uttalat för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns i samhäl-let låga förväntningar på personer med intellektuell funktionsnedsättning, det finns brister i stödsystem och välfärdstjänster, och diskriminering, segregation och utestängning är än mer påtagligt för denna grupp.46 Det finns också brister i att tidigt upptäcka, och därmed tidigt ge stöd, till vissa personer med funktionsnedsättning.
Exempel på det är migranter med funktionsnedsättning som inte fått diagnos i hemlandet och av olika skäl inte upptäcks i den svenska etableringsprocessen. Skälen till att det inte upptäcks kan både vara att migranten inte känner sig bekväm och trygg att berätta om sin funktions-nedsättning och att ansvariga i processen inte har tillräck-lig kunskap eller utvecklade rutiner som gör att funk-tionsnedsättningen synliggörs.47 En kombination av att befinna sig i en utsatt, sårbar och marginaliserad situation samt att inte vara normperson visar sig även här.
Andelen kvinnor och män med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig är näs-tan tio gånger så stor jämfört med kvinnor och män unäs-tan funktionsnedsättning (diagram 6m). Andel med symtom på psykisk ohälsa är också betydligt högre, nästan tre gånger så hög, hos kvinnor och män med funktionsned-sättning, jämfört med kvinnor och män utan funktions-nedsättning (diagram 6m).
Diagram 6n visar dålig eller mycket dålig självskattad hälsa respektive symtom för psykisk ohälsa efter födelse- land. För dålig självskattad hälsa finns inga statistiskt säkerställda skillnader utifrån födelseland. Dock finns en tendens till att män från Europa (ej medräknat Sverige) har en något större andel som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. För symtom på psykisk ohälsa är nivåerna högst bland kvinnor och män födda i övriga länder, det vill säga utanför Europa. Skillnaderna är bara statistiskt säkerställda för männen. Skillnaderna i symtom på psykisk ohälsa mellan inrikes födda kvinnor och män är dock större48 än skillnader mellan inrikes- och utrikes födda.
Utrikes födda är som grupp mycket heterogen. Det kan därför vara mycket missvisande att dra slutsatser eller generalisera resultat om ojämlikt fördelad hälsa från
42 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor: I enkäten definieras funktionsnedsättning som nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseför-måga samt långtidssjukskrivning med starkt nedsatt arbetsförrörelseför-måga.
43 Vad som anses vara en funktionsnedsättning beror även det på samhällets föreställningar: behov av glasögon anses inte vara en funktionsnedsätt-ning, behov av ledarhund anses vara det.
44 Folkhälsomyndigheten, 2016.
45 Myndigheten för delaktighet & Jämställdhetsmyndigheten, 2019.
46 Myndigheten för delaktighet, 2020.
47 Myndigheten för delaktighet, 2017.
48 21 procent av kvinnor och 11 procent av män födda i Sverige har symtom på psykisk ohälsa.
6. Hälsa 115
så grov gruppering. Så även om vissa grupper av utrikes födda har högre dödlighet och sämre hälsa jämfört med den inrikes födda delen av befolkningen, så gäller det inte för alla grupper av utrikes födda, och inte alla typer av hälsoutfall.49 Det finns många olika förklaringar till skillnader i hälsa utifrån födelseland, och förklaringarna skiljer sig mellan alla olika födelseländer – och mellan alla länder till vilken en flyttar. Till exempel varierar det generella hälsoläget, sociala förhållanden samt hälsova-nor mycket mellan olika födelseländer. Det finns också stora skillnader i skälen till och tidpunkten för flytt till Sverige. Upplevelser, påfrestningar och trauman upplevda före och under migrationen, samt under asylprocessen, varierar också stort.50
I Sverige tycks det vara livsvillkoren efter migrationen, så som integration på arbetsmarknaden,
bostadssegre-gering, och diskriminering, som har störst betydelse för den ojämlikt fördelade hälsan.51 Nyanlända har nämligen generellt bättre hälsa än de som bott i Sverige i några år. Diabetes, högt blodtryck och övervikt och fetma är vanligare bland utrikes födda som bott i Sverige i fem år eller mer, jämfört med personer som bott kortare tid än fem år.52 I dagsläge finns inte data för Gävleborg som ger möjlighet att göra analyser över dödlighet, sjuklighet eller betydelsen av vistelsetid. Det data som finns tillgängligt är självrapporterat, och visar inga större eller systematiska
DIAGRAM 6M
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa och symtom på psykisk ohälsa för kvinnor och män efter funktionsvariation (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 %
Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Kvinnor
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa
Symtom på psykisk ohälsa
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa
Symtom på psykisk ohälsa Män
*
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
DIAGRAM 6N
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa och symtom på psykisk ohälsa för kvinnor och män efter födelseland (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 %
Födelseland övriga länder Födelseland övriga Europa Kvinnor
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa
Symtom på psykisk ohälsa
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa
Symtom på psykisk ohälsa Män
*
Födelseland Sverige Europa
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
49 Folkhälsomyndigheten 2019a; Rostila & Toivanen (red), 2012; Statistiska centralbyrån SCB, 2016.
50 Folkhälsomyndigheten, 2019a, Rostila & Toivanen (red), 2012.
51 Folkhälsomyndigheten, 2019a.
52 Folkhälsomyndigheten, 2019a.
DIAGRAM 6O
Ett urval av tillstånd och sjukdomar för kvinnor efter födelseland (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 %
Födelseland Sverige Födelseland övriga Europa Dålig tandhälsa
Högt blodtryck
Svår värk i rörelseorganen
Långvarig sjukdom
Födelseland övriga länder
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
DIAGRAM 6P
Ett urval av tillstånd och sjukdomar för män efter födelseland (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 %
Födelseland Sverige Födelseland övriga Europa Dålig tandhälsa
Högt blodtryck
Svår värk i rörelseorganen
Långvarig sjukdom
Födelseland övriga länder
*
*
*
*
*
Kä
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
lla: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
6. Hälsa 117
variationer (diagram 6o och 6p). Av män födda i övriga Europa uppger en högre andel långvarig sjukdom och av män födda i övriga världen uppger en mindre andel långvarig sjukdom. En mindre andel av män födda i övriga världen uppger högt blodtryck men en större andel uppger dålig tandhälsa och svår värk i rörelseorganen.
Dessa skillnader är statistiskt säkerställda jämfört med män födda i Sverige.
För kvinnor är de enda statistiskt säkerställda skill-naderna utifrån födelseland att en större andel kvinnor födda i övriga Europa eller övriga världen uppger att de har dålig tandhälsa i jämfört med kvinnor födda i Sverige.
Det finns dock indikationer på att svår värk i rörelseor-ganen är vanligare hos utrikes födda och att långvarig sjukdom är vanligare hos inrikes födda.