direkt. Och på lokal nivå. Idag varierar det mellan enheter hur mycket statistik används och analy-seras, det beror i hög utsträckning på enskilda medarbetares engage-mang och intresse.
Från dialog med Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
DIAGRAM 7D
Andel som avstått tandvård trots behov, efter kön och utbildningsnivå, födelseland, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, Gävleborg län 2018
0 10 20 30 40 50 %
Födelseland övriga länder Födelseland övriga Europa Födelseland Sverige Förgymnasial
Eftergymnasial Gymnasial
Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning
Heterosexuell
Homo-/bisexuell
Kvinnor Män
Källa: Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor 2018.
25 En studie från Göteborg visar dock att utrikes födda visserligen uppsöker vården i lägre utsträckning än inrikes födda men att det inte är att vara utrikes född i sig som driver resultatet. Skillnaderna kan istället förklaras av att gruppen utrikes födda har en svagare socioekonomisk position.
Se Järbrink, Rubinstein & Althoff 2012.
26 SOU 2019:42.
27 Vårdanalys 2020b.
28 Hälsocentraler med högt CNI har en något högre vaccinationstäckning för DTap-IPV-Hib men en något lägre täckning för rotavirus. Vad gäller MPR finns inget samband.
29 99 procent av alla barn födda 2018 i länet är inskrivna på barnavårdscen-traler i länet, utifrån en jämförelse med befolkningsdata från SCB och data över antal inskrivna från barnhälsovårdsenheten.
30 För DTap-IPV-Hib och pneumokocker anges andelen som fått den tredje dosen, för MPR den första och för rotavirus den andra, enligt rekommen-dationerna för åldersgruppen.
31 Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib.
32 Mässling, påssjuka, röda hund.
(diagram 7e) och mellan olika hälsocentraler. Däremot lyfter barnhälsovårdsenheten i dialog att personalen märker vissa skillnader i deltagande i föräldragrupper, men främst utifrån utländsk bakgrund och språkkunskaper. Det beror delvis på bristande möjligheter att ha språkanpassade föräl-dragrupper, bland annat utifrån att befolkningsunderlaget på många platser i länet är för litet.
Höga egenavgifter, relativt den egna inkomsten, är ett skäl till att ekonomiskt utsatta grupper avstår från att söka vård och tandvård eller avstår från att hämta ut receptbe-lagda läkemedel. Personer som är arbetslösa, utrikes födda (framför allt människor födda utanför Europa), homo- eller bisexuella eller har en förgymnasial utbildning avstår
i högre grad än andra från att söka vård av ekonomiska orsaker, visar nationella analyser.33 Samtidigt är det oklart i vilken utsträckning avgifter faktiskt påverkar nyttjandet av vården, åtminstone vad gäller undersökningar som inte motsvarar ett upplevt behov. Borttagandet av avgiften för mammografiscreening tycks inte ha haft någon större effekt på skillnaderna i deltagande mellan socioekonomiska grupper, enligt Vårdanalys.34 Statistiken över uteblivna tandvårdsbesök av ekonomiska skäl i länet talar emot att det enbart är ekonomi som förklarar de socioekonomiska skillnaderna. Bland kvinnor finns en socioekonomisk gra-dient – kvinnor med högst gymnasial utbildning avstår i högre grad än kvinnor med eftergymnasial utbildning från tandvård av ekonomiska skäl – men bland män är andelen som avstår högre bland de med gymnasial eller eftergymna-sial utbildning (diagram 7f ).
Tillgång och tillgänglighet
En förklaring till skillnader i vårdutnyttjande är skillnader i tillgång och tillgänglighet. Tillgång och tillgänglighet har många dimensioner, såsom bland annat: fysiskt avstånd, vårdkontakt inom rimlig tid, kontaktvägar, betalnings-förmåga, kännedom och förståelse samt mellanmänskligt samspel35. Avstånd till närmaste vårdinrättning kan påverka människors benägenhet att söka vård36, och studier visar att människor som bor i områden med hög läkartäthet oftare söker vård.37 Långa avstånd eller att bo på en mindre ort med litet befolkningsunderlag kan påverka vilket utbud av vårdrelaterade tjänster som finns att tillgå. Ett konkret exempel på detta, som framkommit i dialog med
barnhäl-DIAGRAM 7E
Andel vaccinerade barn vid 18 månaders ålder, länets kommuner 2020
% 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50
Ljusdal Hudiksvall
Nordanstig Bollnäs Söderhamn Ockelbo Hofors Gävle Ovanåker Sandviken
MPR Rotavirus DTaP-IPV-Hib Pneumokocker
Källa: Barnhälsovårdsenheten Gävleborg.
DIAGRAM 7F
Andel som avstått tandvård av ekonomiska skäl, efter kön och utbildningsnivå, Gävleborgs län 2018
% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Förgymnasial Kvinnor Män
Gymnasial Kvinnor Män 61
43
Eftergymnasial Kvinnor Män
60 57 54 53
Källa: Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor 2018.
33 SCB 2020; se också SOU 2020:46.
34 Vårdanalys 2020b.
35 Västra Götalandsregionen 2001.
36 SOU 2020:46.
37 SOU 2018:55.
7. Vård 137
sovårdsenheten, är att BVC:s föräldragrupper inte kan erbjudas på alla orter eftersom antalet nyfödda är för litet.
I tidigare kapitel har det konstaterats att den socioeko-nomiska befolkningssammansättningen skiljer sig mellan olika delar av länet, och att andelen med kort utbildning och låg inkomst är högre i de mer glesbefolkade delarna av länet (läs mer i kapitel 4.4).38 Långa avstånd och bristande tillgänglighet kan därmed vara en bidragande orsak till socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande. Problemet med stora avstånd har lyfts i vissa dialoger, samtidigt som de uttryckt att avstånd kan överkommas genom att vården organiseras för att bli mer tillgänglig.
En stor majoritet (92 procent) av de vuxna gävleborgarna anser att de har tillgång till den vård de behöver.39 Äldre (70+) instämmer i högre grad än andra åldersgrupper och personer med god hälsa instämmer i högre grad än per-soner med sämre hälsa, visar analyser av nationella data.40 Andelen som instämmer, helt eller delvis, är också lägre bland personer som är födda utanför Europa.41 Länets pa-tienter anser överlag att tillgängligheten till vården är god, med vissa skillnader beroende på vårdform, visar resultat från Patientenkäten.42 Två viktiga aspekter av tillgänglighet är väntetider43 och kontaktvägar. Äldre och personer med låg utbildning är något mer nöjda med både väntetider och kontaktvägar än medelålders personer och personer med
högre utbildning, visar resultaten från Patientenkäten (diagram 7g respektive 7h). Resultaten stämmer överens med andra resultat från Patientenkäten, som överlag visar att äldre och personer med kort utbildning är mer nöjda med vården än medelålders och personer med längre ut-bildning. Det bör dock noteras att Patientenkäten enbart riktar sig till personer som har sökt vård. Personer som eventuellt avstått från att söka vård på grund av bristande tillgänglighet har alltså inte svarat på denna enkät.
Digitaliseringsprocessen hänger nära samman med kontaktvägar. Digitala kontaktvägar till vården blir allt vanligare och en ökad digitalisering är en förutsättning för att vården ska kunna tillgodose de ökande behoven i takt med att befolkningen blir äldre. Digitalisering är dock enbart en lösning för de grupper som har tillgång
DIAGRAM 7G
Andel som anser att de fick besöka hälso-/vårdcentralen inom rimlig tid, Gävleborg, primärvård, 2020
% 100 80 60 40 20 0
35-64 år 65+ år Ålder
Eftergymnasial
84 83 87 89 88 89 85 86 84 85
Gymnasial Förgymnasial
Utbildningsnivå
Män Kvinnor
Källa: Nationella Patientenkäten, primärvård, 2020.
DIAGRAM 7H
Andel som anger att de är nöjda med de sätt de kan komma i kontakt med hälso-/vårdcentralen på, Gävleborg, primärvård, 2020
% 100 80 60 40 20 0
35-64 år 65+ år Ålder
Eftergymnasial
82 76 84 88 83 86 83 80 81 81
Gymnasial Förgymnasial
Utbildningsnivå
Män Kvinnor
Källa: Nationella Patientenkäten, primärvård, 2020.
38 De största socioekonomiska skillnaderna och de mest resurssvaga områden finns dock i länets större städer, se kapitel 4.4.
39 Hälso- och sjukvårdsbarometern 2020.
40 Sveriges Kommuner och Regioner SKR 2021; Vårdanalys 2019a.
41 Vårdanalys 2019a.
42 I patientenkäten viktas flera frågor till ett Index, som tar värden mellan 0 och 100, där 100 är bäst. Index inom dimensionen tillgänglighet är mellan 80 och 90, beroende på vårdform och kön.
43 Att alla patienter får besöka hälso- och sjukvården inom rimlig tid är en av Socialstyrelsens indikatorer på en god vård.
till och kunskap att nyttja tekniken. För andra grupper är digitaliseringen en källa till oro. Det digitala utanförska-pet är som störst bland de allra äldsta (men förekommer också i andra grupper, se kapitel 4.1). Äldre är också en grupp med stort behov av vård. Förtroendet för digitala vårdbesök är lågt bland personer över 70 år. Endast 16 respektive 22 procent i åldersgrupperna 70-79 respekti-ve 80+ har ett ganska eller mycket stort förtroende för digitala vårdbesök.44 Det är betydligt lägre än i övriga åldersgrupper (diagram 7i, rosa staplar). Andelen som ställer sig positiv till att använda 1177:s e-tjänster för att till exempel förnya recept; till att få vård och behandling med hjälp av digital teknik; och till att vårdas hemma med hembesök varvat med digital teknik, är också lägre i de äldsta åldersgrupperna. Förtroendet för digitala vård-besök är också lägre bland personer födda utom Europa (diagram 7i, gula staplar) och bland personer med kort utbildning (diagram 7i, gröna staplar). Tillgänglighet till digitala alternativ skapar inte per automatik vare sig
nyttjande, förtroende eller kompetens att använda dem.
Det gäller så väl patienter, i alla åldrar och grupper, som vårdpersonal som möter alla åldrar och grupper.
Länets pensionärsorganisationer framhöll, i dialog med utredningen, att i takt med att allt mer inom vården digitaliseras finns en risk för att de äldre får svårare att navigera inom vården med försämrad tillgänglighet som följd. Samtidigt poängterar de att personer över 65 är en väldigt heterogen grupp: förutsättningar för hälsa och digital kunskap varierar stort. Många äldre har mycket god kunskap om den digitala tekniken och det finns, enligt dialogpersonerna, många äldre som skulle kunna använda den digitala tekniken med viss träning. Det finns exempel där den digitala tekniken skulle kunna användas i större utsträckning, om den anpassades efter behov. För personer med hörselnedsättning kan det exempelvis vara enklare att skriva och läsa i en chatt än att tala med någon per telefon. För personer med annat språk än svenska behöver digitala lösningar finnas på andra språk för att inte vara exkluderande. För personer med kognitiv svikt behöver det finnas digitala lösningar som vården kan använda för att kontakta patienten med regelbundenhet.
Även här handlar det alltså om personcentrerade arbets-sätt, utifrån behov.
Tillgänglighet kan också innefatta lokalernas utform-ning, tillgång till information och förmågan att möta upp de behov som finns. Behovet av att utforma och anpassa lokaler och information efter de som har sämst