• No results found

Vi behöver kompensera den låga utbildningsnivån och visa att

20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Gävleborgs län

Källa: Skolverket

EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika förutsättningar mellan skolor

Ÿ Gör översyn av skolornas förutsättningar i form av fördelning av resurser och personal med utgångspunkt i elevernas skilda förutsättningar.

Ÿ Utvärdera strukturer för elevfördelning mellan sko-lor, med målsättning att minska skolsegregation.

Ÿ Förebygg stigmatisering av skolor med hjälp av information.

Ÿ Säkerställ att alla elever, föräldrar och personal förstår hur skolsystemet är uppbyggt, hur det fungerar på den lokala skolan och vilket ansvar respektive part har.

2.3.

Utbildningstraditionen varierar i länet

Barns och ungdomars framtidsplaner och utbildnings- ambitioner påverkas inte bara av egna förutsättningar och vilken skola de går på, utan också av den omgivande kontexten. Det samhälle eleverna bor i, de normer och traditioner som finns där och de framtidsmöjligheter som finns på orten eller i närheten har betydelse för elevernas möjlighet att prestera och vilka val eleverna gör.

Vi behöver kompensera den låga utbildningsnivån och visa att vi tror på våra barn. Om barnen inte har förväntningar hemifrån så behöver samhället bidra med det.

Från dialog med representanter från Skolchefsnätverket i Gävleborg

Gävleborg har en svag utbildningstradition och en relativt stor andel av befolkningen saknar högre utbildning. Det innebär att många unga i länet växer upp på orter och i familjer där en kort utbildning är norm. Det är dock stor skillnad mellan olika platser i länet. På vissa orter, framför allt i de större städerna, är utbildningsnivån betydligt högre än på andra platser. Det innebär att utbildnings- traditionen och rimligtvis också förväntningarna på bar-nen varierar i länet. Det gäller inte bara förväntningarna från lokalsamhället eller den egna familjen utan även från lärare och annan skolpersonal. Företrädare från skolan i länet menar, i dialog som genomförts under utredningen, att höga förväntningar kan påverka elevernas ambitioner och prestationer i positiv riktning, och att det därför är viktigt att lärare och andra vuxna i skolan förmedlar en positiv syn på barnens förmåga till lärande till alla elever.

I tabell 2b redovisas andelen med eftergymnasial utbildning per kommun, markerade med olika färger efter hur de står sig i relation till övriga kommuner. De tre kommuner med högst andel är markerade med grönt, de fyra i mitten med orange och de tre med lägst andel med rosa. Gävle kommun har klart högst andel invånare med eftergymnasial utbildning av samtliga länets kommuner, 38 procent. Även i Hudiksvall och Sandvikens kommu-ner har upp mot en tredjedel av invånarna över 25 år en eftergymnasial utbildning. Lägst är andelarna i Hofors, Ovanåker och Ockelbo. Tabell 2b redovisar också ande-len elever som uppnått godkänt betyg i alla ämnen i åk 6, andelen som är behöriga till gymnasieskolans yrkespro-gram i åk 9, och andelen som är behöriga till högskola i slutet av åk 3 i gymnasiet, med kommunerna

rangord-2. Utbildning 31 TABELL 2B. Andel med eftergymnasial utbildning, andel som uppnått målen i åk 6, andel behöriga till

gymnasiets yrkesprogram samt andel behöriga till högskolan per kommun.

Andel med eftergymnasial utbildning, 25+, (2020)

Andel som uppnått målen i alla ämnen i åk 6

(2015–2019)

Andel behöriga till gymnasiets

yrkesprogram (2016–2020)

Andel behöriga till högskolan (2016–2020)

Hofors 22% 68% 84% 53%

Ovanåker 22% 66% 84% 67%

Ockelbo 24% 78% 85% 54%

Nordanstig 24% 74% 86% 66%

Ljusdal 24% 63% 81% 65%

Söderhamn 25% 59% 82% 68%

Bollnäs 28% 73% 82% 69%

Sandviken 29% 58% 78% 66%

Hudiksvall 32% 79% 83% 73%

Gävle 38% 75% 84% 75%

Färgerna anger om kommunen tillhör de med högst, mellan eller lägst andel.

Källa: SCB/Supercross och Skolverket

nade med motsvarande färgskala. Det finns ett tydligt samband mellan andelen med eftergymnasial utbildning och andel elever som slutar gymnasiet med betyg som gör dem behöriga till högskolan (spalten till höger, tabell 2b).

I åk 6 finns ett visst samband - de två kommuner som har högst andel högutbildade har också högst andel elever som uppnår kunskapsmålen i alla ämnen. Vad gäller behö-righet till gymnasieskolans yrkesprogram i slutet av åk 9 är däremot andelarna högst i de kommuner som har lägst utbildningsnivå, men skillnaderna mellan kommunerna är mycket små. Det bör dock påpekas att det kan finnas skillnader inom kommuner, till exempel mellan stora och små orter och mellan tätort, småort och områden utanför tätort/småort.

Normer och förväntningar inom familjen är troligtvis ännu viktigare än förväntningarna i lokalsamhället. Det finns tydliga kopplingar mellan barns utbildningspresta-tioner och deras föräldrars utbildningsnivå 41, som presen-terades i kapitel 2.1 (se till exempel tabell 2a). En viktig förklaring till att det finns skillnader i barns skolprestatio-ner över länet är just att befolkningssammansättningen varierar (se kapitel 4.4). På platser där en större andel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning växer en större andel av alla barn upp i familjer där minst en av de vuxna har en eftergymnasial utbildning. Hur normer inom familjen påverkar barns och ungas ambitioner och val blir särskilt tydlig utifrån ungdomars gymnasieval. Ungdo-mar vars föräldrar saknar gymnasieutbildning är överre-presenterade bland de som läser

Introduktionsprogram-met eller inte studerar på gymnasiet över huvud taget (se kapitel 2.5). Endast en av fem elever som börjar läsa på någon av Introduktionsprogrammets olika inriktningar har tagit gymnasieexamen inom fem år från dess att studi-erna påbörjas. Yrkesprogram är vanligast bland elever vars föräldrar har högst gymnasieexamen medan elever som har minst en förälder med någon form av eftergymnasial utbildning väljer högskoleförberedande program i högre utsträckning än andra. Mönstret gäller både inrikes och utrikes födda, och både kvinnor och män, även om det finns skillnader i faktiska nivåer (diagram 2g och h).

Att börja gymnasiet är en förutsättning för att ta gymnasieexamen men genomströmningen är minst lika viktig. Det är ju avslutat gymnasium som är den stora inkörsporten till arbetsmarknaden. En klar majoritet, drygt 80 procent, av alla elever som börjar studera på ett högskoleförberedande program eller yrkesprogram tar gymnasieexamen inom fem år. På Introduktionsprogram-met är genomströmningen betydligt lägre.

Förutom skillnader i normer och förväntningar, inom lokalsamhället, i skolan och inom den egna famil-jen, påverkas barns och ungas ambitioner och val av de valmöjligheter som finns. Den lokala arbetsmarknadens struktur och de utbildningsmöjligheter som finns relativt nära har stor betydelse. Många orter som har en traditio-nellt låg utbildningsnivå präglas, eller har präglats, av en

41 Se exempelvis Skolverket 2009; 2018a; Lindahl m.fl. 2012.

DIAGRAM 2G

Gymnasieprogram bland länets 17-åringar efter föräldrarnas utbildningsnivå och kön. Flickor, genomsnitt 2016-2019.

%

0 Ej gymnasiestuderande

Introduktionsprogram Yrkesprogram Högskoleförberedande

Inrikes födda Utrikes födda

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 2

Gymnasieprogram bland länets 17-åringar efter föräldrarnas utbildningsnivå och kön. Pojkar, genomsnitt 2016-2019.

Ej gymnasiestuderande

Inrikes födda Utrikes födda

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 3

4

Källa: SCB/Supercross

arbetsmarknad som inte har krävt högre utbildning. En kontext som erbjuder goda möjligheter för personer med relativt kort utbildning samtidigt som möjligheterna för högutbildade är begränsade uppmuntrar per automatik ungdomarna att börja arbeta tidigt. En arbetsmarknad som istället kännetecknas av många högkvalificerade arbeten erbjuder fler möjligheter och karriärvägar för den som väljer att läsa vidare.

De utbildningsmöjligheter som erbjuds lokalt har också betydelse för skillnaden i utbildningsnivåer och utbildningsambitioner i länet (och jämfört med andra län). Utbudet av gymnasieprogram varierar mellan länets kommuner. I vissa kommuner erbjuds många olika

program, både yrkesprogram och högskoleförberedande program. I andra kommuner finns inget eller ett begrän-sat utbud (diagram 2i). Ett större utbud av yrkesprogram, tillsammans med goda sysselsättningsmöjligheter för den som läser dessa program, innebär en indirekt uppmuntran att välja yrkesutbildningar. Dessa utbildningar får också jämförelsevis högre status.42 Även högskolors och annan vuxenutbildnings lokalisering påverkar elevers val av utbildning (läs mer i kapitel 3.3). Dels kan närliggande högskola fungera som ögonöppnare för högre utbildning

42 Sandell 2007; Lyche 2010; Skolverket 2013.

2. Utbildning 33 DIAGRAM 2I

Antalet gymnasieprogram som erbjuds per kommun och typ av gymnasieprogram, 2019

5

1 11 20

18 16 14 12 10 8 6 4 2

0 1 Introduktionsprogram

Yrkesprogram

Högskoleförberedande program

5

1 8

Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

6

1 12

4

1

6 4

1 2

5

1 7

5

1 8

Källa: Skolverket

som alternativ, dels är det lättare att studera vidare som vuxen om det inte kräver flytt till annan ort.43

Vilka program som erbjuds kan också påverka kom-munens ekonomi. I utredningens dialoger med företrä-dare från skolan i länet nämndes att yrkesprogrammen är en tung ekonomisk fråga för landsbygden eftersom yrkesprogram kostar mycket mer per elev.44 Den skeva fördelningen av gymnasieprogram leder med andra ord både till skillnader i utbildningsval och till skillnader i ekonomiska förutsättningar för gymnasieskolan i länet.

Det bör poängteras att ungdomars olika val inte är ett problem i sig. Tvärtom behövs arbetskraft med olika utbildningsbakgrund, och framför allt personer med yr-kesutbildning från gymnasiet som det förväntas bli brist på framöver (se kapitel 3.2). Ur ett jämlikhetsperspektiv är det snarare elevernas skilda valmöjligheter som är utmaningen. I ett jämlikt samhälle bör alla ungdomar ges liknande möjligheter att göra val som passar just dem.

Ungdomars olika val är inte ett