• No results found

EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter där färdigheter och kompetenser styr val av bransch och yrke istället för normer

Ÿ Främja normbrytande utbildnings- och yrkesval genom kontinuerlig och normkritisk arbetsmarknads-kunskap och studie- och yrkesvägledning.

Ÿ Arbeta med förebilder för att skapa kännedom om alternativ till annat än traditionella val.

Ÿ Utvärdera arbetsförmedlares (AF/kompletterande aktörer) insatser ur ett normkritiskt perspektiv, vad gäller bemötande och fördelning av arbetsfrämjande åtgärder.

Ÿ Arbeta för en mer jämställd fördelning av arbets- främjande åtgärder (praktikplatser, utbildningar med mera) hos arbetssökande par med små barn.

Ÿ Främja mäns uttag av föräldraledighet och vård av barn, både på arbetsplatser och bland arbetssökande.

Ÿ Systematiskt, strukturerat och förebyggande arbete för ökad inkludering och mångfald i arbetslivet:

– Öka kompetensen om normkritik och likabehandling i organisations- och företagsledningar.

– Använd en normkritisk och kompetensbaserad rekryteringsprocess, även för internrekrytering och befordran.

– Genomför normkritisk och kompetensbaserad lönekartläggning och ta bort omotiverade löne-skillnader.

– Arbeta aktivt för en inkluderande arbetsmiljö (OSA).

– Öka mottagandet av praktikanter från underrepre-senterade grupper.

– Möjliggör för fler att arbeta till 100 procent av sin förmåga.

– Arbeta aktivt för en universell utformning av arbetsplatser med inkluderande lösningar som skapar goda förutsättningar för alla.

3. Arbete och ekonomi 63

3.6.

Aktivt ägarskap, analys och framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering

För att nå ökad jämlikhet och inkludering i länet behö-ver fler93 göra mer, bättre och ibland annorlunda än idag med utgångspunkt i det som i forskning och beprövad erfarenhet visat ger god effekt. Framgång ligger i hela länets förmåga att arbeta tillsammans. Det ställer krav på att många olika aktörer, såväl offentliga som privata och frivilliga deltar och att gävleborgarna bjuds in, lyssnas på och på olika vis görs delaktiga i arbetet.94

FRAMGÅNGS

-FAKTORER

ANALYS

AKTIVT ÄGARSKAP

Skapa förutsättningar för ett aktivt ägarskap Varje aktör i länet behöver ta aktivt ägarskap för ökad jämlikhet. Med ett aktivt ägarskap menas att ta ansvar för långsiktighet och att initiera insatser och förändrade arbetssätt här och nu; att säkerställa resurser på både kort och lång sikt; att systematiskt och strukturerat följa upp resultat och justera fortsatt arbete, med syftet att minska ojämlikheter.

Ingen enskild aktör kan ensam skapa ett jämlikt Gäv-leborg. Men var för sig, och inte minst tillsammans, har aktörer i länet ett stort handlingsutrymme att skapa mer jämlika möjligheter för alla som lever och verkar i länet.

Det som krävs är ett tålmodigt och långsiktigt för-bättringsarbete hos varje aktör för att göra det befintliga uppdraget bättre och för alla. Viktigt är också att prio-ritera och stärka förutsättningarna för tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan, inom och mellan aktörer, med gemensamt definierade utmaningar i fokus.

Viktiga aktörer inom området arbete och ekonomi på regional och lokal nivå är exempelvis Arbetsförmedlingen och kompletterande aktörer, Försäkringskassan, kommu-nala omsorgsfunktioner, funktioner inom kommuner, region, privata aktörer och civilsamhälle som arbetar med studie- och yrkesvägledning, vuxenutbildning, syssel-sättning, matchning, näringslivsutveckling samt kultur

och fritid, regional och lokal kollektivtrafik, Högskolan i Gävle, arbetsgivare (offentliga såväl som privata) och arbetstagarorganisationer i länet.

Analys ett viktigt redskap

För att kunna säkra att en verksamhet erbjuder jämlika möjligheter och ger jämlika effekter för de målgrupper den är till för behöver verksamheten systematiskt analysera sitt eget uppdrag, utbud, utförande, resultat och effekt ur ett jämlikhetsperspektiv. Vilka nås/nås inte av verk-samheten och ger verkverk-samheten olika effekter för olika grupper? Analysen är till för att öka kunskaperna om de målgrupper verksamheten är till för och hur väl verksam-heten möter deras behov. Framgångsfaktorerna för ökad jämlikhet och inkludering kan vara vägledande i analysen.

Utöver den systematiska analysen av verksamheten i sig (uppdrag, utbud, utförande, resultat och effekt) finns också inom området arbete och ekonomi ett behov av att tillfoga ett jämlikhetsperspektiv på analyser som redan görs, av olika aktörer i olika verksamheter. Det kan handla om vilka som får ta del av stöd och resurser och inte, kopplat till satsningar på nyföretagande eller utveck-lingsinsatser för små och medelstora företag lokalt och regionalt. Vilka får/får inte del av stöd? Vad beror detta på? Vad kan ändras för att stöden ska nå fler? Infrastruk-turplanering som påverkar människors möjligheter att ta sig till arbete och utbildning fysiskt och digitalt behöver också stärkas, bland annat genom ökade analyser som fokuserar på jämlikhet.

När det gäller processer, stöd och insatser för att få fler i arbete är det också viktigt att utvärdera dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Exempelvis arbetsförmedlares insatser vad gäller bemötande och fördelning av arbets-främjande åtgärder och arbetsgivares löne- och rekryte-ringsprocesser, inklusive internrekrytering och befordran.

Kartläggning av mångfalden bland anställda och nyre-kryterade på en arbetsplats kan också bidra med relevant kunskap för åtgärder som ökar jämlikhet och inkludering.

Framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering

Analyser gör det möjligt att identifiera vägar till ökad jämlikhet och inkludering utifrån verksamhetens spe-cifika uppdrag. Vid val av förbättringsåtgärder kan framgångsfaktorerna för ökad jämlikhet och inkludering vägleda (läs mer i kapitel 1.5).

Framgångsfaktorerna kopplas på nästa sida till de exempel på åtgärder som tidigare presenterats i detta kapitel.

93 Region Gävleborg, länets kommuner, myndigheter som verkar i länet, civilsamhällsaktörer på regional och lokal nivå, Högskolan i Gävle samt privata aktörer.

94 Läs mer i introduktionskapitlets avsnitt 1.5, där beskrivs vikten av ett aktivt ägarskap och analys samt ett antal framgångsfaktorer att vägledas av för att bidra till ökad jämlikhet och inkludering mer utförligt.

Sammanställning av exempel på åtgärder utifrån respektive framgångsfaktor

Investera idag för framtida avkastning

Ÿ Få fler att avsluta utbildning på minst gymnasienivå.

Ÿ Öka elevers/studenters kännedom om olika utbild-nings- och yrkesalternativ.

Ÿ Öka motivationen till utbildning hos fler genom att göra vägen till arbete tydlig och satsa på utbildnings-platser inom området där näringslivet ser behov.

Ÿ Främja normbrytande utbildnings- och yrkesval genom kontinuerlig och normkritisk arbetsmarknads-kunskap och studie- och yrkesvägledning.

Satsa olika för att åstadkomma lika

Ÿ Stärk möjligheterna till utbildning och praktik i kombination.

Ÿ Stärk möjligheterna till att utveckla språkkunskaper på arbetsplatser.

Ÿ Skapa mötesplatser för arbetsgivare och de som står utanför arbetsmarknaden.

Ÿ Erbjud praktikplatser, lärlingsutbildningar, YA-anställningar.

Ÿ Erbjud subventionerade anställningar och riktade insatser.

Ÿ Skapa nya yrkesroller för enklare uppgifter som kom-pletterar redan existerande kvalificerade yrkesroller.

Ÿ Tillvarata reell kompetens genom nationellt giltig validering.

Ÿ Öka deltagandet i etableringsprogrammet, särskilt bland kvinnor.

Ÿ Främja utvecklingen av Arbetsintegrerande sociala företag (ASF).

Ÿ Möjliggör för fler att arbeta till 100 procent av sin förmåga.

Riv hinder

Ÿ Förbättra möjligheter till att studera och arbeta på distans.

Ÿ Öka tillgängligheten till vuxenutbildning genom fortsatt satsning på lokala lärcentra.

Ÿ Främja arbetsförmedlares (AF/kompletterande aktörer) tillgängliga och konkreta kunskap om den lokala arbetsmarknaden och kännedom om fram-gångshistorier om individer, som har tagit sig in på arbetsmarknaden.

Ÿ Främja att arbetsförmedlare (AF/kompletterande aktörer) i tillräckligt stor utsträckning behärskar olika metodiska tillvägagångssätt i samarbetet med individer.

Ÿ Arbeta med förebilder för att skapa kännedom om alternativ till annat än traditionella val.

Ÿ Arbeta för en mer jämställd fördelning av arbetsfräm-jande åtgärder hos arbetssökande par med små barn.

Ÿ Främja mäns uttag av föräldraledighet och vård av barn, både på arbetsplatser och bland arbetssökande.

Prioritera tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan

Ÿ Stärk samverkan mellan ansvariga myndigheter, kommuner och arbetsgivare för att underlätta arbetsmarknadsinträde.

Ÿ Stärk möjligheterna för matchning genom ökad sam-verkan mellan utbildningsföreträdare och arbetsliv.

Anta ett normkritiskt arbetssätt

Ÿ Öka kompetensen om normkritik och likabehandling i organisations- och företagsledningar.

Ÿ Använd en normkritisk och kompetensbaserad rekryteringsprocess.

Ÿ Genomför normkritisk och kompetensbaserad löne-kartläggning och ta bort omotiverade löneskillnader.

Ÿ Arbeta aktivt för en inkluderande arbetsmiljö (OSA).

Ÿ Öka mottagandet av praktikanter från underrepre-senterade grupper.

Ÿ Arbeta aktivt för en universell utformning av arbets-platser.

Anpassa information och bemötande

Ÿ Stärk företagsfrämjande organisationers förmåga att nå ut till och arbeta med målgruppen utrikes födda.

4. Tillgänglighet och boendemiljö 65

4. Tillgänglighet och boendemiljö

Tillgänglighet och boendemiljö är placerat i trädets krona, som en av de grenar som